SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor och forskare som arbetar med forskning inom psykiatri har ett ansvar att ta del av patienters erfarenheter i samband med deltagande. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka uppfattningar om att delta i forskning och skillnader i uppfattningar och rapporterad hälsa hos patienter med schizofreni, depression och frisk kontrollgrupp. Samt undersöka samband mellan uppfattningar om deltagande och rapporterad hälsa hos de tre grupperna.  Metod: En tvärsnittsstudie med data från 175 forskningsdeltagare med diagnoserna schizofreni, depression samt friska kontrollpersoner. Forskningspersonerna har deltagit i fem olika psykiatriska studier som genomförts mellan åren 2014 och 2022. Deltagarna har i slutet av studierna de deltagit i svarat på frågor om hur de uppfattat att delta, samt sin rapporterade hälsa i slutet av forskningsdeltagandet.  Resultat: Friska kontrollpersoner skattade signifikant högre i tillfredställelse med att delta i forskning och rapporterad hälsa än patienter med schizofreni och depression. Ingen signifikant skillnad mellan patienter med schizofreni och depression i forskningsdeltagande påvisades generellt. Dock skattade patienter med schizofreni signifikant lägre i förtroende jämfört med övriga två grupper. Patienter med depression skattade signifikant lägre i jämförelse med övriga två grupperna i positiva aspekter och rapporterad hälsa. En signifikant överensstämmelse mellan positiva uppfattningar och rapporterad hälsa påvisades hos patienter med depression.  Slutsats: Sjukdomsgraden och stigmatisering kan påverka förtroende och glädje att delta i psykiatrisk forskning hos patienter med schizofreni och depression och. Detta är något som behöver tas i beaktande vid utformningen av nya studier, i bemötande och informationsöverföring till patienterna. För att på djupet fånga upplevelse av deltagande efterfrågas fler studier med kvalitativa inslag. / ABSTRACT Background: Nurses and researchers conducting psychiatric research have a responsibility to avoid objectifying the participant and to consider patients' experiences in connection with participation. Therefore, the aim of this study was to investigate perceptions and differences in perceptions and reported health among patients with schizophrenia, depression, and a healthy control group. It also aimed to examine the correlation between perceptions of participation and reported health in the three groups.  Method: A cross-sectional study with data from 175 research participants with diagnoses of schizophrenia, depression, and healthy control individuals. The research participants participated in five different psychiatric studies conducted between the years 2014 and 2022. At the end of the studies, the participants answered questions about their perceptions of participation, and their reported health at the end of their research participation.  Results: Healthy control individuals rated significantly higher satisfaction with participation in research and reported health than patients with schizophrenia and depression. No significant difference in research participation was shown generally between patients with schizophrenia and depression. However, patients with schizophrenia rated significantly lower in confidence compared to the other two groups. Patients with depression rated significantly lower compared to the other two groups in positive aspects and reported health. A significant correlation between positive perceptions and reported health was shown in patients with depression.  Conclusion: Disease severity and stigma can affect confidence and enjoyment in participating in psychiatric research among patients with schizophrenia and depression. This is something that needs to be considered when designing new studies, in the approach and information transfer to patients. To deeply capture the experience of participation, more studies with qualitative aspects are requested.

<p>People with severe mental illness and co-occurring substance abuse are an especially vulnerable group in society as health care for those is shared between municipality and county council. There is an associated health need of this target group so the interaction of the social services and the psychiatric care is of great importance. However, there are shortcomings in this interaction with results in that people with dual diagnosis do not always receive adequate care. Diverse knowledge and explanatory models may create problems for the interaction as they include different ways to define, understand, explain and deal with a problem. The purpose of this study was to examine how the interaction between the social service addiction treatment and the psychiatric care is, concerning people with dual diagnosis, focusing on how their respective knowledge and explanatory models affect the interaction. The study was conducted in a county where we interviewed seven people in the social services addiction treatment and the psychiatric care. We used qualitative interviews conducted with the help of a semi-structured variant. The theoretical perspectives that were applied in the study were the theories of; interaction, science- and knowledge-based controversies, and some concepts from the new institutionalism. We concluded that interactions occur in various forms and at a high level of ambition between the social services addiction treatment and the psychiatric care in regards to people with dual diagnosis. We also concluded that the diverse professional knowledge and explanatory models affects the interoperability through the creation of theoretical controversies.</p> / <p>Personer med en allvarlig psykisk sjukdom och ett samtidigt missbruk är en extra utsatt grupp i samhället då vården för dessa delas mellan kommun och landsting. Det föreligger ett kombinerat vårdbehov för denna målgrupp vilket medför att en samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin är av stor vikt. Dock föreligger brister i denna samverkan vilket medför att personer med dubbla diagnoser inte alltid erhåller adekvat vård. Skilda kunskaps- och förklaringsmodeller kan skapa problem för samverkan då de inkluderar olika sätt att definiera, förstå, förklara och hantera ett problem. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin sker kring personer med dubbeldiagnos, med fokus på hur deras respektive kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan. Studien utfördes i ett län där vi intervjuade sju personer inom socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av den semistrukturerade varianten. De teoretiska utgångspunkter som tillämpades i studien var teorier om; samverkan, vetenskaps- och kunskapsbaserade kontroverser samt vissa begrepp ur nyinstitutionalismen. Vi drog slutsatsen att samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin kring personer med dubbeldiagnos sker i olika former och på en hög ambitionsnivå. Vi drog även slutsatsen att verksamheternas skilda kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan genom att det uppstår teoretiska kontroverser.</p>

People with severe mental illness and co-occurring substance abuse are an especially vulnerable group in society as health care for those is shared between municipality and county council. There is an associated health need of this target group so the interaction of the social services and the psychiatric care is of great importance. However, there are shortcomings in this interaction with results in that people with dual diagnosis do not always receive adequate care. Diverse knowledge and explanatory models may create problems for the interaction as they include different ways to define, understand, explain and deal with a problem. The purpose of this study was to examine how the interaction between the social service addiction treatment and the psychiatric care is, concerning people with dual diagnosis, focusing on how their respective knowledge and explanatory models affect the interaction. The study was conducted in a county where we interviewed seven people in the social services addiction treatment and the psychiatric care. We used qualitative interviews conducted with the help of a semi-structured variant. The theoretical perspectives that were applied in the study were the theories of; interaction, science- and knowledge-based controversies, and some concepts from the new institutionalism. We concluded that interactions occur in various forms and at a high level of ambition between the social services addiction treatment and the psychiatric care in regards to people with dual diagnosis. We also concluded that the diverse professional knowledge and explanatory models affects the interoperability through the creation of theoretical controversies. / Personer med en allvarlig psykisk sjukdom och ett samtidigt missbruk är en extra utsatt grupp i samhället då vården för dessa delas mellan kommun och landsting. Det föreligger ett kombinerat vårdbehov för denna målgrupp vilket medför att en samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin är av stor vikt. Dock föreligger brister i denna samverkan vilket medför att personer med dubbla diagnoser inte alltid erhåller adekvat vård. Skilda kunskaps- och förklaringsmodeller kan skapa problem för samverkan då de inkluderar olika sätt att definiera, förstå, förklara och hantera ett problem. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin sker kring personer med dubbeldiagnos, med fokus på hur deras respektive kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan. Studien utfördes i ett län där vi intervjuade sju personer inom socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av den semistrukturerade varianten. De teoretiska utgångspunkter som tillämpades i studien var teorier om; samverkan, vetenskaps- och kunskapsbaserade kontroverser samt vissa begrepp ur nyinstitutionalismen. Vi drog slutsatsen att samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin kring personer med dubbeldiagnos sker i olika former och på en hög ambitionsnivå. Vi drog även slutsatsen att verksamheternas skilda kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan genom att det uppstår teoretiska kontroverser.