Med anledning av att många elever hoppar av undervisningen i moderna språk ville vi undersöka vad som motiverar de elever som faktiskt väljer att läsa vidare språk på gymnasiet. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka vad som motiverar elever att läsa språk. Vi ville även utforska vad som kan få elever att tappa motivationen för språkstudier, samt vad som eventuellt skulle kunna få dem mer motiverade att lära sig språk än vad de är idag. För att skaffa oss kunskap om detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua totalt nio gymnasieelever, indelade i tre grupper. Resultatet av vår analys visar att det finns många saker som verkar motiverande på eleverna. Viktigast är att de själva har valt det språk de läser, att de känner att de har någon verklig nytta av språket, till exempel genom resor, och att de får vara med och bestämma hur undervisningen ska se ut. Vårt resultat visar även på att läraren har en väldigt stor betydelse för elevernas motivation. Är läraren själv motiverad, har varierad undervisning och anpassar sig till elevernas nivå, är chansen stor att även eleverna blir motiverade. Icke-motiverande är motsatta förhållanden, det vill säga när eleven tvingas att läsa något mot sin vilja, att ha en oengagerad lärare som inte bryr sig om eleverna, samt att inte se nyttan i att ha de kunskaper man lärt sig.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik. Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning. Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar.

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, come closer to an understanding of what meaning a language café might have for the people who go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are in the middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into how they feel about their situation and what the social encounters on the language café might mean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identity development of the visitors. The result shows that the language café is an important place for the visitors because it is the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which is important for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils an important function of a place where the visitors can receive an understanding of the Swedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see the opportunities in the situations they find themselves in. Consistently for the language café is the importance of the social function it fulfils, as many of the visitors has experienced loneliness and isolation of society here in Sweden. At the language café they can connect with new people and spend time with others who are in the same situation as they are in. These social meetings with other people, we believe is the basis for the identity to be created and developed, and this is done through language. / Vi vill i denna uppsats med hjälp av deltagande observation och kvalitativa intervjuer närma oss en förståelse för vad ett språkcafé kan ha för betydelser för de som går dit. Många av besökarna är personer som nyligen flyttat till Sverige och som är mitt uppe i processen att lära sig svenska. Vi vill få en vidare insikt i hur de upplever sin situation i Sverige och vad språkcaféet med de sociala möten som finns där fyller för funktion för dem. Syftet är att undersöka vad det i sin tur kan ha för betydelse för besökarnas identitetsutveckling. Resultatet visar att språkcaféet är en viktig plats för besökarna just för att det är den enda plats de kan gå till för att träna på att tala svenska, vilket är viktigt för dem för att finna sin plats i Sverige. Språkcaféet fyller även en funktion som en plats där besökarna kan få en förståelse för det svenska samhället och reflektera kring detta, men även få reflektera kring sig själva och se möjligheter i de situationer de befinner sig i. Genomgående för vad språkcaféet har för betydelse är den sociala funktion den fyller, då många av besökarna upplevt ensamhet och isolering från samhället här i Sverige. På språkcaféet kan de få en gemenskap med nya människor och umgås med personer i samma situation som de själva är i. Dessa sociala möten med andra människor tror vi ligger som grund för att identiteten ska kunna skapas och utvecklas, och att detta sker via språket.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ”Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?” och ”Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn?”. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån. Andra faktorer som tas upp i studien är barngrupp, ekonomi, material och tid. Genom att använda TAKK ges barn möjlighet att känna språket och inte bara höra det. Ett annat tydligt resultat som visat sig i studien är att, enligt de intervjuade förskollärare, gynnar TAKK språkutvecklingen och kommunikationen hos alla barn samt att användningen av TAKK inte utesluter det talade språket hos barn, då det spelar en stor social roll i vårt samhälle.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra. Metoden som användes i studien var den hermeneutiska ansatsen genom enkäter till föräldrar och den etnometodologiska ansatsen genom observationer av barnens teckenkommunikation. Resultatet av studien visar att föräldrarna överlag var positiva till användningen av tecken på förskolan och att jag i observationerna kunde se att barnen använde sig av tecken för att kommunicera både med pedagoger och kamrater. Det var pedagogerna som använde tecken mest och hade alltid ögonkontakt med barnen när TAKK användes.

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur det är med barns språkutveckling idag. Det framkomer ofta i den offentliga debatten att barnens språk blivit sämre, det gäller talet såväl som läs-och skrivkunnigheten. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har därför valt att vända oss till förskole – och lågstadielärarna med vår fråga. Forskningsfrågan Hur är lärarens syn på barns språkutveckling? Metod Vår undersökning är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Den grundar sig på intervjuer med 9 förskollärare och 6 lågstadielärare. Samtliga intervjuer, förutom 2, är bandade. Här avböjde lärarna att låta oss banda intervjun. Intervjuformen har en lägre grad av både stadardisering och strukturering, eftersom vi önskar få klarlägga kvalitativa aspekter från den intervjuades livsvärld. Lärarna, som vi fått tillfälle att intervjua, är verksamma i Halland. Resultat Verkligheten är inte alltid lätt att fånga. Den är inte svart eller vit eller likadan för alla. Men utgår man från en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats, får man räkna med att resultatet kanske inte blir entydigt. Det finns olika svar på vår forskningsfråga: hur lärarens syn är på barns språkutveckling. För somliga lärare upplevs språksvårigheterna som mer påtagliga, för andra handlar det mer om språkutveckling, dvs. stimulera barnet att utveckla ett mera rikt och nyanserat språk. Men gemensamt är, att alla har åsikter i frågan. Och det var ju egentligen lärarens syn på språkutvecling vi ville undersöka – inte få vårt eget tyckande bekräftat. Vi anser att detta är ett område, där det krävs en mer omfattande forskning.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lärare i Moderna språk på steg 3, 4 eller 5 på gymnasiet talar målspråket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlägga i hur stor utsträckning lärarna använder målspråket när de undervisar, och i vilken utsträckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lägger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lärare i Moderna språk tala målspråket i största möjliga utsträckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten från observationerna visade att de observerade lärarna i mycket stor utsträckning använder sig av målspråket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lärarna är eniga om vikten av att använda målspråket i undervisningen och att de är medvetna om sina egna språkval i klassrummet. Slutsatsen var att språkundervisning på målspråket är en självklarhet för de lärare som ingått i denna studie.

Abstract: Syftet med arbetet var att ta reda på om invandrarelever har lättare för matematik än för svenska. Syftet formulerades utifrån tanken om att matematiken skulle vara enklare att behärska då kravet på språket eventuellt inte var lika stort som i svenskan. Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkät och dessutom tittade man på undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i åk 5 av de medverkande. Resultatet av detta arbete har varit svårt att redovisa då detta arbete bygger på en liten grund. Utifrån materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna själva anser att ämnet svenska är lättare än ämnet matematik. Vad som ligger bakom detta är svårt att få fram utifrån materialet som finns tillgängligt.