Spelling suggestions: "subject:"aswedish disability tct"" "subject:"aswedish disability tact""
1 |
Vem har rätt till personlig assisans? : En diskursanalys av en proposition och nio domar rörande personlig assistans enligt LSSTrygg Monvall, Carin January 2016 (has links)
Författaren uppmärksammande under hösten 2016 att personer med funktionsnedsättningars personliga assistanstimmar minskade helt eller delvis. Studien ämnar därför undersöka hur det har skett en diskursiv förskjutning av begreppet personer med funktionsnedsättningar sedan LSS blev lag tills idag. Detta görs genom en diskursanalys av LSS propositionen och domar från varje årtionde, det vill säga 90-tal, 00-tal och 10-tal som förflutit sedan lagen togs i kraft. Resultaten av analysen visar att det skett två diskursiva förskjutningar under de år som LSS har funnits, den första angående de grundläggande behoven redan ett par år efter att LSS hade trätt i kraft. Den andra stod att hitta i regeringsrättens dom från 2009 där de grundläggande behoven drogs till sin spets för att endast gälla krävande och privata behov för personer med funktionsnedsättning.
|
2 |
Hur kan vi veta om vi inte kan fråga? : En kvantitativ studie om socialtjänstens användning av FREDA- kortfrågor och Alternativ och kompletterande kommunikation inom LSS/socialpsykiatrin. / How can we know if we cannot ask : A quantitative study about the use of FREDA- risk assessment and Augmentative Alternative Communication among Swedish LSS administrators.Martinez Valdes, Irelis, Röhr, Sofia January 2022 (has links)
Prior studies have shown that individuals with disabilities, especially those with communication disabilities, are at higher risk for being exposed to domestic violence. The Swedish National Board of Health and Welfare recommend the municipal social services to use Augmentative Alternative Communication (AAC) as a means to facilitate communication with such individuals. Further, it is recommended that the social services use a standardized instrument called FREDA-risk assessment to ask clients about domestic violence. However, little is known about the use of those instruments among LSS administrators who handle service and support for individuals with disabilities, who may also have communication disabilities. The aim of this study was to investigate the use of FREDA- risk assessment and AAC among LSS administrators, and to explore whether the use of AAC affects the use of FREDA-risk assessment. In order to do so, a digital survey was conducted, in which 366 respondents spread over 144 municipalities participated. The results show that both instruments are not use at their full potential and that the use of AAC could facilitate the use of FREDA- risk assessment. Implications for social work practice and further research are discussed.
|
Page generated in 0.0558 seconds