As sustainability and sustainable development becomes increasingly important on levels from individual to global scale, there is a need for everybody to do their part. The construction industry has a huge impact on all three pillars of sustainability and thus, has to adapt to facilitate sustainable development in their practices. Facilitating and incorporating sustainability can be attempted in many ways, among which sustainable project management is one alternative. This thesis aims to explore opinions and experiences of project managers in the Swedish construction industry connected to sustainability, with focus on the tensions and reactions that emerge when incorporating sustainability in projects. This will be realised by replicating the article “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” by Sabini and Alderman (2021). To facilitate an understanding of fundamental concepts and the subject, a literature overview was conducted. Empirical data was obtained through semi-structured interviews, analysed in accordance with the Gioia methodology and discussed using paradox theory and a tension framework. The findings show that project managers face various tensions as well as reactions connected to the incorporation of sustainability in projects. While four tensions and six reactions emerged from the analysis, most of the described problems stem from a deficit of knowledge or project and industry constraints. The largest differences between the findings of Sabini and Alderman (2021) and this thesis are attributed to the time difference between when the interviews were held as well as the change of context. Despite the emergent tensions and reactions, the overall attitude regarding sustainability among the respondents was positive and they gave examples of sustainable practices already in place as well as shared ideas for future improvement. These indicated that most project managers have a business case frame mindset as opposed to a paradoxical frame, seeking to eliminate any tensions that emerge. Additionally, the findings indicated that expanding knowledge regarding sustainability would most likely be the largest aid in the incorporation of sustainability in projects, for example through an industry wide knowledge base. / I takt med att hållbarhet och hållbar utveckling blir allt viktigare på alla plan, från individuell till global nivå, ökar behovet av att alla gör sin del. Byggbranschen har stor påverkan på alla tre hållbarhetsdimensioner och behöver därför göra förändringar för att underlätta och främja hållbarhetsarbete. Integrering och främjande av hållbarhetsaspekter kan angripas på många olika sätt, där hållbar projektledning är ett alternativ. Denna uppsats ämnar därför att undersöka åsikter och erfarenheter kopplade till hållbarhet bland projektledare i den svenska byggbranschen, med fokus på de spänningar och reaktioner som uppstår när hållbarhet integreras i projekt. Detta är ämnat att åstadkommas genom att replikera artikeln “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” av Sabini och Alderman (2021). För att skapa insikt och förståelse för grundläggande begrepp och relevanta kunskapsområden genomfördes en litteraturstudie. Empirisk data erhölls genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med utgångspunkt i Gioia-metodologin och diskuterades utifrån paradoxteori och ett spänningsramverk. Resultaten visar att projektledare stöter på flertalet spänningar och reaktioner på dessa kopplade till integrering av hållbarhet i projekt. Trots att fyra spänningar och sex reaktioner framkom från analysen så hade de flesta problemen sin grund i otillräcklig kunskap alternativt begränsningar från branschen eller projekten. Den största skillnaden mellan Sabini och Aldermans (2021) resultat och de som framkom i denna uppsats anses i huvudsak bero på tidsskillnaden mellan genomförandet av intervjuerna tillsammans med att alla respondenterna är verksamma i byggbranschen. Även om spänningar och reaktioner förekom var alla respondenter positivt inställda till hållbarhet. De gav exempel på redan förekommande hållbarhetsarbete, men kom även med förslag på hur det kan förbättras i framtiden. Dessa indikerade att de flesta projektledare har en business case frame-inställning till skillnad från en paradoxical frame och söker sätt att eliminera de spänningar som uppstår. Utöver detta indikerade svaren att den troligtvis största förbättringen för involverande av hållbarhet i projekt skulle komma från ökad kunskap om hållbarhet över hela branschen, exempelvis genom införande av en delad erfarenhetsbank för hela branschen.

Adopting sustainability practices in both planned and current operations is increasingly important to many organizations. Due to increased awareness various companies are adopting life cycle thinking. For example, life cycle considerations from raw material extraction to final disposal of products or services are requested in environmental management system standard ISO 14001:2015. Octapharma is a biopharmaceutical company producing various medical products for the treatment of haematology, immunotherapy and critical care. The desire to incorporate environmental life cycle thinking into investment projects led to the research question of how this can be achieved at Octapharma in Stockholm. The objectives included a qualitative investigation of current environmental management strategies practiced in investment projects today. Secondly, a case study investment project was used to explore how one of the most commonly practiced life cycle management (LCM) tools, life cycle assessment (LCA), can be applied for the comparison of two alternative process technologies. The results showed that Octapharma today considers environmental aspects in some investment projects, such as construction, but it may be improved in other types of investment projects. Therefore, specific suggestions and modifications of the project model, in relation to life cycle management literature was developed for important checkpoints in the project management model. Lastly the case project comparative LCA showed that one of the technologies had a significant larger environmental footprint. / Inkludering av ett hållbarhetsperspektiv i företags nuvarande och framtida verksamhet har fått ökande betydelse. På grund av större medvetenhet inkluderar flera organisationer ett livscykeltänk, dvs. utvärdering av miljöpåverkan från råvaruextraktion till avfallshantering av både produkter och tjänster. Bland annat ISO 14001:2015, en miljöledningsstandard, har infört krav på livscykeltänk i certifierade verksamheter. Octapharma är ett läkemedelsföretag som tillverkar produkter inom hematologi, immunterapi och intensivvård. På grund av ett intresse för livscykeltänk i investeringsprojekt på Octapharmas Stockholmsfabrik skapades ett behov av att undersöka hur detta skulle kunna åstadkommas. Delmålen i detta projekt innefattar en kvalitativ undersökning om nuvarande inkludering av miljöaspekter i investeringsprojekt med viktiga projektintressenter i verksamheten. En kvantitativ jämförande livscykelanalys (LCA) av ett avslutat investeringsprojekt syftade till att genomföra en LCA av två olika processteknologier. Resultatet visar att Octapharma idag inkluderar miljöfrågor i vissa typer av projekt, framför allt byggprojekt, men implementeringen i andra projekt kan förbättras. Fortsättningsvis resulterade litteratursökningen och den kvalitativa undersökningen i ett antal förslag på förbättringar i projektmodellen på punkter där miljöfrågor är extra viktiga för slutresultatet. Den jämförande LCAn visade att den ena teknologin hade en betydligt större miljöpåverkan.

No description available.