Sammanfattning   Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen har under de sista decennierna förändrats från yrkesmässig till en numer akademisk inriktning. Under studierna utför studenterna verksamhetsförlagd utbildning där teori skall integreras i klinisk verksamhet. För att stödja studenternas utveckling till professionen behöver handledarna en modell som stöd för att handleda studenterna i deras individuella utveckling. Denna studie är en del av ett större forskningsprojekt, där målet var att utvärdera om en modell såsom studentsal, med problembaserat lärande (PBL) och peer learning, kan vara en pedagogisk struktur som gynnar både sjuksköterskestudenter, handledare samt hälso- och sjukvårdens verksamhet där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva lärandeprocessen under VFU tiden såsom den erfars av sjuksköterskestudenter på olika VFU placeringar. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på reflektioner sjuksköterskestudenterna fört i loggböcker under VFU tiden. Materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Bruce Berg. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter inte bara utvecklas yrkesmässigt under sin VFU utan genomgår också en lärandeprocess i egen självmedvetenhet och personliga mognad. Genom att skapa en avgränsad lärandemiljö, såsom studentsal, där pedagogiken grundas på PBL och peer learning kan studenternas lärandeprocess inför professionen gynnas. Diskussion: Att under sin VFU tid få öva ansvarstagande och problemlösning kan göra sjuksköterskestudenterna mer förberedda för sin yrkesprofession. Genom att stödja reflektionen under praktiktiden ökar möjligheten till fortsatt utveckling av detta efter examination.

Bakgrund Handledning av sjuksköterskestudenter finns väl beskriven i litteraturen men erfarenheter av att handleda i kontexten studentsal har endast i ringa omfattning fokuserats i tidigare studier. Syftet med denna studie var att beskriva handledning i studentsal utifrån handledande sjuksköterskors erfarenheter. Metod Studiens ansats var kvalitativ och datainsamling genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter från två sjukhus i en svensk storstad. Data har bearbetats genom innehållsanalys. Resultatet Analysen resulterade i fem kategorier. Ur dessa framträdde två teman, Förändrade förutsättningar i lärandemiljön och en utmanande pedagogik. Respondenterna beskrev både utmaningar, vinster och brister i handledningssituationen som skedde mer på distans på studentsalen. Kommunikation, bekräftelse och ärlighet beskrevs som en grundförutsättning för en välfungerande handledning. Därtill hör också organisatoriska förutsättningar, kollegialt stöd, egen kompetens och engagemang från både lärosäte och verksamhet. Den stora vinsten framställdes som professionell utveckling hos handledande sjuksköterskor, mer självständiga studenter samt bättre handledningsklimat. Svårigheterna låg i att handleda en grupp med studenter med olika kunskapsnivåer samt att få tiden att räcka för både patient och student. Resultatet har efter sammanställning diskuterats utifrån Katie Erikssons teoretiska begrepp om ansa, leka och lära. Slutsats Handledning av studenter i studentsal accentuerade vinster respektive svårigheter i handledning. Detta berodde på att handledningen skedde i grupp vilket ofta upplevdes som en svårighet. Välfungerande studentsalshanledning kunde å andra sidan tillföra ökad möjlighet till professionell utveckling. Klinisk betydelse Med kunskap om handledning i studentsal genereras förutsättning för handledning i tiden, vilket i sig skapar möjligheter att möta framtidens behov av välutbildad personal och därigenom bibehållen patientcentrerad omvårdnad. / Background Nursing students preception is well described in previous literature but studies about registered nurses´ experiences of precepting in student-dedicated treatment rooms have been done in very little extent. Aim of present study was to describe precepting in student-dedicated treatment rooms according to experiences of precepting nurses. Method for this study has been through qualitative approach, collection of data has been executed through eight semi-structured interviews with respondents from two hospitals in a Swedish downtown area. Data was analysed through structured content analysis. Result is presented in five categories and two themes: Changed prerequisites in the teaching environment and pedagogic challenges. Precepting nurses described challenges, benefits and limitations with hands-off precepting. Communication, acknowledgement and honesty were described as fundamental to achieve effective precepting as well as organisational prerequisites, support from colleagues, individual nursing competence and commitment from both universities and clinic. The major benefits were professional growth for precepting nurses, more independent students along with improved climate on the ward amongst the preceptors. The difficulties were related to precepting groups of students and to find enough time to care for both student as well as patient. The result of this study has been discussed from the perspective of Katie Eriksson’s healthcare theory. Conclusion Precepting in student-dedicated treatment rooms accentuates the benefits and limitations within the core of student precepting in general. Group precepting per se is experienced as more difficult than traditional supervision. At the same time precepting in student-dedicated treatment rooms can be even more rewarding than traditional precepting and lead to a higher amount of professional development. Clinical contribution Precepting nursing students rightly is essential for a modern precepting that meet the demands of the future and renders well educated health personnel and thereby maintains patient-centred care.

SAMMANFATTNING Det senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att handleda på. Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning. Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige. Ett meningsfullt urval tillämpades. Datainsamlingen genomfördes via individuella intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor. All insamlad data transkriberades och meningsbärande enheter bröts ut ur texten för att vidare kondenseras, kodas och kategoriseras. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys där fyra kategorier och tio subkategorier formulerades under analysprocessen. Resultatet visade att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av att handleda på studentsal. De stora vinsterna som de handledande sjuksköterskorna poängterade var att handledningen efter införandet av studentsalar upplevdes mer professionell och att handledningsformen skapade en bättre struktur för både handledare och studenter. De negativa aspekterna som framkom handlade ofta om resursbrister i form av t.ex. bemanning och svårigheter att handleda flera studenter samtidigt. Det fanns en ambivalens hos deltagarna gällande handledningsmodellen som i sin tur inte alltid upplevdes som helt klar och tydlig enligt sjuksköterskorna. Handledning i studentsal kan vara en mycket fördelaktig form av handledning förutsatt att alla resurser som krävs för ett lyckat resultat tillhandahålls från verksamheten. Det förefaller vara av stor vikt att behovet av information, tid och resurser tillgodoses redan vid implementering av studentsal som handledningsmodell på en akutvårdsavdelning. / ABSTRACT During the last decade the number of training posts in the bachelor program in nurse education in Sweden has increased. At the same time the Swedish hospitals have had problems filling vacant posts among nursing staff. Student wards have been implemented at several wards on hospitals all around the country with both pedagogical intent and with the intent to create space for the nursing students in their clinical training. Therefore it was interesting to explore how the nurses experienced this new way of providing preceptorship for nursing students during clinical education. The aim was to describe nurses´ experiences of providing preceptorship on a student ward in an emergency care setting. A descriptive design and a qualitative approach was used. The participants were recruited from two clinics at an emergency hospital in a county situated in the middle of Sweden by a purposive sampling method. The data was collected through individual semi-structured interviews conducted with seven registered nurses. All data were transcribed and further analyzed using manifest qualitative content analysis. Four categories and ten sub-categories were identified during the process of analysis. The findings showed that the participants had both positive and negative experiences related to preceptorship in a student ward. The greatest gain of precepting nursing students in a student ward was that the supervision became more structured and felt more professional. Negative aspects that emerged were often referred to as lack of resources such as to few nurses on duty and the struggle of supervising more than one nursing student at the same time. There seemed to be ambivalence among the participants referring to the concept of peer-learning not being entirely explicit, according to the nurses preceptors. Preceptorship on a student ward might be a most beneficial model of supervision provided that all resources needed for a positive outcome are supplied by the hospital management. It seems to be of greate importance that all requirements such as information, time and resources are available for use at the early beginning of implementation.