<p>Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.</p>

<p>Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund.</p><p>The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.</p>

<p>I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.</p>

<p>Detta arbete handlar om utveckling av en naturprodukt, hudvårdsprodukt som består av växtoljor.</p>

Detta arbete handlar om utveckling av en naturprodukt, hudvårdsprodukt som består av växtoljor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer. Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.

Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund. The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim &amp; Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig. Det var viktigt att få förståelse och stöd både hos närstående men även inom sjukvården. Slutsats: Det är viktigt att se personer med bipolär sjukdom utifrån deras livsvärld för att öka förståelsen i samhället och på så vis kan personernas välbefinnande öka. Hälso- och sjukvården har en viktig roll för att främja deras hälsa och ge dem verktyg för att hitta balans i livet.

No description available.