Syftet med detta examensarbete är delvis att beskriva den Funktionsinriktade musikterapins (FMT-metodens) bakgrund, målsättning och tillvägagångssätt. Delar av arbetet handlar även om musikens inverkan på människans motorik och språk, samt huruvida FMT-metoden på sikt kan leda till förbättringar av dessa funktioner.   Min slutsats är att det aktiva musicerande som en person utför, genom FMT-arbetet och som komplement till andra aktiviteter, leder till förbättringar inom såväl de motoriska som språkliga förmågorna.

This paper investigates the methods used by teachers when teaching elementary mathematics to children with Swedish as their second language. The original mathematical terminology derives from Latin, Greek and Arabic, this terminology is not of great importance in this paper, the everyday language spoken in elementary classes when teaching mathematical concepts and calculations to younger children is. The use of everyday language is an advantage for children with Swedish as their second language as mathematical problems presented in a more plain language is easier to comprehend and solve than problems in mere numerals. Special teachers in home language classes often have the task of clarifying the mathematical concepts, introduced to the children during mathematical lessons, in the pupils first acquired language. A qualitative method was used in this study. The research material consists of interviews and observations. Two teachers and a home language teacher, all from one school, participate in the study. The research results show the importance of ordinary language terminology in mathematics for beginners. The participants of the study are aware of the importance of language in mathematics and actively work with the vocabulary in the languages involved. The various methodologies used to introduce mathematical vocabulary to the students differed among the teachers.

Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.          I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT). Testdeltagarnas journaler granskades även för information om skadehistoria samt livsvanor.           Resultaten visade att 60% av deltagarna hade en nedsatt luktförmåga och att det fanns större resultatskillnader i SOIT än OTT då kön och förekomst/avsaknad av epilepsi testades mot varandra. Inga resultat kunde dock styrkas med statistisk signifikans jämfört med en normalpopulation eller inom gruppen.

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar.   Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman. Alla intervjudeltagare utom en arbetar enligt deras egna uppfattningar tematiskt i sin undervisning. Vissa uppfattade att allt de gör är teman. Den intervjudeltagare som inte arbetade tematiskt ännu, konstaterade att hon är tämligen ny på arbetet och kommer att göra det så småningom när hon blivit ”mer varm i kläderna”.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande – en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys. Text analyseras med avsikt att tolka hur lärande formuleras samt om och i så fall hur den omarbetade läroplanen bygger vidare på tidigare texter. Den omarbetade läroplanen analyseras i relation till den tidigare läroplanen, Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009), Handlingsprogrammet livslångt lärande (2006) och Konventionen om barnets rättigheter (2006). Slutsatserna är att lärande formuleras i termer av utveckling, lust, lek samt del av en helhet bestående av lärande, omsorg och fostran. Mer framträdande än i tidigare läroplan är lärande i förhållande till uppföljning och utvärdering som nu får en dominerande plats. Den omarbetade läroplanstexten bygger snarare vidare på den föregående läroplanen än på Skolverkets förslag till förtydliganden. Begreppet livslångt lärande används i läroplanen men definieras inte vilket gör det svårt att bedöma om begreppet relaterar till EU:s handlingsprogram livslångt lärande. Konventionen om barnets rättigheter använder inte alls begreppet lärande. / This essay Learning of Preschool children – a discourse analyze of the transformed Preschool curriculum is about how the concept learning is preformed and transformed in the curriculum. The study’s intention is to interpret how sense about the concept learning is created in The curriculum for the preschool revised (2010). The issues for the study are: How is learning performed in the preschool's revised curriculum? How have the Swedish documents as preceded the revision influenced on the concept learning? How have the European program life-long learning and the global Convention of child’s rights influenced on the concept learning? Theoretical and methodological inspiration is retrieved from Foucault's discourse analyze and Faicloughts linguistic discourse analyze. Text is analyzed with intention to interpret how learning is produced and how the revised curriculum builds on earlier texts. It revised the curriculum to be analyzed in relation to the previous curriculum, EU: s program life-long learning (2006) and the Convention of child's rights (2006). The conclusions are that learning is formulated in terms of development, desire, play and part of a whole comprising learning, care and upbringing. More standing out than in earlier curriculum is learning in relation to follow-up and evaluation that now sheep a dominating place. The revised curriculum text builds nearer on the previous curriculum than on the National Board of Education's proposals to elucidations. The revised curriculum uses, precisely as EU: s document, the concept life-long learning but does not define it. The Convention of child's rights use not at all the concept learning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med att få sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trä- och metallslöjdslärare, undervisande i år 2-9 i grundskolan. Intervjufrågorna utgick ifrån slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra långsiktiga mål, formulerade som förmågor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, närmare bestämt förmågan att: ”analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp”. Genom intervjuerna har svar sökts på vad slöjdlärarna försöker få eleverna att analysera, värdera och reflektera kring, hur detta arbete går till och vad de anser vara det primära syftet med att utveckla denna förmåga. Dessutom undersöks med hjälp av begrepp från läroplansteori och teorier om språk om man utifrån svaren kan säga något om hur lärarna förhåller sig till styrdokumenten samt hur de definierar ”slöjdspecifika begrepp”. Resultatet av intervjuerna avrapporteras dels deskriptivt genom en redovisning av hur lärarna menar att de organiserar detta arbete, men har även analyserats med inspiration från fenomenografin, varigenom fyra stycken, eller två par, kategorier skapats för att beskriva de uppfattningar som framträtt i materialet. Dessa är: Slöjden som mål och Slöjden som medel samt Kursplanen är en rekommendation och Kursplanen är ett styrdokument i vilket alla delar är viktiga. Resultatet visar således på variationer i fråga om de undersökta lärarnas syn på syftet med attfå eleverna att reflektera och med ämnet samt i deras sätt att förhålla sig till styrdokumenten. Sammantaget framträder en bild av ett ämne där läraren är en av de viktigaste faktorerna för vad undervisningen kommer att fokusera, hur den kommer att genomföras och i slutändan vilka förmågor eleverna kommer att ges förutsättningar att utveckla.

Syftet för den här undersökningen är att försöka se och belysa vad som utmärker verksamheten i en barngrupp på en mångkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frågeställningar -     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet? -     Hur arbetar pedagogerna med språk? -     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut? Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mångkulturella barngrupper. Resultaten jag har fått fram kring vad som utmärker sig under de olika frågeställningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de; -     arbetar mer konkret än i icke mångkulturella förskolor, och att de försöker vara mer närvarande i barnens lek, för att hjälpa barnen med sin tvåspråkighet; -     upplever att personal med annat modersmål än svenska är en stor tillgång i verksamheten, likväl som resursen modersmålspedagog, som finns i de rektorsområden jag gjort min undersökning i. De uppger även att de uppmuntrar barnen att använda olika språk i förskolan; -     tycker att samarbetet mellan förskolan och föräldrarna fungerar bra, och att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. De poängterar även att kontakten med föräldrarna är viktig, och att man måste vara tydlig, då det kan vara språkförbistringar.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett förhållningssätt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, från planering till utvärdering. I den tredje modellen nås individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lärarens kontakt med eleverna under lektionen. Att läraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hänga samman med vilka behov och risker denne förknippar med individualisering.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.

Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom. Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema. Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan.