No description available.

No description available.

I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod. Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter. Uppsatsens slutsats blev att dessa omgivningsfaktorer endast hade en begränsad förklaringskraft och att ett nybildande av partier främst kunde förklaras genom ett starkt missnöje i samhället och starka politiska entreprenörer.

The aim of this paper is to clarify the up till now somewhat shady definition of legitimacy, and to investigate what happens to this concept when it is transferred from the boundaries of the nation state to the realms of the international arena. By creating a model of legitimacy from which an institution can be evaluated, the purpose of this paper is to investigate what legitimacy is and how important it is for the actors within the international society. The next step involves evaluating what makes the UN a legitimate institution and how its foundation is affected by the blatant disregard of its authority by one of its’ most influential members. The theoretical framework consists of a summary of what contemporary analysts’ views of legitimacy are, which I have incorporated into my own institutional model of legitimacy. The role of institutions is central to all aspects of this study. The study has its point of departure in new institutionalism as a theoretical approach, which entails that I assume institutions to be a vital and necessary part of international relations. In my opinion they play a crucial role in shaping and constraining actors’ behaviour and actions. The paper has one theoretical and one empirical purpose; the theoretical is to analyse the meaning and importance of legitimacy while the empirical is to investigate how and if the foundation for legitimacy within the UN has been damaged by the event following the US decision to invade Iraq. The analysis of both the theoretical and the empirical part of this paper will rest upon a model of my own design, developed from first and foremost David Beethams conclusions about the concept of legitimacy. Like Beetham I initiate the study with the well known and largely accepted Weberian definition of legitimacy. The main conclusions from the study are that once an institution is established, it takes on a life of its own, and is very hard to discredit or undo. As in the case of the UN, even such prominent members as the USA and the UK have instead of damaged the foundations, of which the UN legitimacy rests, severely injured their own reputation and credibility on the international arena.

No description available.

No description available.

C-uppsats

No description available.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dåd där förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gärningen genomförts.   Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om någon är bättre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och även se vad som skiljde modellerna åt i behandlingen av situationerna. En jämförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begränsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen är även begränsad i tid av hänsyn till förekomsten av de undersökta dåden.   Bruket av Internetkällor har varit omfattande, då mycket av det som skrivits kring dåden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har även vetenskaplig litteratur nyttjats.   Resultatet har varit att få säkra slutsatser kan dras av de dåd som inträffat. Samtliga teorier brottas med olika sorters problem gällande sina hanteringar av dåden, och ingen enhetlig bild har kunnat sammanställas.