In 2011 the Swedish government implemented the autonomy reform, which was a legislative change regarding the administration of the institutions of higher education. The aim was to enhance the autonomy of the universities within the framework of the current ruling authority or agency. Collegiality and academic freedom in research and teaching has long been a central norm within the academy. The justification for the autonomy reform proclaimed that if Sweden should have world class institutions for higher education it demands greater autonomy for the universities to manage and frame their internal organisations. The practical implications of the deregulation was generally greater independence regarding administration, teaching positions and the content of education. The institution of collegiality is a natural part of the historic evolution of the universities and a potential increasing marginalisation of the scientific process is a highly relevant issue in political science and administration research. There are some comprehensible effects of the reform that can be identified today. They are clear but very differentiated between institutions. A group of older universities, with a longer tradition and legacy, have mostly kept their old organisations while another group has made vast changes in their organisational structures at the cost of collegiality. Hierarchical administration have increased and affirmative collegial mandates have been transferred to individual actors within the organisation. This divergence between universities is potentially problematic because the common denominators have significant connections to the institutions historical and present quality and prominence. The purpose of this essay is to investigate, from a policy perspective, whether the content and consequences of the autonomy reform are problematic in connection to the universities differing valuation of collegiality as a component in academic prosperity. The analysis indicates that the organisational differences could lead to a widened gap between the universities in terms of quality, prestige and knowledge production. This due to weakened policy instruments that safeguards traditional and proven academic organisational methodology. The consequences of the differing responses to the deregulation can thus lead to a segregation between institutions instead of their convergence, which does not comply with the explicit ambition of a world class and equality driven sector of higher education.

The purpose of this thesis is to examine how the two extreme parties, the Nordic Resistance Movement and the Communist Party relates to Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. This is examined by using a qualitative method. The parties' programs have been analyzed to answer if their views and proposals are consistent with the institutions of polyarchy. The thesis will also try to answer if extreme parties should be banned from a polyarchical perspective. Polyarchy is structured as an interconnected network where seven predetermined institutions all need to work together to achieve a realistic form of democracy. According to the left-right scale the two parties is placed at the edge of each side. The Communist Party strives for a stateless state and the Nordic Resistance Movement wants to see an ethnically pure national socialist society. The thesis shows that the Nordic Resistance Movement doesn't fulfill any of Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. The Communist Party fulfills only two institutions. It is difficult, if not impossible, to determine whether enemies of democracy should enjoy democratic rights. The polyarchy speaks both for and against a ban on extreme parties. It's a democratic dilemma.

Abstract Bachelor thesis in Political Science by Sofia Weilander spring term 2018 Supervisor: David Scott The aim of this study is to analyze how sexual harassment and violence have been  represented as problems by  the metoo movement and the following political response in Sweden. The method and the theoretical frame in this study is based on Carol Lee Bacchi's approach ”Whats the problem represented to be?” The study is based on a poststructuralist position and aims to demonstrate how sexual harrasement and gender equality is problematized trough the metoo-movement. The findings is that the problematization started as a power critical problematizion of gender. This problematization is  characterized by women  witnessing about sexual  harassment and violence by men in power positions.  In the following political  response, this power critical  problematization is replaced  by a problematization that  stresses that sexual  harassment is an educational  problem, meaning that this  problem can be overcome  through education.  The results  are also interpreted as signs of neoliberal influence in public discourse.

“Frontbyråkrater” (eng. Street-level bureaucrats), som arbetar i slutet av den offentliga policykedjan, har en viktig roll för hur offentlig policy implementeras. Teorin om frontbyråkrater sägeratt tjänstemän som arbetar i slutet av policykedjan måste tas i beaktande för att fullt ut förståimplementeringen av offentlig policy. Anledningen är att, säger teorin, dessa tjänstemänutformar policy mer än politikerna på grund av det handlingsutrymme och den handlingsfrihet dehar. Med utgångspunkt i teorin om frontbyråkrater och uppfattningen att "handlingsutrymme"ska ses som uppgiftsberoende vill den här studien undersöka vilka faktorer som påverkarhandlingsutrymmet. En fallstudie med flera analysenheter genomfördes för att besvarauppsatsens frågeställningar. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med8 kommunala inspektörer och en granskning av det legala ramverk som styr deras arbete. Utifrånteorin härleds tre faktorer och ett tentativt analytiskt ramverk konstrueras för analys. Resultatetvisar att det legala ramverket och kontrollmekanismer påverkar arbetsuppgiftens komplexitetvilken i sin tur påverkar det faktiska handlingsutrymmet hos frontbyråkraten. Resultatet stöderuppfattningen att handlingsutrymme ska ses utifrån den uppgift som är för handen varför vidareforskning behöver använda tillvägagångssätt som karakteriseras av en hög grad avkontextualisering. Resultatet visar också, vilket stöds av tidigare forskning, att politiskabeslutsfattare kan stödja implementeringen av policy genom tydligare vägledningar och direktiv.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer självskattar sin kompetens inom några av ledarskapets olika områden kommunikation, konflikthantering, motivation, arbetsgruppen samt strategi och mål samt att studera eventuella samband mellan chefernas självskattade kompetens och erfarenhet, ålder och chefsnivå men även att identifiera eventuella utmaningar. Teori: Teorin som har använts i studien är relevant forskning och litteratur kring ledarskap och vad som är viktigt för en chef i sitt ledarskap. Den inledande vetenskapliga forskningen innefattar vad ett effektivt ledarskap innebär. Vidare innehåller den forskning kring hur chefer uppfattar sitt ledarskap. Därefter beskrivs hur ålder sammanhänger med chefers fokus i sitt ledarskap. Slutligen utgår forskningen från diskursen kring egenskapsinriktad forskning och dess antagande om att en ledare ska inneha vissa egenskaper för att blir framgångsrika ledare. Teorin utgår från några centrala områden inom ledarskap utifrån ledarskapslitteraturen som en chef behöver ha med sig i sitt ledarskap. Avslutningsvis lyfts teori kring erfarenhetsbaserat ledarskap fram för att se vad erfarenhet kan ha för inverkan på chefernas självskattade kompetens inom ledarskapet. Metodik: En kvantitativ studie med tvärsnittsdesign har använts där ett frågeformulär skickades ut till 407 chefer inom Västsverige inom olika branscher och sektorer. Sextiofyra chefer besvarade enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 16 procent. Resultat: Resultatet av studien visade att cheferna självskattade sin kompetens högt inom samtliga områden och visade inga specifika eller större utmaningar för cheferna inom deras ledarskap. Resultatet tyder på samband mellan erfarenhet som chef och självskattad kompetens när det gäller kommunikation, konflikthantering, gruppdynamik samt strategi och mål men inte gällande motivation. Vidare tyder det på inget samband mellan chefernas självskattade kompetens och chefsnivå gällande motivation, gruppdynamik samt strategi och mål. Gällande kommunikation däremot fanns det medelvärdesskillnader men inget tydligt mönster kunde utläsas mellan de olika chefsnivåerna. Inom konflikthantering fanns det ett samband mellan chefsnivå och hur cheferna självskattar sin kompetens. Vidare tyder resultatet på samband mellan ålder och chefernas självskattade kompetens gällande gruppdynamik. Inom de övriga områdena fanns inget samband mellan ålder och skattad kompetens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

No description available.

Syftet är att undersöka hur kunskapsintensiva enheter kan behålla personalen längre. Ju längre Försvarsmakten behåller en individ desto mer erfarenhet kommer denna individ att alstra. En erfarenhet som Försvarsmakten kan dra nytta av i utvecklingen av metoder, tekniker och materiel. Genom effektiv kompetensförsörjning minskar risken för reducerad operativ förmåga. Forskningsfrågan tar avstamp i egna observationer och erfarenheter vid de kunskapsintensiva förband där författarna tjänstgjort. Studien är genomförd vid ett av dessa – Röjdykardivisionen. Forskningsansatsen är induktiv och uppsatsen är skriven efter en kvalitativ fallstudie. Empirin i studien består av fyra semistrukturerade intervjuer samt sex mejlintervjuer. Empirin har analyserats mot referensramen som omfattar tidigare forskning inom främst Employer Branding (EB) men även personalförsörjning och generation Y & Z. Slutsatsen är att kunskapsintensiva enheter kan arbeta med EB i syfte att behålla rätt personal längre. Ur empirin framkommer kategorier specifika för vår fallstudie och som har en direkt koppling till varför individer söker, stannar eller slutar vid enheten. Det som fått respondenterna att Söka är kategorierna; Kamratskap, kvalitet på medarbetarna, upplevelser och Arbetsuppgifter. Det är således dessa egenskaper den här enheten kommunicerat ut som erbjudande till sin resurspool i marknadsföringen. Majoriteten av kategorierna som varit avgörande för respondenterna i att Söka är lika viktiga i att Stanna. Här handlar det om att tillfredsställa de anställdas “krav”. I Stanna fasen tillkommer kategorierna; Utveckling och-/eller Karriär, Livsbalans, Ekonomi samt Ledarskap som alla påverkar benägenheten att stanna. Analyserar enheten kategorierna under både Söka och Stanna skulle erbjudandet kunna bygga på fler kategorier i marknadsföringen framöver. Det är också möjligt för enheten att fortsätta att arbeta med EVP gentemot befintlig personal för att få dem at stanna längre. En arbetsmetod för detta presenteras i appendix 1, Processmodell, ATR.

No description available.

No description available.