Cob is an earth based building technique that may be an alternative for the construction of new homes in developing countries. Earth based constructions techniques commonly used in the past, like adobe and wattle-and-daub, have increasingly been replaced by buildings using more processed materials commercially available such as bricks or concrete blocks. The cost of such commercial materials is often unreachable for a large part of the population in developing countries. Cob buildings could be an appropriate option in rural areas, where human labor is a less restricted resource compared to monetary capital, and most of the materials needed are locally available. The cob technique is based on a mixture of clay, sand, straw and water that enables the builder to combine different materials and to create a variety of shapes. A recently constructed cob building in Matagalpa, Nicaragua, was studied using screening LCA methodology applied to the construction phase, as well as by applying a diffusion of innovation framework (specifically the five perceived attributes of an innovation). Results regarding fossil CO2 emissions due to material production and material transportation were contrasted to an equivalent concrete block building. The highest contribution to CO2 emissions from the cob building was generated by paints and solvents, and bricks and tiles (cooked earth); whereas in the concrete building it was due to the concrete bricks and iron. According to this case study, cob building technique seems to have the potential to be an affordable option for rural housing in Nicaragua, and at the same time accountable for rather limited emissions of fossil CO2 emissions in its construction phase. At present, some obstacles to the use of cob technique are lack of examples for people to see and experience, and a general limited knowledge on how to work with cob technique. / Cob är en byggteknik med jord som främsta material som kan vara ett alternativ vid byggande av nya bostäder i utvecklingsländer. Några jordkonstruktionstekniker, som adobe och ”bajareque”, var vanligare förr, men har ersatts av byggande med förädlade material som tegel eller betongblock. Kostnaden för dessa material är oftast hög och blir oöverkomlig för en stor del av befolkningen. Cob hus skulle kunna vara ett alternativ på landsbygden, där arbetskraft är en mer tillgänglig resurs än kapital, och de flesta av de material som behövs finns lokalt. Cob tekniken är en blandning av lera, sand, halm och vatten som även kan kombineras med andra material för att skapa olika former. Byggnationsfasen för ett nyligen konstruerat cob hus i Matagalpa, Nicaragua, studerades med en screenande LCA. Valda delar av Rogers teori ”diffusion of innovation” användes (främst de fem attributen för innovationsspridning). Resultaten avseende CO2-utsläpp från produktion och transport av material jämfördes med ett hus i liknande storlek, byggt i betongblock. Det största bidraget till utsläpp av CO2 från cob huset genererades av färger och lösningsmedel, tegel och kakel (bränd jord), medan det i betongblockshuset berodde på betongblock och järn. Enligt denna fallstudie verkar cob byggteknik att ha potential att vara ett prisvärt alternativ för bostäder på landsbygden i Nicaragua, och resulterar i relativt små CO2-utsläpp under byggskedet. Några av de hinder för spridningen av cob tekniken som föreligger för närvarande är brist på exempel för människor att se och uppleva, samt dålig allmän kunskap om hur man arbetar med denna teknik. / Cob es una técnica de construcción en tierra que puede ser una alternativa para la construcción de nuevas viviendas en los países en vía de desarrollo. Algunas de las técnicas de construcciones en tierra como el adobe y el bahareque fueron comunes en el pasado, sin embargo han sido sustituidas por construcciones con materiales procesados como ladrillos o bloques de concreto. El costo de estos materiales suele ser alto volviéndose inasequibles para una gran parte de la población. Las construcciones en cob podrían ser una opción adecuada en las zonas rurales, donde la mano de obra es un recurso abundante a bajo costo, y la mayoría de los materiales necesarios están disponibles a nivel local. La técnica del cob se basa en una mezcla de arcilla, arena, paja y agua que puede ser combinada con otros materiales para crear una gran variedad de formas. La fase de construcción de una casa en cob en Matagalpa, Nicaragua; fue estudiada por medio de un LCA preliminar. Igualmente se utilizó el marco de difusión de la innovación propuesto por Rogers para evaluar los cinco atributos que hacen que esta técnica pueda o no ser difundida en Matagalpa. Los resultados en relación con las emisiones de CO2 por la producción de material y del transporte de material se contrastaron con una casa de dimensiones similares construida en bloque de concreto. La mayor contribución a las emisiones de CO2 de la casa de cob fue generada por las pinturas y solventes, y ladrillos y tejas (tierra cocida), mientras que en la casa de bloque de concreto las emisiones se debieron a los bloques de concreto y al hierro. De acuerdo con este caso de estudio, la técnica de construcción cob parece tener el potencial de ser una opción asequible para la vivienda rural en Nicaragua, generando emisiones de CO2 más bajas que las construcciones de bloque de concreto durante la fase de construcción. En la actualidad, algunos de los obstáculos para la difusión de la técnica del cob son la falta de ejemplos para que las personas puedan ver y experimentar, y un escaso conocimiento general sobre cómo trabajar con esta técnica.

Overcrowded emergency departments (EDs) are a critical problem in healthcare, and emerging technology presents new solutions to this problem. One solution is ambulatory in-home services, like Mobile Integrated Health (MIH) programs, offering care to patients inside of their homes using telehealth technology. For an ambulatory in-home service to cross the chasm and be accepted by a larger population, two aspects have to be investigated and developed for an earlystage implementation: 1) The product offering, and 2) stakeholder attraction. A case of a newly developed MIH program has been studied with the purpose to understand what aspects should be prioritized in the development of an ambulatory in-home service, such as the MIH program. Firstly, the product offering should have a niche approach using early triaging, to ensure that its selling promise gets fulfilled. Secondly, the generic product should consist of basic services that can be expanded after the service has proven trialability. However, the potential of the product should be researched and presented to the management with a realistic selling promise commitment. Lastly, the complexity, mostly associated with administrative tasks, should be minimized. To further increase the adoption rate, knowledge exchange with other programs should be utilized. Moreover, the study shows evidence that both patients and providers have a high satisfaction associated with ambulatory in-home services, and that they have a relative advantage in comparison to an ED visit. The diffusion will mostly be through word-of-mouth, making the product offering even more important. To achieve maximum diffusion the patients and providers have to know that the service is available to other individuals in their social system. During the early stages of adoption, external influence will also play an important role in creating awareness. Moreover, loyalty and continuous use of the service have to be promoted. / Överbelastade akutmottagningar är ett kritiskt problem i sjukvård, och utvecklingen av ny teknikger en lösning till detta problem. En lösning är akuta hemtjänster, liksom "Mobile Integrated Health" (MIH) program, som erbjuder vård till patienter inuti deras hem genom att använda "telehealth" teknologi. För att en akut hemservice ska korsa spridningsklyftan och bli accepterad av en större befolkning måste två aspekter undersökta och utvecklade i ett tidigt stadie: 1) produkterbjudande och 2) intressentattraktion. I denna studie har ett nyutvecklat MIH program studerats med avsikten att förstå vilka aspekter som ska prioriteras under utvecklingen av en akut hemtjänst, liksom MIH programmet. För det första så måste produkterbjudandet ha en nischad strategi, som använder sig av tidig triage för att säkerhetsställa att säljlöftet genomförs. För det andra så ska den generiska produkten bestå av bastjänster, vilka kan expanderas efter att provbarhet har bevisats. Dock så ska den potentiella produkten undersökas och presenteras för ledningen med ett realistiskt säljlöfte. Slutligen så ska komplexiteten, som är mestadels kopplad till administrativa uppgifter, minimeras. För ytterligare ökning av spridningsfrekvensen så ska kunskapsutbyten med andra program utnyttjas. Fortsatt, så visar studien på att både patienter och vårdgivare har en hög belåtenhet kopplat till akuta hemtjänster, och att de har en relativ fördel i jämförelse med besök på akutmottagningar. Spridningen sker mestadels genom "word-of-mouth" vilket gör produkterbjudandet ännu viktigare. För att nå maximal spridning måste patienter och vårdgivare veta att tjänsten är tillgänglig för andra individer i deras sociala system. Under den tidiga adoptionsfasen, är extern influens också viktigt för att sprida medvetenhet. Även lojalitet och fortsatt användning av tjänsten måste framhävas.

Transportations role in society is increasingly important and today it has a prominent role in business, citizens lives as well as in the world economy. The increasing globalization and urbanization puts significant pressure on the existing transport system, with increasing demand for high-speed travel. However, this comes with implications on the environment, and the environmental concerns constitutes one of the biggest pressures in transport. And as the contemporary modes are bound by their technologies, enabling marginal rather than radical improvements, a possible window of opportunity for new radical technologies to enter the market can emerge. One new technology emerging within transportation today is called hyperloop, a technology that could prove to meet demand for faster, cheaper, safer and more environmentally efficient transportation. However, the technology is still in an early stage of development and hence surrounded by major uncertainties. Further, the nature of the technology necessitates overcoming several obstacles before it can reach commercial practice. And this together with a limited knowledge of the concept in Sweden makes it difficult to predict if hyperloop can become a viable transport alternative on the Swedish market. Which condensed lays the foundation to the purpose of this paper: "To give an overarching understanding of the Swedish transport market dynamics, together with a comprehensive evaluation of the hyperloop concept. And hence contribute to more inclusive knowledge and understanding of hyperloop’s viability in the Swedish context." Since the phenomenon has not been comprehensively studied previously, the elected research design is that of an exploratory case study, with an inductive, qualitative approach. To address the purpose, a literary review of the theoretical field was conducted. Looking in to previous research on disruptive innovation, diffusion of innovations, technical transitions, transformational pressure as well as window of opportunity. The empirical material gathered during the research process was derived from two main channels. Firstly, an extensive review of scientific articles about the hyperloop technology was conducted, providing insights on the technology and its surroundings. This was complemented by qualitative interviews to obtain material on the dynamics of the Swedish transport market as well as for understanding hyperloop in the Swedish context. The empirical study was further accompanied by a review of news articles and websites to map the most recent progress in the hyperloop development. By analyzing the empirical material through three frameworks; Characteristics of Diffusion, the Multi-Level Perspective (MLP) and Technology Readiness Level (TRL), interesting findings and conclusions were drawn. These together points towards that hyperloop, if the technology reaches its predicted performance, will have significant relative advantages and observable effects in the relation to the contemporary modes of transportation. Further, a noticeable window of opportunity, sprung from capacity shortages and pressure towards environmental sustainability, seems to exist on the Swedish market. A window which could be capitalized upon and justify hyperloop in the Swedish context. The current state of the technology does however come with implications as it so far is insufficient to decrease uncertainty amongst the potential adopters. Factors that likely will prolong the adoption of the technology in Sweden relates to the relative complexity of the system, its limited compatibility with existing practices and the low maturity of the technology. Hence, the hyperloop companies must prove the concept feasible and increase the maturity to gain sufficient acceptance and recognition. This paper contributes to the academic community by assessing the compatibility of hyperloop on the Swedish market, as well as if hyperloop could become a viable alternative transport solution in Sweden. It provides insight to specific perspectives of the Swedish market, its requirements and the demand for alternative transport solutions. Hence, this paper is considered to make both an analytical contribution in terms of evaluating the viability of disruptive technologies. And an empirical contribution by shedding light on new important insights for the potential diffusion of hyperloop. Insights that are significant for hyperloop actors as well as for dominant actors on the Swedish transport market. / Transporters roll i samhället blir allt viktigare och de har idag en framträdande roll inom näringsliv, medborgares liv samt världsekonomin. Den ökande globaliseringen och urbaniseringen sätter dock ett betydande tryck på det existerande transportsystemet, med ökande efterfrågan för höghastighetsalternativ. Detta medför implikationer för miljön, och oron kring transporters miljöpåverkan är ett av de största bekymren för transportsektorn. Eftersom de existerande transportalternativen är bundna av sin teknik, vilket begränsar dem till inkrementella snarare än radikala förbättringar, kan en möjlighet för nya transportsätt att komma in på marknaden öppna sig. En kommande ny teknik som utvecklas inom transport idag kallas hyperloop, en teknik som kan visa sig möta efterfrågan för snabbare, billigare, säkrare och mer miljösmarta transporter. Tekniken är dock i ett tidigt utvecklingsskede och är därav omgärdad av stora osäkerheter. Vidare kräver teknikens natur att flertalet hinder kommer att behöva överkommas innan tekniken kan nå kommersiellt bruk. Detta tillsammans med den begränsade kunskap som finns kring konceptet i Sverige gör det svårt att förutspå om hyperloop kan bli ett möjligt transportalternativ på den svenska marknaden. Kondenserat ligger detta till grund för syftet med den här uppsatsen: "Att ge en övergripande förståelse av dynamiken på den svenska transportmarknaden, tillsammans med en djupgående utvärdering av hyperloop konceptet. Och därav bidra till en mer inkluderande kunskap och förståelse kring hyperloops möjligheter i den svenska kontexten." Eftersom detta fenomen inte tidigare har studerats i större utsträckning valdes en forskningsdesign i form av en undersökande fallstudie med ett induktivt, kvalitativt tillvägagångssätt. För att adressera syftet gjordes en litterär översyn av det teoretiska fältet. Med inblickar i tidigare forskning kring disruptiv teknik, diffusion av innovation, tekniska övergångar, transformationstryck samt möjlighetsfönster. Det empiriska materialet till studien samlades in genom två kanaler i huvudsak. Först, genom en djupdykning i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar relaterade till hyperlooptekniken, för att generera insikter kring tekniken och dess omgivning. Detta kompletteras med kvalitativa intervjuer för att erhålla material om dynamiken på den svenska transportmarknaden samt för att ge en förståelse av hyperloop i den svenska kontexten. Den empiriska studien kompletterades ytterligare med en översyn av nyhetsartiklar och webbplatser för att kartlägga de senaste framstegen i hyperlooputvecklingen. Genom att analysera det empiriska materialet med hjälp av tre ramverk; Egenskaper för Spridning av Innovation, Perspektiv i Multipla Nivåer (MLP) och Teknisk Mogenhetsnivå (TRL), kunde flertalet intressanta upptäckter och slutsatser dras. Vilka tillsammans pekar mot att hyperloop, om tekniken lyckas uppnå den predikterade prestandan, kommer att ha betydande relativa fördelar och synliga effekter i förhållande till dagens transportsätt. Vidare kan ett märkbart möjlighetsfönster, sprunget ur kapacitetsbrist och tryck mot miljömässig hållbarhet, identifieras på den svenska marknaden. Detta fönster skulle kunna kapitaliseras på och motivera hyperloop i den svenska kontexten. Teknologins nuvarande tillstånd har emellertid konsekvenser, eftersom den hittills inte är tillräcklig för att minska osäkerheten hos potentiella adopterare. Faktorer som sannolikt kommer att förlänga processen att adoptera tekniken i Sverige härstammar från systemets relativa komplexitet, dess begränsade kompatibilitet med befintliga metoder samt teknikens låga mogenhet. Därav är det essentiellt för hyperloopbolagen att bevisa konceptet möjligt och öka mogenheten för att få tillräcklig acceptans och erkännande. Detta arbete bidrar till det akademiska samhället genom att bedöma kompatibiliteten mellan hyperloop och den svenska marknaden, samt om hyperloop kan bli ett genomförbart transportalternativ i Sverige. Arbetet bidrar med insikter i specifika perspektiv på den svenska marknaden, dess krav samt efterfrågan för alternativa transportlösningar. Därav kan denna uppsats anses utgöra både ett analytiskt bidrag genom dess utvärdering av genomförbarheten av disruptiv teknik. Samt ett empiriskt bidrag genom att belysa viktiga insikter för den potentiella spridningen av hyperloop. Insikter som är viktiga för såväl hyperloopaktörer som de dominanta aktörerna på den svenska transportmarknaden.