När en företagsobligation och en statsobligation har samma löptid och har en skillnad i avkastning, så kallas denna skillnad för kreditspread. Ett känt koncept inom finansvärlden är att risk har en stark koppling till avkastning. När emittenten av obligationen inte kan återbetala överenskommen utdelning eller principiellt lånebelopp så klassas detta som en betalningsinställelse. Eftersom det generellt sett är större risk för en betalningsinställelse för ett företag än för en stat, så vill investerare bli kompenserade för den extra risken de tar sig an. Den totala risken som utgör skillnaden i avkastning kan i sin tur delas upp i flera olika riskkomponenter. Syftet med vår uppsats är att undersöka ifall likviditetsrisk, ränterisk och kreditrisk har en effekt på kreditspread för företagsobligationer på den svenska marknaden. Med detta som bakgrund så har vi samlat in historiska data på förfallna obligationer under de senaste 10 åren via databaserna Thomson Reuter Datastream och Eikon. Vi har sedan laddat ned obligationsspecifika egenskaper i form av finansiella nyckeltal för samtliga obligationer. Dessa nyckeltal har valts för att till bästa förmåga representera och mäta respektive risk. Exempelvis så har vi använt oss av nyckeltalet “bid-ask-spread” för att mäta likviditetsrisk hos en obligation. För att undersöka sambandet mellan våra valda risker och kreditspread så genomförde vi ett hypotestest. Vi skapade en nollhypotes och en alternativhypotes som vi sedan testade med hjälp av en multipel regression. Nollhypotes (H0): Studiens utvalda variabler har inte en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Alternativhypotes (Ha): Studiens utvalda variabler har en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Slutsatsen var att vi kunde statistiskt påvisa ett positivt samband mellan riskernas storlek och storleken på obligationens kreditspread. Detta gjordes både för riskerna var för sig och för modellen när den blev testad i sin helhet. Den bakomliggande teorin bakom variablerna kunde därför antas vara korrekt även vid applicering på svenska marknaden för det senaste decenniet. Vi har som ambition att denna studie skall kunna agera som ett verktyg för fundamental analys för framtida investerare samt vidare studier inom området obligationer på svenska marknaden

Områdesbeskrivning: IPO-marknaden kan undersökas på olika sätt. Varför underprissättning är så förhärskande, om den går i cykler eller vad det är som påverkar den. Vi vill undersöka den svenska IPO-marknaden under perioden 2006-2020 och om den påverkas av makroekonomiska faktorer såsom inflation eller styrränta. Denna studie är inspirerad av tidigare forskning utförd av Tran och Jeon (2011) som undersöker om det finns samband mellan makroekonomiska faktorer och IPO-marknadens aktivitet på den amerikanska marknaden. Är det så att olika IPO-marknader påverkas av olika faktorer på unika sätt eller är IPO-marknader världen över homogena? Vi försöker dessutom framställa en modell som beskriver det mest gynnsamma förhållandet att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka den svenska IPO-marknadens aktivitet under perioden 2006-2020. Samt undersöka i vilken utsträckning den svenska IPO-marknadens aktiviteten påverkas av makroekonomiska faktorer. Med vår undersökning av de makroekonomiska faktorerna som grund kan vi således undersöka vilka makroekonomiska förhållanden som är mest gynnsamma för företag i Sverige att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Metod: En kvantitativ metod appliceras i denna uppsats för att besvara våra forskningsfrågor och datan vi samlar in analyseras med hjälp utav en regressionsanalys. Vi samlar in vårt datamaterial genom att läsa igenom årsredovisningar från de företag som genomfört en IPO under den tidsperioden vi undersöker. Hypoteserna formuleras utifrån tidigare forskning och ämnar att undersöka om de makroekonomiska faktorerna har ett positivt eller negativt samband med IPO-marknadsaktivitet. Resultat: Resultaten som vi finner är att det finns signifikanta samband mellan den svenska IPO-marknadens aktivitet och makroekonomiska faktorer. Vi identifierar ett förhållande som kan beskrivas som det mest gynnsamma makroekonomiska förhållandet utifrån vår modell. Begränsningar: Vår uppsats är begränsad till tidsperiod 2006-2020 samt den svenska IPO-marknaden. På grund av att viss information kring hur mycket kapital ett företag anskaffar vid sin IPO saknas så begränsas vårt urval. / Area description: IPO markets can be studied in different ways. Why underpricing is so prevalent, if the market moves in cycles or what influences the market. We want to study the Swedish IPO market during the period of 2006-2020 and if it is influenced by macroeconomic factors like inflation or the policy rate. This study is influenced by the work done by Tran and Jeon (2011) who examines if there are any relationships between macroeconomic factors and IPO market activity on the American PO market. Is it that different IPO markets are influenced by different factors in unique ways or are the IPO markets around the globe homogeneous. We try to produce a model that describes the most favourable environment to implement an IPO in if the goal is to acquire more capital. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the activity of the Swedish IPO market during the period 2006-2020 and examine the extent to which the activity of the Swedish IPO market is affected by macroeconomic factors. Based on our study of the macroeconomic factors, we can therefore examine which macroeconomic conditions are most favourable for companies in Sweden to carry out an IPO under the goal of raising more capital.  Method: A quantitative method is applied in this thesis to answer our research questions and the data we collect is analysed with the help of a regression analysis. We collect our data by reading through annual reports from the companies that conducted an IPO during the period we are investigating. The hypotheses are formulated based on previous research and intend to investigate whether the macroeconomic factors have a positive or negative relationship with IPO market activity.  Results: The results we find is that there are significant relationships between the activity of the Swedish IPO market and macroeconomic factors. We identify a ratio that can be described as the most favourable macroeconomic ratio based on our model.  Limitations: Our thesis is limited to the period 2006-2020 and the Swedish IPO market. Due to the lack of certain information about how much capital a company raises at its IPO, our selection is limited.