Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan. Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra. De intervjuade pedagogerna förmedlar hur språket i förskolan och skolan utvecklats under de senaste åren. Ord som värdegrund, didaktik och stereotypa könsroller har förändrat både terminologi och perspektiv. Resultatet visar att pedagogiskt språk framför allt handlar om tydlighet. Pedagogiskt språk används i samtal med kollegor och föräldrar, vid upprättande av dokument samt vid resursansökningar. De intervjuade pedagogerna beskriver att högskolekompetens leder till såväl pedagogiska kunskaper som pedagogiskt språk. I samtal med kollegor strävar de flesta pedagogerna efter att använda ett pedagogiskt språk men i utvecklingssamtalen sker ofta en anpassning till föräldrarnas språk. Resultatet antyder att utvecklingssamtalsunderlagens utformning påverkar pedagogers språkbruk. De intervjuade pedagogerna presenterar olika samtalsunderlag vars utformning varierar i hög grad. Det rör sig om allt från korta stolpord, via välformulerade lägesbeskrivningar till webbaserade färdigformulerade meningar. Många verksamheters IUP har standardiserats vilket gjort dem mer opersonliga men samtidigt mer rättvisa. Dagens förskollärare och lärare, och även specialpedagoger och speciallärare, består av en heterogen lärarkår med stora skillnader beträffande kunskap, erfarenhet och språk. En metod för att nå varandra i snår av individuella tolkningar och värderingar kan vara att skapa ett gemensamt språk. Framför allt i samtal om barn och elever i behov av särskilt stöd kan språket komma att ha en avgörande betydelse.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper? I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra. Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i arbetssätt som används i stor och liten barngrupp. En likhet i arbetssätt är att pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen oavsett storlek på barnsgrupp. I en stor barngrupp var det mer vuxenstyrt och krävdes mer organisation, planering och struktur än i en mindre grupp. Fördelar med att ha många barn i gruppen var enligt pedagogerna att barnen får höra mycket språk och barnen har tillgång till många kompisar att samtala och leka med. Nackdelarna med stor barngrupp var att det kan vara svårt för pedagogerna att hinna uppmärksamma, stimulera och tillgodose alla barns behov. En stor barngrupp kan innebära mindre samtalsutrymme, färre möjligheter att integrera och samspela med en vuxen. Mindre barngrupp kan skapa fler möjligheter för pedagogen att se, höra och stödja varje enskild individ, samt mer tid att delta i dialog, samspel och barnens lek. Slutsatsen är att större barngrupper inte behöver innebära några större hinder eller sämre kvalitet alla gånger. Eftersom pedagogerna delar upp gruppen i mindre grupper tycks det bli fullt möjligt att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet trots barnantalet.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende. För att tydligare kunna se den tysta kunskapen delade jag upp materialet för att på ett nyanserat sätt se var kunskapen kommer ifrån och vad den har för inverkan i det dagliga arbetet. Genom dessa studier belyste jag att kunskapen finns och hur den verkar för att skapa allianser. Det blir synligt hur komplext arbetet med människor är och att teoretisk kunskap inte är allt.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på om barn med hjälp av en övning kan utveckla sin förståelse för olika lägesbegrepp samt deras uppfattningar och inställningar för övningen. De lägesbegrepp som undersökts är Framför, Bakom, Under, Över, Bredvid och Mellan. De metoder som används är observationer i samband med för- och eftermätning samt inspelning med filmkamera och transkribering av den. Resultaten har redovisats i diagram och en tabell som visat att barnen till största del utvecklat sin förståelse för lägesbegrepp men att de negativa inställningarna och uppfattningarna övervägt de positiva. För att göra studien mer tillförlitlig skulle för- och eftermätningar gjorts enskilt med barnen då de kan ha påverkat varandras resultat.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn? Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.  Vad som däremot skiljer sig åt är hur olika pedagoger talar om hur de ser på faktaboken i relation till språk- och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan. / I min uppsats undersöker jag hur pedagoger i förskolan ser på och talar om faktaboken som ett verktyg för att främja barns språk-och läsutveckling. Bakgrund till min undersökning är en övertygelse om att förskolan genom att synliggöra och arbeta medvetet med alla sorters böcker som barnen möter bättre kan stödja barns språk-och läsutveckling. Min erfarenhet som pedagog i förskolan är att barn tidigt dras till faktaböcker. Det finns föreställningar om att faktaböcker är något för de äldre barnen och enbart till att söka kunskap och information. Tidigare forskning om faktaboken i skolan visar att det främst är skönlitteratur som ses som den litteratur som främjar språk och läsning. Jag har ställt mig frågan om samma tendenser finns i förskolan. Min undersökning är en kvalitativ studie som bygger på 6 intervjuer av pedagoger som arbetar i förskolan. I mitt resultat finner jag att det finns två sätt att se på faktaböcker, en snävare och en bredare. Resultatet visar också att pedagogerna föreställningar om faktaböcker påverkar hur de arbetar praktiskt med den. Jag har utifrån mitt material funnit det relevant att relatera dessa två olika föreställningar om faktaboken till de två kunskapssyner som är framträdande i förskolan, den utvecklingspsykologiska respektive relationella. Mitt resultat visar att inga av pedagogerna använder faktaböcker på ett medvetet sätt i arbetet med språk-och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande hänger samman och spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns språk och hur pedagogernas syn på kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om språk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn är nyfikna och flitiga aktörer som vill lära sig nya saker.   Studien har varit av kvalitativ karaktär med fokus på observationer och intervjuer. Utifrån studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts på samma förskolor. Resultatet som studien fick fram genom observationerna och intervjuerna som genomförts visade att pedagogerna hade liknande uppfattningar om språk och kommunikation, att barn utvecklar språk och kommunikation tillsammans med andra människor. Utifrån det observerade uppmärksammades att stor del av barns kommunikation sker på andra sätt än det verbala. Under studien upptäcktes att barnens kommunikation till stor del skedde med gester och kroppsspråk. Vidare har studien fått fram att miljön skulle kunna spela en stor roll för barnens språk- och kommunikationsutveckling. Flera av respondenterna i studien har framhållit vikten av att miljön ska vara föränderlig och anpassas efter barnens intresse. Genom observationerna har det framkommit att pedagogernas delaktighet och lyhördhet skulle kunna främja barnens språk- och kommunikationsutveckling.   Nyckelord: Kommunikation, språk, samarbete, förskola och sociokulturell.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning. Dessa elever är eniga om att processen för att socialiseras in i skolan är svår och tar lång tid. De anser att det är för lite integration mellan eleverna på språkintroduktionen och resten av skolan. Vår slutsats är att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledningen för att dessa elever lättare ska integreras i skolan.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka att genom läsningen av en berättelse kan läraren motivera elevernas deltagande i sitt lärande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska språket. Detta är ett kvalitativt arbete som handlar om hur lärare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter genom att läsa en berättelse. Arbetet strävar även efter hur berättelsen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lärande. Under VFU perioden observerade läraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. Läroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade läraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie där berättelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lärande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska. Därmed blir eleverna också kapabla att skriva sina egna texter. Under utvecklingen av det undervisningsförlopp studie tillämpar läraren teorin ”Learning by doing”. Teorin handlar om att läraren ska ge eleverna möjligheten att arbeta aktivt i undervisningen, det vill säga, de ska utföra olika och varierade aktiviteter och uppgifter för att tillägna sig kunskaper. Dessutom arbetar läraren ur ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär att lärandet sker genom sociala interaktioner, det vill säga att eleverna samarbetar i ett socialt sammanhang för att utveckla uppgifterna. Det undervisningsförlopp studie genomförs under två veckor under sex lektioner i årskurs 8 på en grundskola i Norrköping. I denna studie deltog 23 elever mellan åldrarna 13-14 år med olika social bakgrund. Resultatet blev positivt. Eleverna utvecklade sina kunskaper i spanska på ett positivt sätt. Berättelsen visade sig vara ett bra redskap för att undervisa spanska. Eleverna blev motiverade i undervisningen och deltog i de olika uppgifterna för att slutligen kunna skriva sin egen text.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children’s communication via language in a preschool called “The Flower”. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children’s language acquisition. The method for this study was ethnographic observations and dialogues with the teachers. A physical change was completed in the environment at “The Flower”. In the part of the Result four targets for the change in the environment is presented. The change in the environment is also described in the Result. The Result in this study shows us that a change in the environment can favor the children’s language acquisition. It also gives a positive effect on the children. The result also shows that the teacher can favor the children’s language acquisition with material and artefacts.