Hållbarhet och hållbar utveckling är något som betraktas som högaktuellt i samhället i stort och är något som även fått ett stort fokus inom den svenska fastighetssektorn. Denna uppsats syftar till att utforska, skapa en bild av och jämföra hur företag i den svenska fastighetssektorn presenterar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom sin hållbarhetsredovisning. Jämförelsen och analysen kommer genomföras med grund i den teoretiska referensramen som består av ett antal teorier som behandlar legitimitet, intressenter, signalering och verksamhetsstyrning. Metoden som används består av en deduktiv ansats och en kvalitativ bruktextsanalys. Resultatet tyder på att det återfinns en övergripande likhet i vad som presenteras och kommuniceras bland de företag som utgjort en del i urvalet. Vilket troligen grundar sig i användningen av likartade eller samma standards som grund för respektive företagsredovisning, vissa standard används i sådan utsträckning att de i princip utgör praxis för hur hållbarhetsredovisning bör genomföras och vad den bör innehålla. Vidare finns lagkrav i form av till exempel ESRS och dess vidareutveckling i form av CSRD som sätter ytterligare krav på vad som ska finns med i företagens hållbarhetsredovisning. De mindre skillnader som identifierats inbegriper bland annat en viss skillnad i hur ingående och omfattande respektive företag i urvalet behandlar varje hållbarhetsaspekt, samt att det återfinns mindre skillnader i de nyckelintressenter som identifierats i vissa av företagen. / Sustainability and sustainable development are a highly discussed and prevalent topic in society as a whole, and something that has gained a large focus within the Swedish real estate sector as well. This bachelor thesis aims to compare, explore and create a picture of how companies within the Swedish real estate sector communicate their work with sustainability, and what they are presenting in their sustainability reporting. The comparison and analysis are made possible by the use of a framework based on theories dealing with legitimacy, stakeholders, signaling and management control systems. The scientific method used consists of a deductive approach and a qualitative content analysis of the companies’ sustainability reports.  The result of the study indicates that there to a large extent exists a similarity in what is presented and communicated by the companies that formed part of the sample. This is probably based on similar or the same standards being used as the basis for the respective company’s accounting, some standards are used to such an extent that they basically constitute practice for how sustainability accounting should be carried out and what it should contain. Furthermore, there are legal requirements in the form of e.g. ESRS and its further development in the form of CSRD as additional requirements for what must be included in the companies' sustainability reports. The minor differences identified include, among other things, a certain difference in how thoroughly and comprehensively each company in the sample treats each sustainability aspect, and that there are minor differences in key stakeholders identified in some of the companies.