During winter the sun is in short supply. But research at KTH shows that solar radiation can be facilitated while energy consumption for lighting is reduced. This provided that the buildings are appropriately designed. But, unfortunately, the sunlight is often not taken into account and the results are the opposite. The energy savings depend on good town planning where the daylight is accessible for longer periods of time during the day, both indoors and outdoors. Then, the periods of use for electric light will decrease. This research is one of the first studies which evaluate the savings in energy with electric lighting due to the use of daylight in urban planning. Three different patterns for street layouts are evaluated and discussed in this report. For example, with straight streets it is possible to save approximately 11 % of the electric energy for the exterior lighting compared to a bending street during twilight.   However, it is possible to improve the daylight distribution with geometrical adjustments even along bending streets. Varying the height of the building along the street front and adding openings between the buildings can make for good daylight distribution, like in the strategic straight line format. The energy efficiency of the bending streets can be improved so the loss in energy efficiency compared to a straight street can be reduced from 11 % to 4 %, in a specific case.   The energy savings are not so great that they alone can justify a specific street type. A number of other factors must also be considered, such as architectural style, uniformity and the building system. A long-term goal is practical guidelines for “better” geometry in urban design, taking into consideration the sun and daylight. The construction cost is not higher in such geometries than in conventional designs, since daylight is free. Therefore daylight can open up for new types of settlements with advantages as more space with more outlooks. / <p>QC 20161028</p>

Denna uppsats har skapats för att agera underlag vid framtagandet av en strukturskiss över fastigheten Nya Jägersro, som ligger i den sydöstra delen av Malmö. Uppsatsen syftar till att skapa ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet, för att utforska en förändrad syn på hur en plats blir ekologiskt hållbar, detta utan att förbise platsens kvaliteter. Uppsatsens frågeställningar adresserar två problem. Den första är hur dagens stadsplanering väljer att förtäta städer baserat på stadsideal i syfte att bygga hållbart. Den andra ligger i syn på vad anses som göra en stad ekologiskt hållbar. För att adressera dessa problem är uppsatsens syfte att ta fram ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet och som tar hänsyn till platsens specifika kvaliteter. Teorin baseras på begreppen Ekologisk urbanism och R-urbanitet, som båda eftersträvar hållbara städer, tillsammans med kompletterande teoretiska byggstenar som fungerar som bryggan mellan teori och verklighet. Arbetet använder sig av två metoder, en kvalitativ- och en design-tänk metod. De metoder av datainsamling som har använts är platsundersökning, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Designkonceptet som slutligen presenteras består av ett alternativt sätt att designa städer. Verktygen till detta alternativ har funnits genom design-tänkande som kompletterande metod, där de teoretiska byggstenarna tillsammans kunnat skapa en ständigt förändrande process som skapar en hållbar stadsdel med ett hållbart levnadssätt i fokus. I framtiden kan designkonceptet hjälpa till att uppnå en mer ekologiskt hållbar stad, som tar sig an alla aspekter i staden vilket kan göra staden helt ekologiskt hållbar istället för delvis miljövänlig. Detta sammanfaller i flera avseenden med SMT:s och Malmö Stads agendor, men avviker delvis i vissa aspekter. Den största avvikande faktorn i relation till SMT Malmö Partner Holding AB (MKB Fastighets AB, Skanska Sverige AB och Tornet Bostadsproduktion AB) är att ‘Nya Jägersro’ enligt det förslag som presenteras i uppsatsen inte föreslås lika tätbebyggt som SMT eftersträvar. Det som uppsatsen argumenterar för är ett förslag som är formad efter Jägersros plastkvaliteter som en plats mellan stad och landsbygd. / This thesis has been made to act as the basis for the development of a structural sketch over the estate, Nya Jägersro, in the southeastern part of Malmö. The thesis seeks to create a design concept that combines social and ecological sustainability and to explore a changed view of how a site becomes ecologically sustainable without overlooking the site's qualities. The thesis questions are based on two problems. The first one is how today's city planning chooses to densify cities based on ideals to build sustainably. The second one is the view of what is sustainable. To address these problems the thesis purpose is to produce a design concept that combines social and ecological sustainability and takes the site's specified qualities into consideration. The theory consists of the concept’s Ecological urbanism and the R-urban, both striving for sustainable development and complemented by theoretical building blocks which work as the bridge between theory and reality. The method used in this thesis is a qualitative method combined with design-thinking. The used methods for information gathering are site observation, literary studies, and semi-structured interviews. The proposed design concept builds on an alternative way to design cities. The tools used for this alternative way of designing have been developed through design-thinking as a complementing method where the theoretical building blocks, together, creates a continuously transformative process that aim to create sustainable neighborhoods with a focus on a more sustainable way of life. The design concept seek to help realizing a more ecological city in practice, that takes on all aspects of the city which can make the city ecological instead of just environmentally friendly. The design concepts, thus align with SMT:s and Malmö Stads agendas, but differs in some aspects. The largest differentiating factor is the view on how dense Nya Jägersro should be built, and how the site´s urban and rural qualities can be taken as a point of departure for designing the new built environment.