Vår grundläggande avsikt med studien är att få en större förståelse kring gestaltningen av genus på populärkultur. Det kommer vi att uppnå̊ med att analysera stereotypa representationer av kvinnor och män i tv-serien Stranger things. Vårt övergripande mål med studien är att tydliggöra hur olika normer och sociala strukturer samspelar i media. Vårt syfte med studien är att undersöka om porträtteringen är normbrytande eller om den förstärker rådande genusnormer. Uppsatsens teoretiska ramverk består av hegemoni som tillåter oss att undersöka genus och klass. De teoretiska begrepp som vi använder oss av är bland annat hegemonisk maskulinitet, normkritik och genus. Som metod har vi använt oss av gestaltningsteorin, och vi har vi tagit fram fyra återkommande ramar samt analyserat dem med hermeneutiska verktyg. Vi vill undersöka om det är möjligt att Stranger things är lika genusneutral som den framställts på olika medier eller om serien upprätthåller existerande genusstereotyper och normer. Vad som gör vår studie intressant och olik tidigare undersökningar som tittat på genusroller i media är att vi anser att Stranger things inte skildrar eller förstärker genusstereotyper vid första anblick. Det här gjorde oss intresserade att kritiskt analysera seriens innehåll för att se om det är möjligt för en serie som Stranger things att vara fri från genusstereotyper och normer. Studien avslutas med en diskussion kring porträtteringen av män och kvinnor i serien där vi fastställer att Stranger things påvisar många genusstereotypa karaktärer. Utifrån våra fyra ramar som är stereotyper, sexualisering, normbrytning och hegemonisk maskulinitet konstaterar vi att seriens karaktärer inte är så nyskapande som vi tidigare trodde.

Uppsatsens ansats är att undersöka hur den kvinnliga karaktären Eleven kan tolkas som en kristusgestalt. Med hjälp av en narrativ analys av utvalda scener i säsong ett av tv-serien Stranger Things där karaktären Eleven figurerar, analyseras både Elevens handlingar och hennes karaktäristiska drag med hjälp av bland annat Tomas Axelsons förståelse av en kristusgestalt och dess rötter, samt Lloyds Baughs åtta kriterier för kristusgestalter. Resultatet visar att Elevens karaktäristiska drag och handlingar är till stor del förenliga med en kristusgestalts, men är inte oproblematiskt. Många av Elevens handlingar, även de som genomförs med ett beskyddande syfte, genomsyras av våld, vilket inte är kristuslikt alls. Tidigare forskning menar att våld är vanligt förekommande bland dagens kristusgestalter, men frågan kan ställas huruvida detta så vitt skiljande drag bör påverka tolkning av karaktärer som kristusgestalter.

Denna uppsats syftar till att analysera hur rollfiguren Will Byers porträtteras som queer i Matt och Ross Duffers Stranger Things, samt att undersöka skaparnas intention med rollfiguren och hur seriens fans har mottagit Will och diskuterat rollfiguren på Twitter. Uppsatsen utgår ifrån queerteoretiska perspektiv och analyserar Will utifrån en queer läsning. Fansens reaktioner baseras på mottagandeteori, där Stuart Halls kodning- och avkodningsmodell används. Utifrån en queer läsning visar resultatet att Will har kodats som queer genomgående i serien. Analysen visar också att skaparnas kodning av Will har varit medveten, men även avsiktligt subtil. Resultatet visar även att fansens mottagande främst har handlat om att belysa deras queera läsning av Will, men att Twitter i detta fall även har använts som ett verktyg att direkt kunna kritisera seriens hantering av rollfiguren.

Denna uppsats utforskar förhållandet mellan filmtekniska aspekter av klipptempo och en mors ilska i avsnitt 6 Fishes av TV-serien The Bear. Genom en kvalitativ analys, med en kvantitativ tabell som bas, granskas avsnittet med hjälp av semiotisk teori om symboler och genusteori om mom rage för att upptäcka kopplingar mellan timern som symbol och mammans ilska. Resultaten visar på en medveten användning av tempo och timer för att gestalta mammans stress och ilska. Användningen av tempo och timer i köksscenerna i The Bear bidrar till att skapa en känsla av intensitet och stress som speglar mammans upplevelse av händelserna.  Detta dokument inkluderar även en designdokumentation vid namn Stranger Things - en titelsekvens som var en del av examensarbetet för Visuell kommunikation. Projektet är en animation på hur en titelsekvens till TV-serien Stranger Things hade kunnat se ut. Designdokumentationen börjar från sida 31. / This paper explores the relationship between filmic aspects of editing pace and a mother's anger in Episode 6, Fishes, of the TV series The Bear. Through a qualitative analysis, supported by a quantitative table, the episode is examined using semiotic theory of symbols and gender theory of mom rage to uncover connections between the timer as a symbol and the mother's anger. The findings demonstrate a deliberate use of tempo and timer to portray the mother's stress and anger. The utilization of tempo and timer in the kitchen scenes of The Bear contributes to creating a sense of intensity and stress that mirrors the mother's experience of the events.