This essay deals with the Chinese mega-project Belt and Road Initiative and investigates whether itis possible that it could have a positive impact on regional peace. Previous research, as well as thetwo major IR-theories realism and liberalism, have assumed the project will lead to more tensionand even increase the likelihood of war in the future. According to the constructivist securitycommunity theory this does not have to be the case. By applying Adler and Barnett's rendition ofDeutsch classical theory to the case of BRI through a literary analysis the possibility of a peacefuloutcome is investigated. The analysis concludes that at the moment of writing BRI does not live upto the criteria necessary to be classified as a nascent security community. However, three of the fourindicators, establishing of multinational institutions, coordination of inter-state relationships and acore power leading the integration are fulfilled. Only when it comes to expression of sameness inpolitical, cultural, ideological or social areas is BRI lacking. If more focus is placed on cultivating acommon identity, the possibility of BRI developing into a security community can not be ruled out.

How a citizen dialogue or planning consultation is conducted can be a root cause of planning contests in new construction projects. The aim of the paper is to study the effects of the citizensial dialogue in connection with the local development “Muminlandet” theme park at Skutberget. This study explores how the citizen dialogue have been done in Karlstad and tries to look at it in different democracy perspectives. The method used is qualitative semi-structured individual interviews with politicians, civil servants and citizens in order to gain their view of the process. The study analysis shows that the development of Skutberget area in Karlstad municipality has been divided into two separate plans. In one part, which is the outdoor recreational area, citizen dialogue has taken place with deliberative aspects in the form of focus groups and direct dialogues with the citizens. The second part is about “Muminparken” and it has been planned for public consultation meeting. Citizens have only given comments on this plan, but have not had the possibility to have a direct dialog with the people in charge, so no deliberative talks have been achieved. The conclusion that follows is that there has been no opportunity for citizens to enter into dialogue with the municipality regarding the “Muminpark”. The conclusion that follows is that there has been a certain tension between the representatives from my interviews and the citizens. They see the building plan from two different perspectives.

No description available.

I denna fallstudie granskas 19 matematikvideor och utvärderingar som gjorts av lärarstudenter vidLinköpings universitet. Ingen deltagare i studien hade tidigare skapat en matematikvideo. Lärarstudenternasvideor analyseras mha ett egenutvecklat analysverktyg och följande forskningsfrågor besvaras:1) Hur kan av lärarstudenter skapade mikroföreläsningar i form av förklarande matematikvideor om ett förbestämtämne karaktäriseras?2) Hur relaterar lärarstudenternas val av upplägg och presentationssätt i matematikvideor till derekommendationer som förespråkas av aktuell forskning?3) Hur bör den utgivna uppgiften modifieras om den upplevs som problematisk och vilket förberedandematerial bör man låta studenterna ta till sig av för att de ska klara uppgiften bättre?Jag kommer bland annat fram till att deltagarnas val av längd på video ligger i linje med vad forskningenföreslår, men att detta val också kan ha påverkats av en instruktion som initialt gavs i uppgiften.

No description available.

No description available.

In political science literature, the development of social trust is often explained in terms of the influence of different environmental factors, socioeconomic status (SES) being one of the most important. Yet, even though there is empirical support of a genetic component in the expression of social trust, less is known about its interaction with environmental factors. The present study aims to explore heritability of social trust across socioeconomic status using a twin-design that tests potential gene-environment (GxE) interactions. Moreover, the study explicitly tests the hypothesis that different levels of SES may moderate the influence of genetic and environmental effects on social trust. Data comes from the Swedish Twin Registry and consist of 1535 twin pairs born between 1943–1959. Social trust was measured through self-report on a scale of 1–10. Socioeconomic status was assessed as a dichotomized variable of high/low SES, determined on the basis of the father’s occupation during the twin’s childhood or adolescence. To test whether SES interacted with genetic and environmental effects for social trust, I used structural equation modeling (SEM). Results from the best fitting model show that social trust has a significant genetic component, with an estimated heritability of 0.41 in low SES and 0.33 in high SES. Results showed no evidence for a significant difference in heritability between low and high SES. Accordingly, it can be concluded that the results of the study do not support the hypothesis that SES moderate the influence of genetic effects on social trust.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur statens roll i krisberedskapen påverkas av det resiliensperspektiv som utgör grunden i den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilken form tar sig statens makt gentemot det omgivande samhället?” och ”Vilket önskvärt tillstånd för statens roll i krisberedskapen uttrycks i strategin?” Med utgångspunkt i governance-teori skapas ett analysverktyg med idealtyper av statens roll i samhällsstyrningen. Det används sedan för att analysera strategin. Analysen kompletteras av en intervju med en informant som har kunskap om strategins innehåll och om arbetet att ta fram den. Analysen visar att staten använder sig av samverkan när det är nödvändigt, men behåller samtidigt stort inflytande över policyprocessen. Vidare är det få av dimensionerna där den önskvärda rollen för staten faller helt inom den ena eller den andra kategorin i analysverktyget – ofta finns det drag av såväl government som governance.

I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.

I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena. De sammanvägda resultaten från studien ger inget entydigt svar på hur skillnaden mellan Europa och Norden med avseende på detta samband kan förklaras. Även om minskade försvarsutgifter överlag beskrivs som en drivkraft till internationellt försvarsmaterielsamarbete finns det sammantaget anledning att ifrågasätta att länder per automatik åstadkommer kostnadsbesparingar genom att ingå i ett försvarsmaterielsamarbete. Resultaten tyder på att försvarsmaterielsamarbete försvåras avsevärt om samarbetet varken kan erbjuda länderna kostnadseffektiva lösningar eller bidra till upprätthållandet av nationernas enskilda säkerhetspolitiska intressen. Inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet tyder mycket på att denna problematik är närvarande. Detta kan också vara en potentiell förklaring till frånvaron av samband mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete för de nordiska länderna.