No description available.

Sverige införde friskolereformen 1992 och sedan dess har det blivit allt vanligare med fristående huvudmän inom utbildningsväsendet. Tidigare forskning har undersökt variationen mellan friskolors etablering i Sverige, och deras resultat har visat att det finns färre friskolor på grundskolenivå i kommuner, som styrs av en politisk vänstermajoritet. Det paradoxala med forskningsresultatet är att det inte är kommunpolitikers beslut om en friskola ska ges etableringstillstånd eller inte, utan Skolinspektionens. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på ekonomiska faktorer som kan ligga till grund för friskolors etableringsvilja. Följande uppsats undersöker två potentiella förklaringar till skillnaden mellan kommuner med politisk vänster- och högermajoritet. Den första potentiella förklaringen är att bättre ekonomiska faktorer kan ge upphov till både ett politiskt högerstyre och fler friskolor i en kommun. Den andra möjliga förklaringen är att högerpartier kan agera mer företagsvänligt genom exempelvis mer dialog och bättre attityder gentemot företag. Resultaten ger stöd för att det finns en politisk inverkan på friskolornas etableringsvilja i en kommun och att en kommun med bättre ekonomiska förutsättningar i högre utsträckning har ett politiskt högerstyre. Det framgår av resultaten att företagsvänligheten  gentemot lokala företag inte kan förklara samvariationen mellan friskolor på grundskolenivå och den politiska majoriteten i kommunen. Däremot är det möjligt att konstatera, efter kontroll av förklaringsvariablerna, att det finns ett samband mellan friskolors etablering och politisk majoritet. En möjlig förklaring till det kan vara att det finns andra politiska ageranden som ligger till grund för att etableringsmönstret ser annorlunda ut mellan kommunerna, exempelvis skolpengens storlek och bygglov.

No description available.

No description available.

This thesis examines the Swedish wildfires 2018 and their effect on the voting patterns in the national election the same year. With a departure point from the field of voting behaviour and electoral studies, it follows the theory of retrospective voting. Building on the previous research of retrospective voting in the context of natural disasters, this thesis contributes to the field with the case of the Swedish wildfires 2018 and government’s crisis response that followed. The crisis concerned a great deal of the population and was geographically widely spread. Additionally, international aid was needed to control the aggressive fires. The main actor ultimately responsible for the crisis response was the government, which also became the main target for criticism. By using the design of a natural experiment and analysing the Swedish municipalities’ relative burned area and the change in vote shares for the government parties, through the method of regression analyses, the results show that the electorate did punish the government in the following election to the Swedish parliament. More precise, the reached conclusion is that the electorate punished the government to the extent of a decrease with 6.246 percentage points in the government’s vote shares for each percentage point higher relative burned area. Moreover, it was the Social Democratic Party that was punished, holding a vast majority of the minister posts, and not the other part of the government coalition, the Green Party. This suggests support for the retrospective voting theories, that the electorate does hold the government accountable by evaluating their actions and either punishes or rewards it based on the outcomes of their actions.

Due to the democratic dissolvement in Hungary, the question has been raised if the country still can be seen as a democracy or if the state should be seen as something else. The aim of this essay is to analyze the situation in Hungary in order to investigate if the state is an illiberal democracy. In order to answer the aim of this essay Fareed Zakaria´s definition of an illiberal democracy will be used. Larry Diamond´s definition of a liberal democracy and the Copenhagen criteria will be used as well to support Zakaria´s definition. These definitions will provide the theoretical framework that will make it possible to analyze what is happening in Hungary and to come to a conclusion regarding Hungary’s democratic status.   The study showed that the Hungarian government have changed the political system severely and Victor Orbán and his party Fidesz have systematically changed the constitution, which have reduced the democratic rights in several areas. Freedom of religion, freedom of assembly and freedom of press are just a few areas that the Hungarian people can´t take for granted anymore and it´s just getting worse. Orbán have himself stated that Hungary is changing toward something else than a liberal democracy and by looking at Zakaria´s criteria for an illiberal democracy is it clear that Hungary should be seen as an illiberal democracy.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.