Arbetsförmedlingen har genom en stor reformering som skett under de senaste åren fått ett annat ansvarsområde än de tidigare haft. Från att ha varit de som förmedlar jobb till arbetssökande är myndigheten nu i större utsträckning en kontrollerande verksamhet som betalar fristående leverantörer för att dessa ska genomföra arbetet med att få fler personer ut i sysselsättning. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbetet mellan en statlig myndighet och privata företag ser ut, men också om det riskerar att finnas en målkonflikt mellan dessa två.Studiens forskningsfrågor går i linje med detta och handlar om hur ett antal anställda på Arbetsförmedlingen upplever samarbetet, om alla deltagare får det stöd som krävs, samt om de upplever att det finns en målkonflikt i samarbetet mellan statlig myndighet och fristående leverantörer. Studien genomförs med hjälp av strukturerade intervjuer med sex personer anställda på Arbetsförmedlingen någonstans i Sverige. För att behandla den insamlade empirin används teorin New public management. Intervjupersonerna har bitvis skilda meningar kring frågorna men överlag upplevs samarbetet bra och de intervjuade uttrycker ett stort förtroende för de fristående leverantörerna och betonar att de arbetar mot samma mål.

The purpose of the thesis is to understand and analyze the present situation of gender equality in politics in the Philippines, investigate women's opportunities to be politically active and to exercise political influence. Finally find out if there is a difference in horizontal and vertical positions between women's and men's representation in politics and investigate further possibilities and problems that might be associated with women's political representation in the Philippines. The empirical material for this thesis has been gathered through qualitative interviews with male and female politicians from Manila, the capital of the Philippines. The theoretical framework is divided into different parts which are used to analyse various points from the empirical material. In this chapter, we included theories about differences between gender experiences and why women should be politically active. As well as the meaning of an overrepresentation of a certain group in politics and the possible reasons to women’s underrepresentation in politics as well as the arguments about women's presence in politics, and also the horizontal and vertical segregations. To analyse the empirics from a theoretical point of view, we have divided the results into three sub-categories which are the respondents' attitude to the present situation of gender equality in politics, women's opportunities to be politically active and to make political influence and the horizontal or vertical divisions between women and men's positions in politics.  The results from this thesis shows that women are as competent as men in the political field, and they have a lot of experiences to contribute with in politics that benefit all the citizens, but it is easier for women to come in politics if they are a part of a political clan. But these women, who replace their family members, usually pursue those members’ decision, but do not act according to their own will.

Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet. Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det bör finnas skillnader i skolornas arbete med att motverka mobbning och nätmobbning. Den empiriska data samlades in genom intervjuer med de fyra olika kommunala högstadieskolors personal och genom en enkätstudie med skolornas elever. Personalen som intervjuades var antingen en rektor eller en biträdande rektor tillsammans med en kurator eller en elevassistent. Eleverna som deltog i undersökningen var från årskurs sju eller åtta från varje skola. Enligt svensk lag måste skolor arbeta mot mobbning i alla dess former. Mobbning kan resultera till negativa effekter och bör därför motverkas. Teorin definierar mobbning med tre kriterier: upprepande, avsiktlighet och obalans i maktförhållande. De här kriterierna uttrycks annorlunda för nätmobbning. Förutom teorier om mobbning och nätmobbning innehåller uppsatsen teorier om mobbningsorsaker och förebyggande åtgärder. Enligt respondenterna är det ingen skillnad mellan mobbning och nätmobbning. Genom det här tycker de att det inte bör vara någon skillnad i det motverkande arbetet. Resultatet från enkätstudien visade att fler elever tycker att deras skola hade ett mer framgångsrikt förebyggande arbete mot mobbning än mot nätmobbning. Slutsatsen som vi drar i diskussionen är att skolorna gör skillnad i processen när mobbning eller nätmobbning har uppstått, i form av bevissamlande. Vi skulle däremot vilja se att det främjande arbetet i framtiden bör involvera information om konsekvenserna av nätmobbning, till exempel påföljderna för den som mobbar och utsattheten för den mobbade. / The purpose of this essay is to research if there should be any difference between how schools prevent bullying and cyberbullying. The empirical data was gathered through interviews with four different public secondary school staff and through surveys with each schools’ pupils. The staff that were interviewed were either a principal or a vice principal together with either a school counsellor or a teaching assistant. The students that participated in the survey were from seventh or eighth grade of each school. According to Swedish law, schools have to work against bullying in all their forms. Bullying can eventuate to negative effects and should therefore be prevented. Theories define bullying with three criteria: repeating, intentionality and an imbalance of power. These criteria are different when it comes to cyberbullying. Besides the theories about bullying and cyberbullying, this essay also includes theories about bullying causes and preventions of it. According to the respondents, there is no difference between bullying and cyberbullying. Due to this, they mean that there should not be any difference in the schools’ preventive work either. The results from the survey showed that more students think their school has a more successful preventive work against bullying than cyberbullying. The conclusion that we draw in the discussion is that the schools make a difference in the process when bullying or cyberbullying has occurred, in sense of evidence gathering. We would, however, like to see that the supportive work in the future will involve information about the consequences of cyberbullying, for example the penalties for the bully and how the victim is affected.

Military thinkers, from Clausewitz and Liddell Hart to Grey and Dolman, reason around the meaning of the term strategy and its natural place in a nation’s efforts to plan for the worst-case scenario – war. At the same time, the term policy is used when aligning a nation’s effort. The debate in Sweden has for a long time included both these terms when discussing with what detail the government should direct its armed forces. This indistinctness in usage is analysed and operationalised in order to answer the question; Are the Swedish armed forces governed by policy or by strategy? Theories on policy from social studies are summarized together with the strategy term derived from war studies in order to operationalise their meaning in the Swedish governing system where parliament, consisting of Regering and Riksdag, make decisions regulating its armed forces.The analysis shows that decisions showing both policy and strategy is present, but that the detail in strategic decisions in certain cases overrides the overarching policy rendering the armed forces without freedom of strategic action.This study contributes to both the field of public policy as well as military strategy where they come together in the military-political arena in Sweden. It clarifies the level of detail in which the military is governed and determines whether decisions can be considered a strategic plan or a governing political policy.

No description available.

Saudi Arabia, Rentier state, Asabiyah, Neopatrimonialism and Saudi Vision 2030.

No description available.

Uppsatsen syftar till att analysera och söka efter inslag av styrnings- och förvaltningsteorin New Public Management (NPM) i Arvika kommun. Detta görs framförallt genom framtagandet av tre indikatorer av NPM. Enligt den av uppsatsen använda teoretiska förståelsen tenderar dessa att vara närvarande i förvaltningsorganisationer influerade av NPM. Uppsatsen finner genom en analys av kommunens vision, strategiska plan samt specifika verksamhetsplaner att Arvika kommun har en i stora drag centraliserad politisk organisation (första indikatorn). Det finns även ett visst inslag av en beställare- och utförarmodell (andra indikatorn) men den är framförallt begränsad till verksamhetsplanen för vård och omsorg. Analysen finner även att den tredje indikatorn, en mål- och resultatutformad verksamhet, är framträdande i alla de av uppsatsen analyserade handlingarna. Konsekvensen för Arvika kommun är att man tangerar den idealtyp av kommun vilken kallas marknadskommun till nackdel för den i Sverige traditionellt framträdande statsintegrerade kommunen. Medvetet eller omedvetet har Arvika kommun antagit verksamhetsformer vilka är vanliga inom NPM. De mest framträdande i denna uppsats är den centraliserade politiska organisationen samt struktureringen av en mål- och resultatutformad verksamhet.

This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.