No description available.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar. Resultaten visar att i Amigos skildras arbetsfördelningen enligt traditionella könsnormer, där kvinnor positioneras i köket medan männen är ute i arbetslivet. Även de egenskaper respektive kön har tillskrivits är framställda på ett stereotypt sätt. Dessa normbundna skildringar följer det traditionella könsmönstret men samtidigt finns en tendens att tillskriva flickor egenskaper som enligt normerna anses manliga och tvärt om, alltså ett försök att bryta med stereotyper.

No description available.

No description available.

Sammanfattning   Studiens syfte har varit att belysa och öka kunskapen om  hur modersmålslärare i amhariska språket ser på möjligheter och begränsningar kring modersmålsundervisning i den svenska skolan. Metoden som används är kvalitativ i form av intervjuer och jag har intervjuat fyra modersmålslärare i amhariska språket. Utifrån mitt intervjumaterial har jag analyserat innehållet utifrån ett kulturhistoriskt- sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att modersmålundervisningen har svårigheter med tid och elevgruppens sammansättning. Det innebär att undervisningstiden är olämplig och begränsad och att elevgruppen är heterogena elevgrupper både i ålder och även kunskapsmässigt, vilket gör undervisningen svårare. Trots att det finns begränsningar i undervisningen, ger den möjligheter  till elevers språk- och identitetsutveckling genom att använda varierade metoder och material i undervisningen. Modersmålsundervisningen behöver förbättras när det gäller tidsproblem och heterogena elevgrupper för att eleverna ska få bättre möjligheter till att utveckla sitt modersmål och sin identitet och därmed även uppnå bättre skolresultat.

No description available.

Språkanvändning genomsyrar skolans verksamhet. Det finns forskning på läraresoch gymnasieelevers syn på språkanvändning i skolan men de yngre elevernasperspektiv saknas. Här vill vi bidra till forskning genom syftet: att undersöka eleversperspektiv på språkanvändning samt betydelsen av språk i en skolkontext. Dettaleder oss till studiens forskningsfråga: Hur samtalar elever i grundskolans tidigareår om språkanvändning i skolan?För att ta reda på detta har vi utfört sex fokusgruppssamtal med totalt 24 elever, påtvå skolor. Analysarbetet är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys som även ärpräglat av det sociokulturella perspektivet, där dialog och samspel har betydelse.Resultatet visar att eleverna anser att språk är det man talar och att det finnsvariationer i människors språkliga uttal. Variationerna beror, enligt eleverna, pådialekter och olika lands språk. Eleverna anser att språkanvändning är viktigt för attkunna delta i olika sociala sammanhang. De svårigheter eleverna lyfter angåendespråkanvändning är möten med andra då ett gemensamt språk saknas. Resultatetvisar däremot att eleverna vänder dessa svårigheter till möjligheter då de anser attderas utbildning och utveckling gagnas av olikheter samt genom att få lära avvarandra. Lärare kan genom att ta del av denna studie, få insikt i elevers positiva synpå språk och språkanvändning samt människors olikheter. Vår förhoppning är attlärare kan ta del av denna studie och planera sin undervisning så att fler språkintegreras. För framtida forskning hade vi gärna sett undersökningar omundervisning där elever stöttar varandra i språkutveckling genom språkanvändning.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra. Pedagogerna upplever att det kan vara svårt att förmedla information till invandrarföräldrarna som inte kan tala svenska. Även kulturella skillnader kan påverka kommunikationen. Hur lång tid det tar för föräldrarna att bli delaktiga i det svenska samhället påverkades av olika aspekter som orsaken till invandringen, utbildning, tidigare arbetserfarenheter och hur aktiva de varit i sin eget samhälle.De intervjuade föräldrarna kunde tala svenska och deras uppfattning var att kommunikationen fungerar bra. De upplever att de förstår och kan göra sig förstådda och att de får tillräckligt med information runt deras barn. De flesta av de intervjuade föräldrarna har bott en längre tid i Sverige.Pedagogerna önskar mera kunskap om invandrarföräldrarnas bakgrund och kultur för att bättre kunna bemöta dem i samarbetet runt deras barn. Hur nyanlända invandrare känner och uppfattar kommunikationen med pedagogerna kan jag inte uttala mig om, eftersom jag inte fick möjlighet att intervjua dem. De ville inte delta. / The intercultural meeting at preschool between adultsSociety is changing and becoming increasingly multicultural, it creates a deeper need to communicate. My aim was to explore how intercultural communication works between teachers and parents.In my investigation I interviewed two teachers and five parents at a multicultural preschool where I also made three observations. The teachers are very positive in their communication with the parents. When spoken language is not sufficient enough they use body language to communicate and some times they ask the children to help interpret. It happens that we do not understand each other and it can create frustration when you can not convey your message to one an other. Teachers find that it can be difficult to convey information to the immigrant parents who do not speak Swedish. Even cultural differences affect communication. How long it takes for parents to become involved in the Swedish society is affected by different aspects such as the reason for immigration, education, prior work experience and how active they were in their own society.The parents that I interviewed speak the Swedish language and they feel that communication with the teachers works well. They feel that they understand each other and that they receive adequate information about their children. Most of the parents interviewed have lived a long time in Sweden. The teachers want more knowledge about the parents´ background and culture in order to better be able to collaborate with them on the subject of their children. How newly arrived immigrants feel and perceive communication with the teachers I can not comment on because I did not have the opportunity to interview them. They did not want to participate.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger. Resultatet av studien visar att barn kommunicerar med hela sin kropp och använder sig av de icke-verbala kommunikationstecken som ögonkontakt, mimik, kroppsrörelser, pekningaroch ljud. Gester är det primära uttryckssättet för små barn och därför är de beroende av någon somkan tolka deras kommunikativa signaler. I det kommunikativa samspelet mellan barn och pedagog händer det att pedagogen inte uppmärksammar eller misstolkar barnets signaler vilket leder till en utebliven bekräftelse, ett bristande kommunikationsmöte. Medan de goda kommunikationsmöten som förekommer allt oftare präglas av aktiva och engagerade pedagoger som lyssnar in och ständigtbekräftar barnens signaler och uttryck.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige. Semi-strukturerade intervjuer användes och det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när den verbala kommunikationen uteblev upplevde flera sjuksköterskor att det kunde leda till missförstånd. I dessa situationer behövs en tolk och samtliga sjuksköterskor upplevde att det inte var optimalt med en anhörig som tolkade. Flera sjuksköterskor uttryckte en osäkerhet när professionella tolkar anlitades då de ansåg att kulturella värderingar kunde påverka tolkkvalitén. Samtliga sjuksköterskor ansåg att det krävdes mer arbete och fler undersökningar när det inte fanns ett gemensamt språk. Slutsatsen var att situationer där gemensamt språk saknas beskrevs som hanterbara då det skedde dagligen men att det fortfarande var ett problem. När det inte finns ett gemensamt språk ökar risken för missförstånd och patientens säkerhet och behandling blir lidande. Tolk upplevdes som det bästa hjälpmedlet, dock är kommunikation via en mellanhand alltid en tolkning och den blir inte detsamma som att tala direkt till patienten. I situationer då gemensamt språk saknas ställs högre krav på sjuksköterskans kompetens.