Global ETD Search

1	Identiteter i konflikt, En studie av dagspressens formering av identitetskategorierna "strejkande" och "strejkbrytare" i Malmö 1926 Ekelund, Robin January 2008 (has links) I denna uppsats studerar jag hur dagspressen formerar identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare under en period av nio veckor, då strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager i Malmö utspelade sig, år 1926. Vid nämnda strejk anställde arbetsgivaren strejkbrytare för att försvaga fackföreningens och de strejkande arbetarnas förhandlingsposition. Detta ledde till att konflikten trappades upp och stora demonstrationer utspelade sig i Limhamn där strejkbrytarna inlogerades. I dagspressen uppstod meningsstrid mellan framförallt den socialdemokratiska tidningen Arbetet och den moderata Skånska Aftonbladet där man tog ut sina positioner för att antingen legitimera eller delegitimera strejken. I denna meningsstrid var formeringen av identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare centrala. Arbetet formerar identiteterna arbetare och strejkande till en och samma kategori för att skapa en solidaritet inom arbetargemenskapen. Denna identitetskategori framställer man sedan som skötsam, förnuftig och icke-våldsam. Identitetskategorin strejkbrytare formeras som en motpol till detta, därigenom exkluderar också Arbetet strejkbrytarna ur arbetargemenskapen. För att problematisera Arbetets bild av arbetare som skötsamma, förnuftiga och icke-våldsamma lyfter jag in den kommunistiska tidningen Folkets Dagblad Politiken. I Skånska Aftonbladet skapar man en gräns inom arbetarklassen vilken skiljer på skötsamma och egensinniga arbetare. Skånska Aftonbladet betonar de egensinnigas våld och irrationalitet för att därigenom exkludera dessa ur arbetargemenskapen och stigmatisera dem. De arbetsvilliga, som strejkbrytarna benämns i Skånska Aftonbladet, placeras till den skötsamma delen av arbetarklassen. Dagspress Identitetskategorier Malmö 1926 Strejkande Strejkbrytare Humanities and the Arts Humaniora och konst
2	Nu gäller det att hålla samman! : Konfliktrepertoarer under järnvägsstrejken 1922 i Åmål Fjellman-Lätt, Åsa January 2020 (has links) Den 14 augusti 1922 utbröt strejk vid de enskilda järnvägarna i Sverige. Det är en av de största strejkerna som genomförts i landet med ca 4 878 strejkande. Bergslagernas Järnvägar, som hade sträckan Göteborg C – Kil – Falun C, var en av de järnvägar som drogs in i strejken. Bergslagernas Järnvägar hade sin huvudverkstad förlagd i Åmål och den kom att bli en av de största strejkplatserna. Fackföreningarna vid järnvägen bildade strejkutskott för att organisera och genomföra strejken. I Åmåls Föreningsarkiv finns handlingar från strejkutskottet i Åmål och de handlingarna är källmaterialet i den här uppsatsen. Under mellankrigstiden var konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare ibland våldsamma och de strejkande använde sig av olika aktioner i form av konfliktrepertoarer för att försvara strejken och hindra strejkbrytare från att ta arbete vid de strejkdrabbade arbetsplatserna. Uppsatsen är ett bidrag till forskningsfältet arbetarhistoria med syfte att undersöka hur de strejkande använde sig av konfliktrepertoarer, hur dessa såg ut och i vilket syfte de användes. Resultatet av studien visar att de vanligast använda strejkrepertoarerna var hemföljning, uppvaktning och uthängning av strejkbrytare samt att det förekom aktiviteter för att stärka solidariteten bland de strejkande och skapa distans till strejkbrytarna. Konfliktrepertoarerna innehöll olika ritualer och blev meningsskapande för de strejkande genom att repertoarerna värnade om strejken som vapen, stärkte identiteten som arbetare, skapade sammanhållning och gav de strejkande möjlighet att skapa berättelsen om strejken. arbetarhistoria järnväg strejk 1922 strejkbrytare konfliktrepertoar fackförening Åmål Bergslagernas järnvägar mellankrigstidens konflikter History Historia
3	På spaning efter en svensk modell : Idéer och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897-1909 / In search of a Swedish model : Ideas and alternatives in employer policies during 1897-1909 Berg, Jan O. January 2011 (has links) The period saw the founding of the first Swedish employers´ associations as a reaction to the preceding decades´ growth of industrial trade unions. Conflicting ideas fought about supremacy. Not only was the fight carried out across the social dividing line separating workers from the bourgeoisie, but also between groups on either side: hawks versus doves among employers; revolutionaries versus reformers among workers. The study uses an actor perspective, comparing three leading industrialists in their particular roles as employers. It analyzes the development of ideas over the period studied, using minutes from meetings, company memos, letters, speeches and newspapers as primary sources. In addition, it is action-orientated and analyzes major labour conflicts that were fought and agreements that were reached. It applies a split vision, taking into regard the contemporary views and actions of the labour unions. Its perspective moves between the individual, the company and the organizational levels, with the primary aim to see what changes in the traditional patriarchal employer policies that were considered and to what extent such changes were realized. A major result is the evidence of the irreconcilable views on the subject of strike breakers/loyal workers -- two conflicting terms for one phenomenon that indicate a gap between two different sets of values. Differing views among employers on how to relate to this gap caused frictions in the years 1906-09. The outcome of the general strike in 1909 ended in a harsh employer organizations policy for more than the two following decades. It was replaced by the mutual spirit, later known as the Swedish Model, materialized in the Saltsjöbaden general agreements of 1938. The Swedish model paternalism employer organisation freedom of work freedom to organize strike lockout strike-breaker loyal worker the gift den svenska modellen patriarkalism paternalism arbetsgivarorganisation arbetets frihet föreningsfrihet strejk lockout strejkbrytare arbetsvillig gåvan History of science and ideas Idé- o lärdomshistoria

1

Page generated in 0.0433 seconds