Vi utgår från teorier av Vygotsky och Lundberg. Dessa teorier handlar om språk och lek somär av betydelse för undersökningen. Vi tar upp olika perspektiv på språk och lekteorier sompassar barn i 6-årsålder. Detta kopplas till syftet som är: att undersöka hur lärare tänker ochförverkligar sin didaktik kring språkstimulering och lek.Fyra lärare från två förskoleklasser har ingått i undersökningen. Dessa lärare har vi intervjuatoch observerat i förskoleklasserna. Resultaten har sedan jämförts och knutits an till teorier.Detta för att få ett resultat utifrån lärarnas tankar kring språkstimulerande lek. Resultatet visaratt lärarna använder liknande metoder men på olika sätt. Vidare visar undersökningen på attlärarna tänker på ett liknande sätt men realiserar didaktiken på olika sätt. De sociala ochkulturella förhållandena skiljer sig, det gör också barnens behov. Lärarna tycker det är viktigtatt barnen får använda språket i olika situationer t.ex. samtal, sång och i leken.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, ämnesprov 2008 i åk 9, visar att mer än en fjärdedel avelever som har ett annat modersmål än svenska inte når målen i matematik. Hur kan elevermed annat modersmål än svenska nå framgång och utvecklas i ämnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att få kunskaper om vilka arbetssätt det finns somförbättrar inlärningen för elever med annat modersmål. Studien har utgått frånBronfenbrenners teori som har fyra nivåer, mikro-, meso-, exo- och makronivå och fokuseratpå elevens, hemmets, lärarens, skolans, arv/miljöns, språkets och kulturens roll för framgång.SYFTE:Syftet är att ta reda på vilka framgångsfaktorer lärare menar är viktiga för att elever med annatmodersmål än svenska ska nå framgång i ämnet matematik.METOD:Åtta verksamma lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmål än svenska har intervjuats. Hälften av dessa lärare hade själva annat förstaspråk änsvenska. Intervjufrågorna har gällt vilka faktorer de intervjuade lärarna anser vara viktiga föratt deras elever ska nå framgång i matematik. Intervjusvaren har analyserats genom attfaktorerna grupperats enligt Bronfenbrenners fyra nivåer, mikro-, meso, exo- och makronivå.RESULTAT:Studien försöker att vända på synsättet om elever med annat modersmål när det gäller derasresultat i matematik. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att det finns faktorer somger framgång i matematik för elever med annat modersmål än svenska.De intervjuade lärarna anser att god självbild, lust, motivation, stöd från föräldrar och ettstarkt modersmål är viktiga faktorer för att elever med annat modersmål än svenska ska nåframgång i matematik.

BAKGRUND:I vår undersökning belyser vi vikten av språkets betydelse för samspelet. Vi har läst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med språket menar vi i detta fall kroppsspråk och det verbala språket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjälp av kommunikation samt hur pedagoger agerar när barnenuttrycker sina känslor.SYFTE:Syftet är att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmåga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap där löpande protokollhar använts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn – barn och barn - vuxnadär åldern på barnen har varit från ett till sex år. Vi har även tittat på hur pedagoger förhållitsig till barnen i samspelet.RESULTAT:Vårt resultat visar att man lär i samspel med andra och med hjälp av olika sätt attkommunicera. Vi har också sett att empati kan uttryckas på olika sätt beroende på barnetsspråkliga förmåga. Något annat vi har upptäckt är att barn med mindre utvecklat verbalt språkär beroende av pedagogen vid konflikter då denne kan sätta ord på barnens känslor. Däremotär barn som har det verbala språket bättre på att hantera och lösa konflikter på egen hand. Närdet gäller pedagogens roll i samspelet har vi sett att det är av stor betydelse att barnen blirbekräftade för barnets fungerande samspel. Det har visat sig under studiens gång att äldrebarn har en förståelse för det yngre barnet när det gäller empatiska uttryck.

BAKGRUNDJag tar i min bakgrund upp att det finns flera olika sätt att arbeta med språk på en förskolaoch att det finns två olika sätt att bli tvåspråkig på. Jag belyser även vad läroplanen förförskolan säger om språkets plats i förskolan. I teori avsnittet är det Cummins teori som ärrepresenterad, teorin tar bland annat upp att det är viktigt att använda båda sitt modersmål ochandra språk.SYFTE:Hur arbetar pedagogerna med språket i en mångkulturell förskola?METOD:Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning, både samtal - en sorts intervju ochobservation. Det är fyra observationer som genomförts på tre tillfällen. Pedagogerna ochbarnen är med i observationerna och det är pedagogerna som intervjuats.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna använder flera olika sätt som sagor, sånger, ramsor, rytm,dans och även speciellt språkmaterial för att träna barnens svenska. De betonade även viktenav språkträning i det vardagliga språket. Resultatet visade också att förskolan inte hadetillgång till någon modersmålslärare. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör. Då fårpedagogerna reda på känslor, tankar, önskningar och behov som barnen har. Genom sittbildskapande får barnen ett personligt språk.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju. Under fyra förmiddagar befann vi oss på förskolan och observerade pedagogerna vid musikaktiviteter. I anknytning till varje observation utfördes en fältintervju.ResultatDen viktigaste faktorn för barnets musik- och språkutveckling verkar vara pedagogens intresse och engagemang. Därtill kompetenser över att barnet lär i stimulerande miljöer tillsammans med andra barn och med vuxna. Vi fick fram att musik bidrar till språk-utveckling, bland annat skapas förutsättningar för ett rikare ord och begrepps förråd. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this study is to broaden our understanding of the attitudes Swedish university students hold towards RP and GA. Although several studies have been conducted on the topic, none have sought to describe the three components traditionally assumed in the mentalist approach to language attitudes. The present study aims to bridge this gap. This was done by investigating students at Stockholm university using the verbal guise method. The present study found that students of Stockholm university with English as their L2 think that RP sounds more arrogant and boring, but also more responsible, gentle and intelligent than GA. The investigated population also felt more irritation while listening to RP than GA. They also felt more trust and liking for speakers of GA than of RP. Lastly, there were also differences regarding the accent the investigated population perceives it uses. GA was heavily favored in this respect. The findings of the present study could help to solve educational issues such as finding which English accents are suitable or most suitable for teaching.

No description available.

Textbooks are considered an integral part of language teaching-learning. The aim of the present study is to investigate the relationship between textbooks and teachers as well as students. Through the use of a mixed methodology by combining interviews with teachers (a qualitative element) and a survey questionnaire for students (a quantitative element) the present study intends to provide an answer to the research question: What is the role of textbooks in English second language learning in Swedish high schools? More specifically the study aims to examine the advantages and disadvantages of ESL textbooks as well as compare differences between how ESL textbooks are used in Sweden and other countries. Lastly, the study will also investigate what changes need to be made to ESL textbooks in Swedish high schools. The results of the study indicate several advantages and disadvantages with the use of textbooks. The advantages of textbooks afford teachers short-term benefits in the form of inspiration, ready-made material and a framework for the course and curriculum. The disadvantages of textbooks are the need for adaptation and modification to fit course criteria as well as learner group and situation which present as long-term problems that require time, knowledge and skill to overcome. Analysis of the results presents the question of whether or not the short-term benefits of textbooks are substantial enough to justify the time it takes for teachers to modify and adapt them as no textbook is perfect for every learner group or situation. In conclusion, the study shows that textbooks are best considered temporary servants that in the hands of their masters, the teachers, are best utilized to build a comprehensive language teaching-learning environment that better enables students to learn and utilize the English language.

In this paper, I will analyze the interconnections between Class S and lesbian identity as exemplified by Yoshiya Nobuko’s early writings with the goal of reconciling two schools of thought—that Class S is inherently lesbian fiction, or that it does not depict lesbians at all. To do so, I will be examining “Yellow Rose” through the lens of biographical criticism in order to illuminate the inherent connection between the themes present in Yoshiya Nobuko’s writings and her lived experience as a same-sex attracted woman.