Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskollärarnas lönedebatt som presenteras i Svenska läraretidning år 1906. Fokus ligger på argumentationen kring löneförslaget som tidningen presenterar, vilka argument som används och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utgående från Toulmins (1958) argumentationsmodell. Utifrån denna modell har jag systematiskt gått igenom argumentationen i tidningen. De olika aktörerna har delats in i olika grupper och deras argument har lyfts fram med de underliggande värderingar som ligger i grund för deras retorik. Slutsatserna därifrån presenteras i resultat och analysdelen. Diskussionen utgår från Connells (2003) teorier om genus som system och belyser tidningens argumentation utifrån manliga och kvinnliga egenskaper och samhälleliga strukturer. Det kan konstateras att merparten av argumentationen fokuserar på olika lön till kvinnor. Argumentationen utgår från att männen har rollen som familjeförsörjare och därmed har större ekonomiska behov. Man hänvisar också till andra samtida yrken där kvinnor har lägre ställning och sämre betalt än männen. Dock finns det motstånd mot den ojämna lönesättningen. Ett flertal folkskollärarinnor med petitioner presenteras men den mest framstående är Elsa Eschelsson som framför starka argument emot den olika lönen. Slutligen kan vi se hur folkskollärarkåren i detta forum står som enad för lika lön för lika arbete och utbildning medan det från samhällets håll i stort krävs att lärarinnorna skall få lägre lön.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.

No description available.