<p>Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar. I den ena modellen råder dock viss autokorrelation, vilket innebär att resultaten från denna måste tolkas med viss försiktighet</p> / <p>This thesis examines whether changes in Swedish inflation rates can predict the term premium between the Swedish three month- and twelve month treasury bill. By using time series data for the period 1992-12-31 to 2001-12-31 the null hypothesis that changes in inflation rates cannot predict the term premium is tested by two regression models. The regression models are constructed by using the expectation hypothesis (EH) and the Fisher effect. For the chosen period this thesis concludes that there is no correlation between changes in Swedish inflation rates and the term premium. Therefore it can be confirmed that the changes in Swedish inflation rates cannot predict the term premium. Because of autocorrelation results from one of the models must be interpreted with caution.</p>

Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar. I den ena modellen råder dock viss autokorrelation, vilket innebär att resultaten från denna måste tolkas med viss försiktighet / This thesis examines whether changes in Swedish inflation rates can predict the term premium between the Swedish three month- and twelve month treasury bill. By using time series data for the period 1992-12-31 to 2001-12-31 the null hypothesis that changes in inflation rates cannot predict the term premium is tested by two regression models. The regression models are constructed by using the expectation hypothesis (EH) and the Fisher effect. For the chosen period this thesis concludes that there is no correlation between changes in Swedish inflation rates and the term premium. Therefore it can be confirmed that the changes in Swedish inflation rates cannot predict the term premium. Because of autocorrelation results from one of the models must be interpreted with caution.

This paper is in large parts an update to a paper by Bekaert and Wang from 2010 called Inflation risk and the inflation risk premium. Its purpose is to find insights into the inflation hedging properties of the major asset classes. The analysis includes stocks, bonds, treasury bills, foreign bonds, real estate, gold, and gold futures for 43 countries and covers investment horizons up to five years. For developed countries it is found that gold, gold futures and bonds are the besthedge against inflation, both in the short and long run. Treasury bills have a relatively modest performance in the short term but improve with horizons to a great hedge. For emerging countries all asset classes provide a decent hedge, with a slight favor for treasury bills and a slightdisadvantage for real estate in the short and long run. All asset classes are poor hedges to unexpected inflation with an exception for real estate in longer investment horizons. The best hedge against unexpected inflation shocks is inflation-linked bonds. / Den här uppsatsen är i stort en uppdatering av en artikel av Bekaert och Wang från 2010 kallad Inflation risk and the inflation risk premium. Syftet är att hitta insikter i inflationsskyddande egenskaperna för de stora tillgångsklasserna. Analysen inkluderar aktier, obligationer, statsskuldväxlar, utländska obligationer, fastigheter, guld och guldterminer för 43 länder och täcker investeringshorisonter upp till fem år. För utvecklade länder finner vi att guld, guldterminer och obligationer är bästa skyddet mot inflation, både på kort och lång sikt. Statsskuldväxlar är ett relativt dåligt inflationsskydd på kort sikt, men blir ett bra skydd över längre horisonter. För tillväxtländer ger alla tillgångsslag en skapligt skydd, med en liten fördel för statsskuldväxlar och en liten nackdel för fastigheter i kort och långt perspektiv. Alla tillgångsklasser är dåliga skydd mot oväntad inflation, med ett undantag för fastigheter i längre investeringshorisonter. Det bästa skyddet emot oväntade inflationschocker är inflationskopplade obligationer.