Invandringen till Sverige har ökat under de senare åren och dessa invandrare måste ibland uppsöka sjukvården. Detta medför att det kan uppstå kommunikationsbegränsningar p.g.a. språket mellan sjuksköterskor och patienter. Dessa invandrade patienter har, enligt svensk lag, rätt till samma goda vård som svenskfödda patienter. Sjuksköterskor har en skyldighet att ge patienter en individanpassad vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av kommunikationsbegränsningar i mötet med patienter som har ett annat modersmål än sjuksköterskan. Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet redovisas i form av tre huvudkategorier: känslor hos sjuksköterskan, inverkan på vårdkvalitet och möjligheter och hinder för att överbrygga kommunikationsbegränsningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar med att vårda patienter med ett annat modersmål. De var oroliga för hur dessa kommunikationsbegränsningar kunde inverka på vårdkvaliteten och hur den vårdande relationen påverkades och om i förlängningen kunde leda till ett vårdlidande för patienten. De möjligheter som fanns för att överbrygga dessa kommunikationsbegränsningar var få och otillräckliga. Studien visar att det inte finns några enkla och enhetliga lösningar på problemet.

No description available.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen. Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning. Enkäten avslutades med frågor som behandlade elevernas attityder till Tyskland och det tyska språket. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i klass sex först och främst väljer det språket de tycker är roligast och därefter är framtida resor och intresse de främsta motiven. Till skillnad mot att styras av instrumentella faktorer och välja det språk som kan öka ens karriärmöjligheter, styrs eleverna främst utav integrativa faktorer. Det vill säga att kunna språket inför kommande resor och att kommunicera med människor som talar språket och att lära sig mer om deras kultur och sätt att leva värderas högre samt andra faktorer som ligger närmare elevernas vardag, som att familjemedlemmar och vänners talar språket. Då det kommer till attityderna till tyska visade sig språket vara omtyckt även av de elever som valde franska och spanska. Studien visar på att prövotiden är en bidragande faktor till den positiva inställningen till tyskan.

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad svenska skolans läroplan och kursplan säger om vikten av kommunikation i klassrummet, och hur man arbetar muntligt och skriftligt med att utveckla elevens kunskap samt vilka aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Efter en litteraturstudie av läroplan, kursplan, historisk forskning och språkdidaktiska metoder genomfördes en enkätundersökning med fem öppna frågor till elever som läser japanska som modernt språk i gymnasieskolan, med syftet att ta reda på deras inlärning och åsikter om studier och lektioner i japanska.  Litteraturundersökning visar tydligt på vikten av kommunikation i språkundervisning i svensk gymnasieskola. Läroplanen och kursplanen betonar att muntlig kommunikation är viktigt, men skriftlig kommunikation är lika viktigt när det gäller avancerad nivå. Samtidigt är det viktigt att eleverna lär sig om kulturen där målspråket talas, då underlättas kommunikationen på språket. Ur analysen av enkätundersökningen framgår att eleverna tycker olika om vad som är svårt eller lätt för dem under lektionen och det är också varierat vad de har lärt sig under lektionen. De flesta eleverna tycker att det är viktigt att repetera och öva för att behärska språket. IKT-användning och grupparbeten är också bra alternativ för val av aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Sammanfattningsvis visar studien vad kursplan, tidigare forskning och elever tycker, vad som är viktigast i språkundervisningen för att utveckla elevens språkliga medvetenhet i både tal och skrift. Under lektionerna i japanska på gymnasiet behövs det tränas på tal/hör i första hand, men skriva/läsa är också viktigt för att kunna få ett bättre betyg. För att kunna utveckla deras språk är det obligatoriskt att veta om språklig medvetenhet, och det finns olika sätt att lära sig om det.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

<p>Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom.</p><p>Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan.</p>

<p>Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.</p>

<p>Invandringen till Sverige har ökat under de senare åren och dessa invandrare måste ibland uppsöka sjukvården. Detta medför att det kan uppstå kommunikationsbegränsningar p.g.a. språket mellan sjuksköterskor och patienter. Dessa invandrade patienter har, enligt svensk lag, rätt till samma goda vård som svenskfödda patienter. Sjuksköterskor har en skyldighet att ge patienter en individanpassad vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av kommunikationsbegränsningar i mötet med patienter som har ett annat modersmål än sjuksköterskan. Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet redovisas i form av tre huvudkategorier: känslor hos sjuksköterskan, inverkan på vårdkvalitet och möjligheter och hinder för att överbrygga kommunikationsbegränsningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar med att vårda patienter med ett annat modersmål. De var oroliga för hur dessa kommunikationsbegränsningar kunde inverka på vårdkvaliteten och hur den vårdande relationen påverkades och om i förlängningen kunde leda till ett vårdlidande för patienten. De möjligheter som fanns för att överbrygga dessa kommunikationsbegränsningar var få och otillräckliga. Studien visar att det inte finns några enkla och enhetliga lösningar på problemet.</p><p> </p>