No description available.

Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.

1987 i Medellin, föder Maria ett barn, hon vill ge henne namnet Natalee, men efter att hon lämnat barnet till adoption ger någon annan henne istället namnet Leonela. Leonela bor 6 månader hos en fostermamma som också heter Maria, sedan adopteras hon till Sverige av Marie och Janne och får namnet Sara. Utan kronologi, blandas fragmenterade minnen och upplevelser. Essän ställer frågor så som vad namngivning gör med utformningen av ett jag och vad fysisk likhet spelar för roll i känslan av tillhörighet.

Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan uppvisa flera olika definitioner beroende på vilken kontext ordet används i. I ämnet moderna språk är kultur ett centralt begrepp, där elever förväntas förvärva kunskap om målspråkslandets kultur. Eftersom kultur är ett brett begrepp kan kunskap om landets kultur se ut på olika sätt beroende på hur kulturbegreppet tolkas. Denna studie har som övergripande syfte att undersöka hur kultur förmedlas i svenska steg 1 läromedel i ryska, som används i dagens svenska klassrum. Urvalet utgörs av alla ryska läromedel utgivna i Sverige på svenska de senaste 25 åren, där de två senast utgivna steg 1 läromedlens textböcker undersöks i denna studie. Det ena textboken heter Trojka – Da 1(2000) utgiven av Scripta textproduktion och den andra heter Mozjno av Liber AB (2004). Det ryska språket har funnits som skolspråk sedan 1960-talet och i dagsläget erbjuder endast ett fåtal skolor ryska som ett alternativt i moderna språkundervisningen. Den analytiska utgångspunkten för studien utgörs av tre perspektiv på kultur framtagna av språkdidaktikern Ulrika Tornberg. De tre perspektiven är: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Dessa tre perspektiv används för att analysera hur de två läromedlen i ryska förmedlar kultur.  Metoden består av en kvantitativ innehållsanalys, i vilken analysenheterna utgörs av texter i de båda läromedlen. De tre perspektiven på kultur operationaliseras och en mätning görs på frekvensen av de olika perspektiven i de två läromedlen.  De båda läromedlen i ryska, Mozjno och Trojka – Da 1, uppvisar liknande resultat. Kulturperspektivet ett fullbordat faktum är det dominerande, följt av en kompetens för framtiden. Ett möte i öppet landskap är det perspektiv som får minst utrymme i läromedlen. Resultatet visar att kultur ses som något knutet till nation och där undervisningen om kultur inriktar sig på faktabaserad kunskap. Mitt resultat kan även ses svara mot en traditionell uppfattning om hur kultur bör undervisas i.

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan. Vi införskaffade material till studien genom en kvantitativ enkätundersökning samt genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en stor del av pedagogerna är positiva till användning av tecken som stöd i förskolan och majoriteten påstår att alla barn oavsett ålder gynnas av detta, men det framkommer att det framförallt är fördelaktigt för barn med tal- och språksvårigheter. Pedagogerna uppger att barn med hjälp av tecken kan göra sig mer förstådda och att tecken ger dem möjlighet att kommunicera innan de har utvecklat ett verbalt språk. Pedagogerna lyfter även fram att det är lättare för barn att lära sig tecken än verbalt språk och poängterar att tecken som stöd hjälper språket att komma igång och påskyndar språkutvecklingen. Sammanfattningsvis kom vi fram till att tecken som stöd är gynnsamt för barn med tal- och språksvårigheter, vilket både litteratur, forskning och den empiriska datan visar. Däremot är forskningen tvetydig i frågan om tecken som stöd gynnar typiskt utvecklade barns språk- och kommunikationsutveckling, vilket pedagogerna i studien hävdar att tecken som stöd gör.

Språk och kommunikation genomsyrar skolans alla ämnen och barn med funktionsnedsättningen Downs syndrom associseras med särskilda svårigheter inom språk och kommunikation vilket utifrån ett skolperspektiv medför att det finns ett stort behov av att utöka vår kunskap inom skolans verksamheter kring vilka faktorer som påverkar denna grupp av barn i positiv riktning i språk och kommunikationsarbetet. Undersökningens syfte har varit att belysa hur speciallärare med specialisering utvecklingsstörning och specialpedagoger upplever språk och kommunikationsarbetet kring barn med Downs syndrom. Studien har tagit utgångspunkt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att pedagogerna upplever att det i språk och kommunikationsarbetet är grundläggande att utgå från elevens individuella behov och förmågor. Det är även viktigt att utgå från elevens intressen och att arbeta i för eleven meningsfulla situationer. Personalen kring eleven har stor betydelse. Pedagogerna upplever att meningfullt och verklighetsanknutet arbete är framgångsrikt. Praktiskt arbete, ordbilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är några framgångsrika arbetssätt som pedagogerna lyfter fram. i resultatet kan fyra gemensamma teman ses hos pedagogerna i deras upplevelse av språk och kommunikationsarbetet: individualisering, delaktighet, meningsfullhet och rätt personal.

Essän är skriven i fragment och dikter, renskrivna anteckningar och reflektioner kring anteckningar och översättningen av dem till en offentlig text. Texterna kretsar kring material, kropp och natur. Den fysiska essän är en handtryckt bok som finns i konsthögskolans arkiv. / [I examensarbetet ingår utställningen "Vissa kryddor kände jag inte till":] Material: Akvarellfärg, bomullstyg Teknik: Måleri-installation

<p>I och med utvecklingen av de breda skidorna har antalet offpiståkare ökat.För många är pudersnö den största frihetskänslan.Men de lätta flingorna bildar en enorm naturkraft som i värsta fall kan innebära döden.Och 17 år gammal snö styr fortfarande livet för en 56-årig kvinna i Varberg.</p><p>Konsten att bedöma laviner är svår.Och eftersom fjällräddningen tar lång tid är det kamraträddning som gäller när olyckan är framme. Sverige har i år fått sina första träningsanläggningar för sökning med lavinsändare,transceivers.För träning är enda sättet att vara förberedd när naturen sagt sitt.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna.</p><p>Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.</p>

The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other. This study also investigates how typical male group speech (which is characterised by a will to express dominance as well as independence) can be affected by a consensus of opinion. Since that is a need for linguistic feedback to take place.