<p>Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av</p><p>moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,</p><p>fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i</p><p>två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp</p><p>av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att</p><p>fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser</p><p>läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av</p><p>skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.</p>

<p>Med anledning av att många elever hoppar av undervisningen i moderna språk ville vi undersöka vad som motiverar de elever som faktiskt väljer att läsa vidare språk på gymnasiet. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka vad som motiverar elever att läsa språk. Vi ville även utforska vad som kan få elever att tappa motivationen för språkstudier, samt vad som eventuellt skulle kunna få dem mer motiverade att lära sig språk än vad de är idag. För att skaffa oss kunskap om detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua totalt nio gymnasieelever, indelade i tre grupper. Resultatet av vår analys visar att det finns många saker som verkar motiverande på eleverna. Viktigast är att de själva har valt det språk de läser, att de känner att de har någon verklig nytta av språket, till exempel genom resor, och att de får vara med och bestämma hur undervisningen ska se ut. Vårt resultat visar även på att läraren har en väldigt stor betydelse för elevernas motivation. Är läraren själv motiverad, har varierad undervisning och anpassar sig till elevernas nivå, är chansen stor att även eleverna blir motiverade. Icke-motiverande är motsatta förhållanden, det vill säga när eleven tvingas att läsa något mot sin vilja, att ha en oengagerad lärare som inte bryr sig om eleverna, samt att inte se nyttan i att ha de kunskaper man lärt sig.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.</p><p>Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar</p>

The purpose of this study is to analyse the development of a modern form of Arabic prose literature, the autobiography of childhood, and explore its generic characteristics. The basis of this investigation is a representative corpus of Arabic autobiographies rich in childhood material published between 1929 and 1988 by twenty writers from Egypt, Lebanon, Syria, Palestine and Morocco. The study adopts a formal approach to autobiography. The literary genre is understood as a "pact" between writer and reader concluded by way of specific "generic markers" in the text, which the study sets out to describe. Starting from a wider sample of autobiographical texts it contrasts autobiography with its contemporary adjacent genres and historical cognates in Arabic literature. Special interest is accorded to the divergence of autobiography from the novel. The study goes on to discuss in what sense the autobiography of childhood is independent of the type which narrates the author's adulthood as well. To this end it investigates the variation of time-span in a number of life-stories, the existence of a characteristic "plot" in them and typical beginnings and endings. Further, it analyses the literary spectrum in terms of narrative technique and style. The last chapters of the thesis present interpretative readings of the works of the corpus against a historical background. Here, the literary trends and tendencies of the texts are outlined in greater detail. The study reaches the conclusion that childhood autobiography is a distinct genre in modern Arabic literature with a tradition of its own, but that there also exist many mixed forms of autobiography that relativize this independence. It also identifies three typical themes of the genre developed by the Arab authors to express their personal identity: the eternal imprint of their birthplace, escape from poverty and rebellion against the family.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna. Vårt resultat visar att pojkarnas uppfattningar av moderna språk varierar. Det finns uppfattningar att moderna språk är ett svårt respektive lätt ämne, moderna språk kan väljas bort respektive är viktig i utbildningen. Moderna språk uppfattas av pojkarna också som ett lärarcentrerat ämne och ett användbart ämne för kommunikation med omvärlden. Vad som påverkar pojkarnas motivation och hur lärarna kan upprätthålla motivationen till att fullfölja studierna i moderna språk, redovisas i arbetets diskussionsdel.

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning, fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.

Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.

Syftet med denna studie har varit att studera vilken syn pedagogerna har på betydelsen av musik och sång, i fråga om språkinlärning hos barn med annat modersmål i förskolan. Därtill även att studera vilka didaktiska redskap pedagogen kan använda sig av i arbetet, samt vilka pedagogiska konsekvenser detta gav. Undersökningen byggde på tio intervjuer med pedagoger som arbetade i mångkulturella förskolor. Arbetets fokus har därmed varit att belysa pedagogernas medvetenhet i fråga om deras avgörande roll för barnens språkutveckling. Resultatet från intervjuerna visade att alla pedagoger var självmedvetna om betydelsen med användandet av musik och sång och om deras roll i valen av de artefakter som plockas fram under dessa aktiviteter, i mötet med de mångkulturella barnen. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att trots ett aktivt språkfrämjande med hjälp av musik och sång, drog inte respondenterna några paralleller mellan effekterna på barnens första och andra språk.