This study aims to describe how active guidance counselors can look at the guidance of unaccompanied refugee children by using their experience. The study will focus on advice and the study is based on a qualitative approach in which interviews were conducted with seven guidance counselors. The result shows that there are major differences in how the interviewee’s approach guidance of newly arrived unaccompanied refugee children. There are differences both in terms of the experience of advising newly arrived unaccompanied refugees and in how their role is designed.Also shown are also some similarities; guidance and counseling with newly arrived unaccompanied refugee is described as difficult. All interviewed guidance counselors believe that guidance is a process, but how the process is handled differ between different guidance counselors. The explanation for the difference is mainly due to personal opinions. For future studies, we believe it would be interesting to investigate the equality of career and education guidance in Swedish schools.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns olika psykologiska faktorer hos skadade fotbollsspelare som återgår till idrott jämfört med dem som slutar spela efter en allvarlig skada. Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta fotbollsspelare, fyra killar och fyra tjejer, intervjuades individuellt. Materialet analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat. Informanterna redogjorde för olika psykologiska aspekter som påverkat dem både positivt och negativt under rehabiliteringsperioden. Personliga faktorer var skadereaktion, motivation och rädsla. Situationsfaktorer handlade om tränarens, lagets, familjens och sjukgymnastens inflytande. Konklusion. Flera psykologiska faktorer påverkar en fotbollsspelare vid rehabilitering efter en allvarlig skada. Dock skiljde sig inte dessa faktorer mellan de som idag är aktiva jämfört med dem som har slutat. Det som framkom i denna studie var att stödet från laget och tränare är något som ofta saknas i en fotbollsspelares rehabilitering.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.

Avsikten med studien är att kvalitativt kartlägga konsekvenser av mobbning i skolan. Eftersom studien riktar sig till skolans studie- och yrkesvägledare är fokus lagd på vad som händer med individens självbild och inre trygghet samt självständighet och målsättningar i studie- och yrkesvalsprocessen. Ett av huvudsyftena är även kartläggning av mobbningens långsiktiga konsekvenser för individens arbetsliv. I studien har personer i åldrarna 26-50 år och som är uppvuxna i olika delar av landet intervjuats. De har under sin skoltid blivit utsatta för mobbning och är idag yrkesverksamma eller på väg ut i arbetslivet. Valda teorier kommer från använd kurslitteratur. Resultatet visar på stora likheter i konsekvenser för individernas självbild vad gäller självkänsla och självförtroende. Aspekter som påverkar individens inre trygghet och som påverkar studie- och yrkesvalsprocessen i form av tvekan att välja och svårigheter med självständigheten kommer fram. Senarelagd etablering och otrygghet i det sociala samspelet inom yrkeslivet kommer också fram som konsekvenser av mobbning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.