Spelling suggestions: "subject:"styckeindelning"" "subject:"styckesindelning""
1 |
Styckat och ostyckat : En studie av styckeindelning och styckemarkering i elevtexterJohansson, Susanne January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras.</p><p>Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.</p><p>Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd. Teman, referensbindningar och konnektivbindningar påverkar styckeindelningen i några texter. Eleverna tycks ha bristande kunskaper om styckemarkeringsteknik, eftersom de flesta styckena i texterna är hybridstycken. Den näst vanligaste styckemarkeringen är blankrad och därefter följer indrag. Hybridstycken förekommer i större utsträckning i flickornas texter, medan blankrad däremot är vanligare i pojkarnas texter. Endast en elev är konsekvent i sina styckemarkeringar, men denna elev använder en felaktig styckemarkeringsteknik. Studien visar att styckeindelningen inte entydigt påverkar textens betyg.</p>
|
2 |
Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012Bengtsson, Axel January 2012 (has links)
Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna.
|
3 |
Styckeindelning och textbindning : En studie av 12 gymnasietexterHedlund, Simon January 2012 (has links)
No description available.
|
4 |
Styckat och ostyckat : En studie av styckeindelning och styckemarkering i elevtexterJohansson, Susanne January 2007 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras. Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen. Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd. Teman, referensbindningar och konnektivbindningar påverkar styckeindelningen i några texter. Eleverna tycks ha bristande kunskaper om styckemarkeringsteknik, eftersom de flesta styckena i texterna är hybridstycken. Den näst vanligaste styckemarkeringen är blankrad och därefter följer indrag. Hybridstycken förekommer i större utsträckning i flickornas texter, medan blankrad däremot är vanligare i pojkarnas texter. Endast en elev är konsekvent i sina styckemarkeringar, men denna elev använder en felaktig styckemarkeringsteknik. Studien visar att styckeindelningen inte entydigt påverkar textens betyg.
|
5 |
MVG-texter: homogen grupp eller brett spektrum? En textanalytisk undersökning av elevtexter från det nationella provet i Svenska BPehrsson, Malin January 2009 (has links)
<p>I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.</p>
|
6 |
MVG-texter: homogen grupp eller brett spektrum? En textanalytisk undersökning av elevtexter från det nationella provet i Svenska BPehrsson, Malin January 2009 (has links)
I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.
|
Page generated in 0.0794 seconds