<p>Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.</p>

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.

This thesis evaluates two variants of Volumeof fluid method, namely Piecewise Linear Interface Construction (PLIC) and Multidimensional Tangent of Hyperbola for Interface Capturing (MTHINC) used in two-fluid simulations for interface tracking.Simulations of a single rising bubble in different conditions are performed aimed to assess the accuracy of the methods, and to check their convergence with grid size. The results show that both methods demonstrate convergence with mesh refinement, while PLIC captures the transient part of rising process of bubble more accurately than MTHINC in 2D case. / Denna avhandling utvärderar två varianter av metoden Volume of fluid för flerfas strömningar, nämligen Piecewise Linear Interface Construction (PLIC) och Multidimensional Tangent of Hyperbola for Interface Capturing (MTHINC) som används i tvåvätskesimuleringar för gränssnittsspårning.Simuleringar av en enda stigande bubbla under olika förhållanden utförs för att bedöma metodernas noggrannhet och för att kontrollera deras konvergens med gridsstorlek. Resultaten visar att båda metoderna visar konvergens med grid förfining, medan PLIC fångar den övergående delen av stigande bubbelprocess mer exakt än MTHINC i 2D-fall.

Hamnefjärden är ett havsområde utanför Oskarshamns kärnkraftverk som har en förhöjd temperatur jämfört med vad som har varit naturligt innan Oskarshamnsverket togs i bruk. Sedan dess har kylvattnet från anläggningen påverkat ekologin med konstanta plymer av varmvattentillförsel med hög temperatur. I och med detta har påverkan av dessa utsläpp undersökts med hjälp av en sammanställning av litteratur gällande de fysikaliska och biologiska påverkningarna som skett på Hamnefjärden. Mätningar där Hamnefjärden jämförts med ett referensområde, visar att den lokala ekologin har påverkats av varmvattnet till en grad. Stora temperaturskillnader i mynningen för kylvattnet visar på stor fysikalisk påverkan men de biologiska verkar mindre påtagliga. / Hamnefjärden is a sea area outside of Oskarshamn nuclear powerplant which has an increased temperature compared to what was natural before the powerplant was started. Ever since the cooling water from the powerplant has been affecting the ecology with constant plumes of inflow with heated water. This discharge has thus been investigated by compiling literature about the physical and biological effects on Hamnefjärden. Surveys, in which Hamnefjärden has been compared to a reference area, shows that the local ecology has been affected by the heated water somewhat. Large differences in temperature in the estuary of the coolingwater indicates large physical effects but the biological effects seem smaller.