<p>Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet.</p><p>Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.</p>

Examensarbetet redovisar ett antal studie- och yrkesvägledares erfarenheter kring hur elevers kön, sociala och etniska bakgrund påverkar deras behov och motivation att uppsöka studievägledning. Vidare beskriver arbetet studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningens strukturering och hantering för att främja likvärdighet bland elever i den svenska skolan. Arbetet beskrivs som en kvalitativ undersökning med kvalitativa intervjuer som metod. Empiri insamlades genom fem intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Västerbottens län samt genom litteraturstudier. Resultaten tolkades med stöd i hermeneutisk analysmodell och påvisade att etnicitet inverkar genom att elever oftare har liten kunskap om det svenska utbildningssystemet samt att de har begränsade möjligheter att ventilera utbildningsfrågor med sin sociala omgivning, något som leder till att deras behov av vägledning ökar. Social klasstillhörighet inverkar genom att elever från högre samhällsskikt mer frekvent har vårdnadshavare som själva genomfört högre utbildning. Vårdnadshavarna har därför många gånger själva goda kunskaper kring förutsättningar och krav inom utbildning och yrkesliv, vilket de förmedlar till sina barn. Elever från högre samhällsklass har således mindre behov av vägledning än elever från lägre samhällsskikt. Könet inverkar genom att flickor tenderar vara mer osäkra inför framtida studie- och yrkesval än pojkar, något som skapar större behov bland flickor att samtala med en studievägledare. Arbetets resultat påvisade även rektors ansvar i att skapa förutsättningar för studie- och yrkesvägledningens möjligheter att beakta bakgrundsfaktorernas inverkan, samt redovisas behovet av kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i relation till möjligheten att stärka dess kvalité. Arbetets slutsats bestod i att studie- och yrkesvägledares förutsättningar att främja likvärdighet bland skolans elever skapas av deras tillgång till tydliga direktiv kring studie- och yrkesvägledningens utformning, genomförande, förväntade resultat samt utvecklingsmöjligheter.

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola. Eleverna visade i många fall en missnöjsamhet med vägledningen de fått. Detta på grund av att studie- och yrkesvägledaren inte varit nog tillgänglig, inte haft tid, inte visat intresse eller inte upplevts kunnig inom sitt område. Utifrån vår studie så efterfrågar eleverna mer personlig kontakt med studie- och yrkesvägledare. D.v.s. att vägledaren tar sig tid, är synlig ute i skolan och visar intresse och engagemang för varje enskild elev. Förutom detta ville eleverna att vägledare skulle vara en expert inom sitt område och därmed kunna svara på deras frågor.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av vägledaruppdraget och den egna yrkesrollen på grundskolan. Tidigare forskning om studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse visar att studie- och yrkesvägledarens roll kan framstå som otydlig, men också som en roll som påverkar elevernas uppfattningar om uppdraget. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi utfört sex semistrukturerade intervjuer enligt studiens frågeställningar: Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan? Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan? The Organization as a Systems of Roles som en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Kahn, 1987) utgör arbetets teoretiska grund. Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i vid bemärkelse i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget som skulle kunna beskrivas som en önskan för ett tydligt mandat inför andra yrkesroller på den egna grundskolan. Studien tyder på att vägledaren aktivt skapa sin roll i relation till egna och andras förväntningar samt förutsättningar på grundskolan. Det sätter den personliga prägeln på vägledarnas sätt att arbeta och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i vid och snäv bemärkelse på grundskolan.

Denna studie ämnar undersöka hur nedskrivningar av goodwill påverkar de framtida kassaflödena för svenska börsnoterade företag samt om det kan finnas agent-teoretiska problem eller resultatmanipulerande incitament som påverkar relationen mellan goodwill och de framtida kassaflödena. I och med att studiens urval består av svenska börsnoterade bolag är IFRS det applicerbara regelverket där studien använder sig av ett kvantitativt tillvägagångsätt för att med ett deduktivt angreppssätt söka svar på de frågeställningar som finns. Omfattningen av studien är 1277 observationer mellan åren 2007 och 2012, vilket innebär att ett företag har blivit identifierat och inkluderat i studien för varje år ett företag innehaft goodwill som redovisad tillgångspost mellan 2007 och 2012. Det empiriska materialet är inhämtat från diverse databaser. Vad gäller tillgångsposten goodwill är den insamlad och därefter manuellt granskad för alla observationer för att säkerställa de kvalitativa krav vi har haft på datamaterialet. För att svara mot studiens primära syfte har hypoteser deducerats från studiens teoretiska referensram. Ur den tidigare forskningen har det även identifierats meningsskiljaktigheter i hur väl de tillämpliga standarderna följs och hur investerare reagerar på nedskrivningar av goodwill, vilket ytterligare stärker de incitament som finns med studien. Den inledande operationaliseringen är en replikering av en tidigare studie för att studera om det finns ett negativt samband mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Därefter undersöker studien om dessa nedskrivningar kan påverkas av företagens skuldsättningsgrad som en proxy för agent-teoretiska problem, för att slutligen studera hur nedskrivningarna kan vara frukten av resultatmanipulerande incitament i form av bonus till företagsledningen. Värt att nämna är att de två senare operationaliseringarna har tagits fram på eget manér men att dess inspiration har hämtats från den teoretiska referensramen. Det empiriska resultatet visar att nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena hade ett signifikant och negativt samband. Implicit innebär detta att nedskrivningar av goodwill genererar lägre kassaflöden i framtiden. Vidare visade det empiriska resultatet inte tillräckliga bevis för att kunna utesluta förekomsten av agent- teoretiska problem. Däremot har studiens resultat empiriskt stöd för att resultatmanipulering inte påverkar sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Sammanfattningsvis bidrar resultatet till slutsatserna med att svenska börsnoterade företag följer gällande standard och skriver ner goodwill när ekonomiska omständigheter indikerar lägre framtida kassaflöden. Avslutningsvis kan vi inte utesluta att nedskrivningar beror på andra faktorer än de framtida kassaflödena vilket kan bero på agent-teoretiska problem. Med tanke på att resultatmanipulerande incitament inte har någon inverkan på sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och framtida kassaflöden, indikerar resultatet på god etik hos företagsledningar bland svenska börsnoterade bolag.

Sammanfattning Bakgrund: Malnutrition är ett vanligt problem hos äldre. Risken ökar vid hög ålder, sjukdom och andra faktorer som bidrar till undernäring. För att minska riskerna och förbättra hälsan hos äldre personer, krävs det att sjuksköterskan har förmågan att kunna identifiera, planera, och ha kunskap om nutrition samt om olika förebyggande åtgärder vid malnutrition. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Cinahl och PubMed med fulltext. Tolkningen av innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundmans användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna.Resultat: Resultatet visade olika faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete vid förebyggande åtgärder och behandling av malnutrition hos äldre person. Innehållsanalysen ledde fram till fem olika kategorier. Kategorierna blev Brist på kunskap om nutrition, Tid och personal brist, Attityder till nutritions relaterade problem, Avsaknad av samarbete i ett vårdteam och Planering av måltidsmiljö saknas.Slutsats: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete vid malnutrition kan ge bättre förståelse om näringsvård. Ökad kunskap ger även möjligheter för sjuksköterskor att kunna planera och utföra omvårdnadsarbetet gällande näringsvård.

Det här examensarbetet presenterar på vilket sätt rektorer från två kommuner i Sverige organiserar sitt vägledningsarbete i grundskolan och hur detta sker i relation till Skolverkets Allmänna råd - arbete med Studie- och yrkesvägledning. Vi vill skapa en överblick av hur några rektorer planerar och lägger upp sitt vägledningsarbete. För att genomföra detta har vi intervjuat 8 rektorer i två olika kommuner. Resultatet från intervjuerna har jämförts mot skolverkets allmänna råd om vägledning som utgetts av Skolverket samt litteratur och forskning i ämnet. Efter avslutat arbete kan vi lyfta fram att rektorerna planerar och organiserar sin vägledning olika mellan kommunerna och på vissa områden även så inom samma kommun. Rektorerna anser att vägledningen är en viktig och central del av skolans verksamhet och upplever att stora delar av det vägledande arbetet fungerar bra. Många av rektorerna lyfter fram kompetensen hos studie- och yrkesvägledaren och ser dem som en resurs för resten av personalen. Dock har många av rektorerna svårigheter att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar. Detta kan bero på olika saker, men vissa av rektorerna har börjat genomföra självständiga projekt på sin skola för att kunna organisera vägledningen på ett annat sätt framöver.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida yogautövarna anser att yoga är en religiös utövning. Det är en kvalitativ studie där både yogainstruktörer och yogautövare har blivit intervjuade. Sex personer har blivit intervjuade och intervjuerna har transkriberats och analyserats. Resultatet av studien blev att ingen av informanterna ansåg att yoga var helt och hållet en religiös utövning. Däremot så var de väl medvetna om att yoga återfinns både inom buddhistiska och hinduiska traditioner. Religion var något som informanterna hade svårt att ta till sig i sin yogautövning, dock så ansåg de att yogan är andlig. Slutdiskussionen tar sin utgångspunkt i vad som menas med religion och andlighet. Det finns även en didaktisk syn på det hela där det diskuteras kring hur man som lärare ska bemöta exempelvis föräldrar som anser att yoga i skolan bör förbjudas

The dissertation thesis deals with the impact of means of art (dance and fine art) on the pesonality development of mentally handicapped adults. The topič is developed on both theoretical and practical levels. The thesis describes the philosophical and social science basis of this approach and lists research projects dealing with art therapy and dance therapy for mentally handicapped People. The work includes practical and theoretical aspects of art therapy and dance therapy in a broader context. Furthermore, it methodically describes experience with an 11-year systematical application of the art therapy program on mentally handicapped adults. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Diplomová práce se zabývá vztahem a komplementaritou proexportní politiky a investičních pobídek. Jak teoretická expozice, tak praxe v České republice poukazují na potřebu vzájemné součinnosti a možnost výhodné komplementarity.