Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad.

Detta examensarbete är en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade språkets interrelation där syftet består i att skapa förståelse för vad musiklärare anser om denna forskning och om dess tillämpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgår  från en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. Mål- eller urvalsgruppen består av fyra stycken verksamma  musiklärare vilka undervisar antingen på högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer även undervisning på universitetsnivå samt på vuxenutbildning. Resultatet visar att de fyra musiklärare som ingick i undersökningen uppfattar musikens påverkan på språkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfällen där elevgrupperna består av individer med ett annat förstaspråk än svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister. Likaså framkommer det i bearbetningen av  undersökningsdatan att de ej tagit del av forskningen om musikens och språkets interrelation under gängse musiklärarutildning.  Slutligen är de fyra musiklärarna övervägande  ovilliga att tillämpa den berörda forskningen i undervisningen. Slutsatser som kan dras utifrån arbetets resultat är att orsakerna till deras inställning i det precis nämnda kan relateras till samhällets syn på musik som skolämne samt på utbildningsfaktorer såsom kunskapsinnehåll inom musiklärarutbildningar inom högskolan och universitetet.

Purpose: The purpose of this study is mainly based on teachers and students attitudes towards multiethnic youth language in primary school. The study will answer two questions; what are teachers and students attitudes towards multiethnic youth language used among young people? And what significance does the multiethnic language have for its identity? This study will also research whether the slang shows signs of group membership. Method: In order to investigate this, five structured qualitative interviews were made with fifteen teachers and pupils from primary schools. The study is based on the participated teachers and students attitudes views of the multiethnic youth language. This study cannot give an overall view of the teachers and students answers of the languages that are spoken among young people. Result and conclusions: The result of this study showed that multiethnic youth language is used mostly among children and teenagers growing up in multilingual urban neighborhoods in south of Stockholm. The result also showed that the majority of the teachers had a negative attitude meanwhile the students showed a more positive attitude towards the multiethnic language. The result also showed that all of the participating pedagogues and students think this type of language among young people is often known as creating a kind of identity and group membership.

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror på att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse eller att begreppsmodellerna inte är tillräckligt utvecklade. Resultatet visar att det är av stor vikt att eleverna skapar sig en bättre förståelse av matematiska begrepp, för att kunna få större matematisk förståelse. Vår begreppsbildning som är en process om hur vi lär oss nya begrepp eller får ytterligare kunskap om tidigare begrepp är av intresse för lärare då studier visar att vi inte har tillräcklig kunskap. Denna uppsats har fokus på hur vi kan använda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande två frågeställningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor: 1) Hur kan begreppskartor användas inom matematikundervisningen? 2) Vilka möjligheter/svårigheter kan det finnas med att använda begreppskartor? I denna studie används två teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlärningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlärning vilket inkluderar hans tre matematikvärldar. Detta för att ge en välgrundad teoretisk bakgrund om hur vi tillägnar oss begrepp. Då denna uppsats är en litteraturstudie utgår resultatet från tidigare forskning. Litteratursökningen skedde med hjälp av databassökning främst i databasen ERIC samt via kedjesökning. Litteraturen analyserades och ligger som grund för resultatet. Analysen visade att begreppskartor kan användas för att få en översikt av ett ämne, för att skapa ett meningsfullt lärande och undersöka vilka missuppfattningar eleverna kan ha. Begreppskartor kan användas för både inlärning och bedömning av elevernas kunskaper. För att kunna få en ökad begreppsförståelse har språket, förståelsen mellan det matematiska och svenska, en stor vikt för att kunna förstå och lösa olika matematiska problem. En av svårigheterna med att använda begreppskartor var att lärarna inte visste vad de skulle göra med elevernas kartor och att det var svårt att lära ut tekniken. En slutsats som kan dras utifrån dessa resultat är att begreppskartor ses som ett viktigt verktyg för begreppsbildningen framför allt för upptäcka missuppfattningar och kunna rätta till dem. Dock är språket en viktig faktor för att kunna tillgodogöra sig begrepp.

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare. Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.   I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på. Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ”spindel i nätet” och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare. Vid minsta misstanke om språklig avvikelse hos individen, initieras processen för främjandet av barnets språkliga utveckling. Aktörerna har olika uppdragsgivare. Förskola och logopeder arbetar på uppdrag av vårdnadshavarna och specialpedagogerna på förskolans. Tidigare menade forskarna att AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation) påverkade det naturliga språket negativt. Senare forskningsresultat emellertid visar att tidig insats av AKK inte hämmar, utan främjar och underlättar barnets kommunikativa utveckling. De intervjuade aktörerna är överens om att det inte är bara barnet som behöver lära sig att använda AKK. Det är minst lika viktigt att även omgivningen använder sig av metoden, för att få en så gynnsam kommunikativ miljö för barnet som möjligt. Utan detta kan barnet och dess språkliga utveckling bli lidande.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen. Detta bidrog till att deras sociala relationer endast präglas av den egna etniska gruppen samt de sociala relationer som skapats på boendet. Den kulturella identiteten präglas då endast av kulturen inom gruppen vilket har bidragit till att ungdomarna inte har kunnat identifiera sig med det svenska samhället och därmed saknar de känslor av tillhörighet. Detta tyder på att informanterna inte har lyckats integreras i det svenska samhället.

Förskolan har riktlinjer från Skolverket i form av en läroplan. Förskolan är ett komplement till hemmet och en riktlinje i läroplanen berättar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vårdnadshavarnas synsätt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen från förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vårdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsättningar, tips och råd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv från förskola till hem. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med enkäter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vårdnadshavare. För att ta reda på hur informationen upplevs undersöker studien hur informationsutbytet, relationen och tvåvägskommunikation mellan förskola och hem ser ut och påverkar vårdnadshavarnas inflytande i förskolans verksamhet. Resultatdelen redovisar och presenterar olika perspektiv och tankar om informationsutbytet. Envägs och tvåvägskommunikationen ligger till grund för hur relationen mellan förskola och hem blir och visar därigenom hur informationsutbytet påverkas. Resultatkapitlet presenterar vårdnadshavarnas uppfattningar av tidsbristen i förskolans verksamhet och hur en önskan med månadsbrev i informationsutbytet blir stor. Vidare diskuteras hur informationen upplevs som förståelig men inte tillräcklig och hur detta kan påverka relationen mellan förskola och hem och dess informationsutbyte. Brus är ett tema som diskuteras påverka relationen, informationen och kommunikationen. Att barnen bör sättas i fokus och goda relationer kan ge förutsättningar till ett bra informationsubyte är ett annat tema som diskuteras och problematiseras.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga. Detta beskrivs ske genom att pedagoger utformar olika miljöer och kontexter samt stöttar barnen när de engagerar sig i läs-, och skrivaktiviteter. Tidigare forskning indikerar även på att barns egen motivation och intresse har betydelse för att barn ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Denna studie är genomförd på två olika förskolor i södra Sverige. Fokusgruppsamtal är den metod som använts för att samla in empiri till vår studie. Resultaten från föreliggande studie beskriver hur personal i förskolan skapar möjligheter för barn att samspela med kompisar, personal och olika medierande redskap, som kan få barnen att bli motiverade och intressereda av textvärlden. Resultaten visar även att redskap med medierande texter ska vara tillgängliga, men att det även har betydelse för var i miljön dessa redskap görs tillgängliga. I diskussionen diskuteras det bland annat kring att förskollärare och barnskötare är en aspekt som möjliggör för barn att samspela med omgivningen, vilket har betydelse för barns språk-, läs-, och skrivutveckling.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig. Observationsschemat för socialt samspel innefattar främst studering av förekommande ord och begrepp, samt vilka emotioner som förekommer. Materialet kodades och kategoriserades inom lämpliga kategorier, för att sedan analyseras. Utrustningsobservationerna delades upp i kön på karaktär sen delades upp i icke spelbara karaktärer, skapandet av karaktär samt spelbara karaktärer.   Resultatet blev att manliga och kvinnliga karaktärer uttrycker större genusskillnader inom icke spelbara karaktärer än de gör inom de spelbara karaktärerna. Inom de spelbara karaktärerna är genus ganska neutralt. Språket visar inga implikationer på att språk skulle vara en del av genuskonstruktionen utan har en större koppling medspelarens kunskaper inom spelet. / There is a continual debate in media that affects gender and online games, and it deals with the problematic that the games playable characters are not gender neutral enough. Our purpose is to examine how gender constructs in World of Warcraft with the playable characters as mediating tool and how the game express gendertypifications through non playable characters. The aim is also to study in which way identitymaking by the player occurs through the social interaction. We have observed how non playable characters and playable characters express gender through their feature and equipment. We have also observed which prerequisites that have been given to construct gender at your character. The observations also include how the social interaction constructs gender through the use of the tools which gathering in basis of two observation schemas.The observation schema for characters feature connected to gender includes different headings that make it possible for us to study particular pieces separately, for example hairstyle or which type of weapon the character has. The observation schema for social interaction includes principal studying of existing words and concepts, as well as emotions that were used. The material was encoded and categorized within appropriate categories in order to analyses.The result shows that both male and female characters express considerable gender differences within non playable characters than in the playable characters. Within the playable characters gender is quite neutral. The language does not indicate that the speech would be a part of the gender construction, but have a considerable connection to the knowledge in the game by the fellow-player.

The purpose with this essay is to compare two classes in an international school during their mathematic lesson. The international school offers education to their pupils in two languages; in Swedish and in English. Through this study I want to find out how teachers are working with language and communication during school hours. I will compare the work of two teachers and two classes to find out the differences and similarities between their work methods concerning language and communication during mathematic lessons. The main questions for the essay: How do the teachers work with language and communication in this school during the mathematic lessons? What similarities and differences are there between the two teachers in matter of methods of working with language and communication during the mathematic lessons? The research is based on interviews with the teachers and also on observations in the classroom during mathematic lessons. The difference between the two classes is that one class only speaks English during their lessons while the other class speaks both English and Swedish. The study is based on a socio-cultural perspective.  Education and development that takes place through interaction with other people is a significant part of the social-cultural perspective. In my result I learned that the two teachers I observed have more similarities than differences concerning their methods in the classroom regarding language and communication.