No description available.

<p>Godkännandedatum 2018-05-15</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket. Undersökningens resultat önskas ge en ökad förståelse om hur barns språkutveckling kan främjas, oavsett om det är genom skapande aktiviteter eller annan pedagogisk verksamhet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen. Däremot såg informanterna flera fördelar med undervisningen, bland annat visar det att den stärker eleverna språkligt. Resultaten visar att i skolorna där undersökningen gjordes fungerade modersmålsundervisningen bättre än förväntat efter att ha läst olika litteratur. Slutsatsen är att modersmålslärarna, eleverna och deras föräldrar är till största delen nöjda med modersmålsundervisningen.</p>

No description available.

<p>The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above. Throughout the thesis the imperative significance of language to enable communication between people of different ethnical backgrounds, and how these processes may develop, plays an essential role. The conclusion reached through the thesis is that a person’s identity is adaptable and that language plays a vital role in a person’s group identification. Specific systems and rules are created in group constellations to decide who can be included in a particular group. This thesis shows that group constellations between ethnic Swedes and individuals from a different ethnic background has a large impact on the language.</p>

<p>Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen.</p><p>Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.</p>

<p>Abstract</p><p>Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. </p><p>Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. </p><p>Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.</p>

<p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p>Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom området integration. I dessa intervjuer har vi använt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (två män och två kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton år. Syftet var att ta reda på vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan påskynda eller förhindra integration. Även en jämförelse har gjorts mellan männen och kvinnorna vilket visade på vissa skillnader. För kvinnorna hade integrationen huvudsakligen ägt rum på arbetsplatserna, medan den för männen ägde rum på deras fritid. En skillnad kunde även urskiljas i deras uppfattning om hur kulturskillnader försvårade eller underlättade umgänget med samhället. Männen upplevde kulturskillnaden svårare än vad kvinnorna gjorde.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av kunskapssociologisk och social-konstruktionistisk inriktning. Inom den socialkonstruktionistiska inriktningen fokuserade vi på symbolisk interaktionism. Resultatet visade på de sociala mekanismer som ligger bakom förutsättningen för en lyckad integration som till exempel deltagande i samhället, goda språkkunskaper och socialt involverande. Det framkom även att individen själv i samverkan med sociala processer i samhället bidrar till att integrationen ska bli lyckad. Anslutningen till teorin visade också på vad som kunde utgöra hinder gällande förutsättningen att integreras som till exempel negativt bemötande och fördomar. Resultatet visade på att respondenter i enlighet med de kriterier vi satt upp för en god integration hade lyckats integrerats på ett bra sätt. Det framkom även att integration är en ständig pågående process som alla människor i ett samhälle genomgår på grund av samhällsförändringar.</p><p>Nyckel ord: integration, språk, deltagande, interagerande.</p>