The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school. To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits. The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language. 52 % of the boys were using these language features when they were writing. When it comes to the girls, the similar figure is 64 %. The result of my questionnaire show that 49 % of all students chat everyday. Out of these 63 % boys and 35 % girls. 32 % write messages everyday. / Den nya tekniken för med sig nya förutsättningar för språket. Det språk som används vid chatt och SMS är fullt av språkliga knep som underlättar skrivandet och som spar tid och plats. Syftet med min undersökning är att ta reda på om chatt- och SMS-språket påverkar elevernas sätt att skriva i skolan. För att ta reda på detta har jag undersökt 79 uppsatser skrivna av elever i skolår 9 under det nationella provet 2006. Jag har även tagit reda på om förekomsten av dessa drag skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Jag har låtit samma elever som skrivit uppsatserna svara på frågor som rör deras chatt- och SMS-vanor. Slutsatser som jag kommit fram till genom min undersökning är att 58 % av eleverna använder sig av drag som är typiska i chatt- och SMS-språk. Av pojkarna använder sig 52,5 % av dessa språkdrag när de skriver. Hos flickorna är motsvarande uppgift 64 %. Resultatet av min enkätundersökning visar att 49 % av alla elever chattar varje dag. Av dessa är 63 % pojkar och 35 % flickor. 32 % skriver SMS varje dag.

No description available.

This study aims to understand in what way focused verbal exercises improve pupils’ overall expressive understanding of English together with their use of extramural English. The study took into consideration and demonstrated that learning and acquisition of an additional language appears to happen both consciously and subconsciously. The tasks carried out in this study strengthened pupils’ abilities and confidence for oracy in the classroom in conjunction with being modelled by their English teacher. This was achieved through short verbal exercises, with a focus on sentence structure. The study concluded that most pupils improved their oracy skills because of their progressive use of full sentences when answering questions and in other oral contexts. The persistent undertaking of striving towards completing sentences showed that they required a greater active use of English. Pupils understood to resource their latent vocabulary and comprehension. Moreover, the pupils achieved improved confidence in demonstrating an understanding to structure their speech.

No description available.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.

Since they first emerged, young adult books have had five decades to come of age. During these five decades many sub-genres have developed, including, not least, the LGBTQ sub-genre. This particular sub-genre has undergone a lot of change and development over the years, but the narratives within the sub-genre are still critiqued for strengthening stereotypes, being too one dimensional and being controlled by heteronormative discourse.             This paper aims to look at how aspects of Simon vs. The Homo Sapiens Agenda (Albertalli 2015), an example of a coming out narrative in the young adult fiction genre, compares to defining features of conventional LGBTQ narratives. Paying attention particularly to narrative structure, agency, heteronormativity, the coming out process and central plot conflicts, this paper argues that Simon vs. The Homo Sapiens Agenda complicates features conventionally associated with young adult LGBTQ fiction.              Michael Cart and Christina A. Jenkins research in the book The Heart Has Its Reasons will act as a baseline for what will be described as conventional LGBTQ narratives in this essay. With an understanding of what is typically the narrative for LGBTQ young adult books I try to decipher how a fairly recent example of LGBTQ narrative differs or coincides with conventional LGBTQ narratives. Keywords: Queer narrative; young adult fiction; heteronormativity, Simon vs. The Homo Sapiens Agenda, Becky Albertalli, literature, young adult literature.

Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares arbete med språksvårigheter iförskolan. Undersökningen har en kvalitativ ansats och grundar sig i semistruktureradeintervjuer med förskollärare. Analysen utgår från det sociokulturella perspektivet med fokuspå omgivningens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det är viktigt att se språketi sin helhet och erbjuda barn en variation av sätt att kommunicera. Det framkommer attbetydelsen av material, redskap och tillgängliga miljöer för att främja barns språkutvecklingär av avgörande karaktär. Resultatet visar också att barn kan hjälpa varandra och vara ett stödi språkutvecklingen. Slutsatsen är att det handlar om vilka strategier förskollärare använderför att skapa kommunikation och dialog, vilka möjligheter kan miljön erbjuda för att stimulerabarns språkutveckling samt hur leken kan främja barns språkutveckling.

Der Aufsatz untersucht die Stellung der deutschen Sprache in schwedischen Schulen. Zuvor war Deutsch nach Englisch die beliebteste Fremdsprache. Jetzt ist es Spanisch. Der Ziel ist herauszufinden, warum Deutschstudien an schwedischen Schulen abnehmen und mögliche Maßnahmen. Die Methodik besteht aus einer Expertenbefragung. Die Diskussion basiert auch auf Medienartikeln, Statistiken und früheren Forschungen.  Gründe und mögliche Maßnahmen für die Beibehaltung der Sprachkenntnisse in Deutsch werden hier vorgestellt. Die Schlussfolgerung ist jedoch, dass das Interesse an Deutsch weiter sinken wird.

No description available.

The paper looks into the differences and similarities in amelioration and pejoration of adjectives related to the concept of fear. It specifically investigates awesome, awful, and terrific with the aim to find possible patterns and factors which influence change. It uses the English Historical Book Collection and the Corpus of Historical American English for its data to register how often different connotations of the different adjectives are used over time and provides specific examples from the corpora which show a graduate change from negative to positive, suggesting that amelioration and pejoration are built up out of different types of meaning change such as metaphorical change or broadening. Other findings include the presence of a similar rise in neutral connotations in both awesome and terrific with a similar occurrence in awful though awful is currently rarely used with a positive connotation. Different reasons are suggested for this, including the relation to the concept of fear which could play a part as the sense of fear seems to be present for this change in awesome and terrific but not for awful. Other results show the decline in positive connotation for awful after the seventeenth century as the denotation connected to this also becomes obsolete. Possible causes include socio-cultural change.