The aim of this study is to generate new knowledge of the educationalpractice of a pre-school and of how it may contribute to the understandingof doing gender. The ethnographic study examines the place and practiceof a Steiner Waldorf pre-school, and it focuses specifically on materiality,age, spirituality and the intentions of the pre-school teachers. Fieldworkhas been conducted for a period of one and a half years in one pre-school.The methods used are mainly participant observation and interviews withthe pre-school teachers. The results highlight the importance of the materialand spatial dimensions of the pre-school for the constitution of children’sgender. The concepts of performativity and ritualization have beenused as the main analytical tools. The study draws on the scope of theseconcepts as understood by Judith Butler and Catherine Bell. On the basis of the analysis of the empirical material, a theoretical concept,situated decoding of gender, is suggested. It is argued that what atfirst glance can be interpreted as a ‘female universe’, turns out to be a placewhere gender is made non-relevant through an unintentional, yet powerfulongoing process of naturalization. The situated decoding of gender is madepossible because of certain features in this pre-school. Firstly, a repetitivestructure characterizing educational practice has been observed. This isbased on a principle of rhythm reciprocally related to the alternations betweencontinuity and change. Secondly, there is a clear spatial and materialdemarcation that the study argues makes the pre-school an enclosed space,in the sense of being a place of nurturing and protection, where the boundariesbetween home and pre-school are maintained. Thirdly, the performativeforce of the ritualized preschool practices further enhances the decodingof gender. The ritualization highlights and supports the spiritual dimensionin the pedagogy, which sidelines the doing of gender. Fourthly, theteachers contributed to the decoding of gender through the consistency oftheir everyday actions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Waldorfförskollärare förmedlar Waldorfpedagogik i praktiken utifrån de riktlinjer och krav som formuleras i förskolans styrdokument. Utifrån studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: Inom vilka områden bedömer Waldorfförskollärare att det är utmanande att leva upp till läroplansmålen? Inom vilka områden ser Waldorfförskollärare att läroplanen är en tillgång som öppnar upp för möjligheter i verksamheten? Studien tar utgångspunkt i läroplansteorin, vilken inte betraktas som en enstaka teori utan snarare som ett forskningsfält inom området läroplaner och undervisning. Syftet med läroplansteori som forskningsperspektiv är att bidra med kunskap om förskolans och undervisningens mål, innehåll och form. Waldorfförskollärares kunskaper och erfarenheter från praktiken i Waldorfförskolan blir underlag för att få svar på problemformuleringen. Därför har en kvalitativ forskningsmetod använts i studien genom semistrukturerade intervjuer med Waldorfförskollärare, vilka spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. De resultat som framkommer i studien är att Waldorfförskollärare anser att det är utmanande att leva upp till de krav som formuleras i läroplanen med anknytning till digitala verktyg och medier. Det framkommer också att det finns utmaningar med dokumentationsarbetet, en del av det systematiska kvalitetsarbetet i Waldorfförskolan. Begreppen undervisning och utbildning är något som känns självklart och naturligt beskriver Waldorfförskollärare. Det beskrivs som en möjlighet att förundras, utvecklas och lära sig i gemenskap. Samtidigt framkommer det i studien att Waldorfförskollärare ser läroplanen som ett verktyg och ett stöd i verksamheten. Förskolans läroplan skapar förutsättningar för en likvärdig utbildning, god kvalitet samt en möjlighet för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande i verksamheten.

The topic of this thesis is the pedagogy of Rudolf Steiner in the Czech educational system. The theoretical part is divided into three sections. The first chapter is dedicated to the founder of waldorf education Rudolf Steiner, it deals with his life, work and his legacy to the Czech pedagogical environment. The second chapter describes the free school of Rudolf Steiner, its origin, specifications and evolution of Steiner's education. The last chapter of the theoretical part is focused on Steiner's pedagogy in the Czech education system and studies application of the Steiner's pedagogy at each of the levels of the Czech school system. The empirical part deals with describtions of several Czech primary Steiner's schools and compares them from the point of view of chosen areas of origin, evolution and implementation of Rudolf Steiner's ideas. In the last chapter of the thesis the before mentioned areas of Czech Steiner's schools are compared in short with Steiner's schools in the Eindhoven in Netherlands. Keywords Rudolf Steiner, waldorf education, anthroposophy, Czech waldorf schools, Steiner's special education, eurythm

The thesis deals with the history and the present of waldorf schools founded by Rudolf Steiner. Also describes media literacy with an emphasis on new media. It covers the way how the new media education is embedded in the Czech educational system. As a particular example served curriculum of the school subject Information and communication technology of the waldorf secondary school in Prague. The thesis also describes the way of media education in Germany. In the second part of this thesis can be found an evaluation of the questionnaire made in secondary waldorf schools in Prague and Semily which had to learn the status quo of (new) media literacy of the students and their relationship with modern technologies. The end of the thesis deals with the suggestion of improvement of the tuition based on the German model.