The aim of this diploma thesis is to depict the uniqueness of a person suffering from alcoholism, including a self-reflection of his own life before joining the AA group and after. Moreover, the thesis focuses on the perception of a person's addiction and especially his search for sobriety. The next objective is the identification of specific kinds and sources of social support for each individual in the context of AA group. The theoretical part concerns the concept of social support, the topic of self-help and self-helping groups, focusing on a self-help AA group. This part of the thesis also includes the characteristics of addictive behavior with the specifications of alcohol addiction. A qualitative research and a method of semi-structured interview have been chosen for the purposes of the empirical study. The analysis and interpretation of the data was inspired by the principles of the grounded theory. This empirical study is based on primary research areas: a description of active alcoholic's life perception, a strategy of the struggle with addiction, a way to abstinence through the self-help groups of AA and a reflection of the alcoholics' lives in sobriety.

Inledning: Svårigheterna som förekommer vid autismspektrumtillstånd påverkar individer och familjer i stor omfattning. Denna studie fokuserar på att förstå hur föräldrar uppfattar sin situation och hur de beskriver familjens behov av stöd och hjälp. Frågeställningar: Hur upplever föräldrar att relationerna och livet i familjen påverkas när en individ i familjen har funktionsnedsättningar inom autismspektrum? Hur beskriver föräldrar familjens behov av stöd och hjälp? Metod: I arbetet har kvalitativ metod använts. I studien har åtta föräldrar intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys. Resultat: Tre teman framkom i analysen: diagnos - en sorg och en lättnad, energikrävande vardag samt ett kämpande för rätt hjälp och stöd. Diskussion: Föräldrarna beskriver att diagnosen, även om det också finns en sorg, medverkat till att öka förståelsen för barnet och barnets beteende. Det framkommer att funktionsnedsättningarna tar energi och tid, att skapandet av ett vardagligt liv blir som en omfattande och tidskrävande arbetsuppgift. Föräldrarna rapporterar i intervjuerna att de får kämpa hårt för att barnet ska få rätt stöd och hjälp. / Introduction: Autism-related disabilities have large effects on both individuals and families. This study focuses on how parents experience their situation and how they describe the family’s need for support and counceling. Research questions: How do the families experience the impact of autism on their relationships and their family life? How do the families describe their need of counceling and support? Method: In this study a qualitative methodology was used. Parents of five children/ young adults were interviewed. The interviews were analysed using thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis: diagnosis – both a sadness and relief, energy consuming daily life and struggling to get the right counceling and support. Discussion: Parents describe that the diagnosis, although considered a sadness, also contributed to increase the understanding of the child and its behaviour. The disabilities of the child impact the family’s daily life and the daily life becomes an energy and time consuming task for the parents. Parents report that they have to struggle to get the right counceling and support.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien. / This is a qualitative study where I have chosen to investigate teachers’ work with student’s individual development and participation in their learning process, but I have restricted myself to students in year three with difficulties in reading and writing. I wanted to find out how some teachers think and feel about the concepts I have used above and find out how you can work to get students more involved in their learning process. To carry out this study, I have conducted interviews with four teachers qualified to teach students in grades three in Swedish as I picked through the convenience sample. I chose to do unstructured interviews in order to get closer to respondents and that their responses would be more profound and so explain what they think about the questions I asked. These interviews, I then processed by analyzing and interpreting them. The result do I also link to the zone of proximal development by Vygotskij, as I have as theoretical approach in my work. What I have found is that teachers work relatively the same with student’s individual development and participation in its learning process, but also that the teachers pressure much that it is important to support students and help them in different ways for them to reach the goals in reading and writing.

Uppsatsens syfte är att genom familjehemsföräldrars berättelser få en ökad kunskap och fördjupad förståelse för hur eftervården tillämpas i praktiken gällande ungdomar i åldern 18 - 23 år som varit placerade i familjehem. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts och det empiriska materialet har framtagits genom kvalitativa intervjuer. Inom studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med totalt åtta familjehemsföräldrar. Under intervjuerna var temaområden vägledande: familjehemsföräldrars bild av dagens "stöd och hjälp efter avslutad  placering”/ eftervård, familjehemsföräldrars upplevelse av ungdomarnas behov av eftervård, samt familjehemsföräldrars syn på sin funktion i eftervården. Utifrån Meads symboliska interaktionism samt Bowlbys anknytingsteori analyserades det empiriska materialet. Resultatet visar att familjehemsföräldrarna ser behovet av ett långvarigt stöd för denna målgrupp, men anser att det som idag finns inte kan kallas eftervård. Vår slutsats är att det finns stora brister i eftervården för ungdomar som har varit placerade i familjehem, samt att insatser som finns inte är funktionellt utformade för denna målgrupp. För att detta ska kunna förändras krävs att ungdomarnas och familjehemsföräldrarnas behov i eftervården blir synliga. Familjehemsföräldrars uppdrag i eftervården behöver även utvecklas och förstärkas. / The purpose of the essay is to gain an increased knowledge and in-depth understanding of the use of aftercare in the practice of adolescents aged 18 - 23, who have been placed in a family home, through foster parents stories. To achieve the aim of the study, a qualitative research approach has been used and the empirical material has been developed through qualitative interviews. The study was conducted by six semistructured interviews of eight foster parents in total. During the interviews, thematic areas were indicative: foster parents view of “support and help after leaving care” a.k.a. aftercare, foster parents perception of adolescent need for aftercare and the foster parents view of their function in the aftercare. The empirin was analyzed based on concepts within Mead´s symbolic interactionism and Bowly´s theory of attachment. The result shows that foster parents see the need for a long term support for this target group, but believes that the existing support after leaving care cannot be called aftercare. Our conclusion is that there are major shortcomings in the aftercare of adolescents who have been placed in foster families, and that efforts that are available are not functionally designed for this target group. In order for this to change, it is necessary that the adolescents and foster parents needs of the aftercare are highlighted. The foster parents assignments in the aftercare need also to be developed and strengthened.