<p>I den här uppsatsen undersöks eddadikten Vôluspá så som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nämligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvärgnamnen i stroferna 10, 11–13 samt 15–16. Uppsatsen utgår från ett nyfilologiskt perspektiv, där den enskilda handskriften tillmäts ett egenvärde utan att bedömas i förhållande till ett tänkt originalverk. Fokus ligger på de skrivningar där Uppsalaeddan och inte fler än hälften av samtliga diskuterade handskrifter avviker från de övriga. De aktuella handskrifterna är, förutom Uppsalaeddan, Codex Regius av eddadikterna, Hauksbók, Codex Regius av Edda, Codex Wormianus samt Codex Trajectinus. Analysen har som utgångspunkt att de avvikelser som möter är avsiktliga från skrivarens sida. Där detta inte tycks sannolikt undersöks huruvida en samtida läsare kunnat uppfatta skrivningen som meningsfull, och först när detta uteslutits talas om felskrivningar. Majoriteten av avvikelserna i Uppsalaeddan bör förstås som medvetna; ett något mindre antal är svårbedömda, men har förmodligen lästs som begripliga om än möjligen något märkliga i sammanhanget; och slutligen är de definitiva felskrivningarna åtminstone två stycken, men inte många fler. Uppsalaeddan är oftast ensam om sina avvikelser, men där den inte är det beror det vanligen på gemensam tradering med Hauksbók och Codex Regius av eddadikterna.</p>

<p>Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. </p><p> Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.</p>

Sammanfattning Undersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk. I intervjun så framkom det också att miljöbilder gör att orden inte blir abstrakta, utan får liv, ljud, doft och färg då lärandet sker med alla sinnen. Det återkommande temat i arbetet handlar om att skapa meningsfullhet, anknyta till barnens tidigare erfarenheter och vidareutveckla läsningen med hjälp av barnens inneboende motivation och upptäckarglädje. Bilden och texten har gemensamt att de båda är kommunikativa, att de beskriver för läsaren någonting. Bilden kan komplettera texten med att berätta saker för den tidiga läsaren, då denna inte har ett så rikligt ordförråd ännu. Målet med att använda bilder i språkämnen är därför att få eleverna att producera text – muntlig eller skriftlig. Det viktiga är att hitta bilder som motiverar barnen att tala eller skriva om bilderna, och komma fram till vilka frågor som ”öppnar” bilderna för barnen. Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, kommunikation, bildspråk, Lustfyllt lärande.

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.

Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta. / This is an essay based on a qualitative method that focuses on the dictogloss as a cooperative method used in class and on research around the process, the roles and the differences and similarities between a couple of groups in one school located in a forgein country, one private school (Sixth Form) in the north of Sweden and one public school (Sixth Form) in the north of Sweden. Cooperation turns out to be due to what social roles the informants get assigned/take on and for the process to be favorable it is important that negotiation among students happens. What roles the participants in the group get have many components, nevertheless power plays a great part in which participant is assigned the dominant role, if that role is assigned. The results show that one person may shift roles, as well as the expert role does not necessarily have to be assigned the most dominant person.

 Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna. Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen. Däremot såg informanterna flera fördelar med undervisningen, bland annat visar det att den stärker eleverna språkligt. Resultaten visar att i skolorna där undersökningen gjordes fungerade modersmålsundervisningen bättre än förväntat efter att ha läst olika litteratur. Slutsatsen är att modersmålslärarna, eleverna och deras föräldrar är till största delen nöjda med modersmålsundervisningen.

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.

Abstract The purpose with this essay is to get knowledge about the consequences that speech-defects bring for children in pre-school ages. I got interested in this matter when I, during my teaching practice, got in touch with children carrying this specific disorder. I chose to apply qualitative interview as a method to investigate this and as a starting-point I used these aspects: How does speech-defects affect learning, understanding, friendship relations, and development in general? I interviewed three pre-school teachers in two different schools. One school in a smaller district and the other one in a middle-sized town, in the middle of Sweden. From these interviews and the literature that I have read on the subject, I have learned that children with speech-defects very often have problems with friendship relations, simply because friends have a hard time understanding what these children are saying. The consistence could very well be that the children with speaking-disorders gets excluded from the rest of the group. A speech-defect can also bring consequences for learning, especially for learning to read and write. It could also become complicated in other learning situations, since these children do not always have the ability to express their thoughts and feelings. Sometimes, but not always, a speech-defect can bring consequences for the child and its development in general, in the shape of less developed mobility in other areas. These issues cause frustration, expressed as anger or introvertness and a lowered self-confidence. Keywords: speaking, language, speaking-disorders, speech defects.