The purpose of this study was to collect information about leadership characteristics of the female superintendents of North Carolina, to understand their perspectives about the role of superintendent, and to discover any challenges they met during their path to the superintendency or during their tenure as superintendent. Six of the 14 female superintendents serving in North Carolina during the 2011-2012 school year participated. The superintendents were interviewed and asked to take the StrengthsFinder 2.0 profile. This profile provided the superintendents top 5 leadership strengths. Five of the 6 women participated in the profile. The women revealed that the superintendency had not been a predetermined goal but rather a goal that growth and learning had led them to attain. Passion and teamwork were terms used to describe the superintendency. The women discussed challenges. Responses were clustered as those having no challenges, having challenges within themselves, and having external challenges. Challenges after reaching the superintendency included declining budgets, perception of American education, and gender bias. The women stated that communication, being open to learning, knowing what you believe, and the ability to create a county wide vision were important leadership characteristics. They indicated that these qualities were static across the genders but how leadership was perceived, accepted, and expressed could be effected by gender. The StrengthsFinder 2.0 results revealed patterns in the women's scores. All five women scored as being strong in Learner. Three of the 5 were strong in Achiever. Five traits were each repeated twice in the results. Only 7 traits occurred singly. The study revealed that the women tended toward transformational leadership. They sought to become visionary leaders who used teamwork to address problems and make decisions. It is this researcher's opinion that the passion and transformational leadership displayed by the six interviewed women would be reflected in the work of female superintendents across the state. As we seek to transform schools, we must transform our view of leadership. We must move from seeking a father figure providing the security of tradition, to seeking a transformational figure providing a new understanding of the future, no matter which gender.

Ledare vill att medarbetare skall vara engagerade i sitt arbete och i organisationen som helhet. Ett sätt att uppnå detta är att arbeta utifrån ett styrkebaserat förhållningssätt vilket har flera positiva effekter i organisationer såsom att behålla medarbetare och öka lönsamheten. Utgångspunkten i detta är att fokusera på styrkor och möjligheter istället för svagheter och problem. Trots att tidigare forskning har visat att ett styrkebaserat förhållningssätt är effektivt har inga studier undersökt vilka faktorer som påverkar om en organisation använder sig av metoden eller inte. Syftet med den här studien var att undersöka vad som gör att vissa organisationer väljer att arbeta utifrån ett styrkebaserat förhållningssätt och andra inte samt vad som krävs för att lyckas med implementeringen. Detta har utforskats genom semistrukturerade intervjuer med fem specialister inom området. Därefter gjordes en tematisk analys av resultatet. Studien visade att många inom organisationer har en positiv inställning till det styrkebaserade förhållningssättet när de får höra om det men att det är få som känner till det. Skulle det styrkebaserade förhållningssättet och dess effekter vara mer kända skulle detta förhållningssätt kunna tänkas vara mer etablerat i organisationer. Att många fokuserar på problem och svagheter framför möjligheter och styrkor beror på fostran i problembaserade tankebanor. För att lyckas med implementeringen behöver organisationen vara mogen för förändring samt genomföra en bedömning av sitt utgångsläge. Eftersom ett styrkebaserat förhållningssätt passar i alla organisationer men inte alla situationer behöver organisationen klargöra hur utvecklingen ska se ut i sin organisation. Det kräver ett tydligt mål med implementeringen samt att ledningen står bakom initiativet och driver hela förändringsprocessen tillsammans med medarbetarna. Studien visade också att det är av stor vikt att ha uthållighet och genomföra hela processen utan genvägar.