Humans have affected the Swedish forests for a long time, mainly through agriculture and forestry. Since the beginning of the 20th century, a lot of changes have taken place in forest policy, which have affected the structures of our forests, such as tree age, size and species distributions. By using information from different types of historical data, we can increase our understanding of the earlier structures of forests and how to manage them in the future. This study investigated changes in annual growth and changes in age, diameter, height and tree species distribution in the forests of Östergötland from year 1927 to the period 1983-2017, using data from the Swedish National Forest Inventory. Six tree species where used, Picea spp, Pinus spp, Quercus robur, Betula spp, Alnus spp and Populus tremula. There was an increase in the proportion of Picea spp, and a decrease in the proportion of Pinus spp since 1927. The proportion of deciduous trees also increased but not as much. Interestingly, the proportion of Betula spp had fallen since 1927, but the now larger proportion of young trees indicate that the proportion of Betula spp is increasing again. Q. robur, P. tremula, Picea spp and Pinus spp also had a larger proportion of younger trees in the more recent period. There was a significantly higher proportion of tall trees during the latter period for all tree species. For growth rate in width, the results varied among tree species. For Betula spp it had decreased and for Q. robur it had increased. For the coniferous trees there was hardly any difference between the periods. Overall, the results show that Östergötland's forests have been influenced by forestry and increased ungulate populations since the first inventory 1927 and that there have been changes in the composition of the forests. / Människan har länge påverkat de svenska skogarna. Sedan 1900-talets början har en hel del förändringar skett inom skogspolitiken, vilket har påverkat bland annat skogarnas ålder- och storleksfördelning, samt trädslagsfördelning. Genom att använda information från olika typer av historiska data kan vi öka vår förståelse om hur skogar såg ut förr och vad som har påverkat dem. Denna studie undersökte skillnader i tillväxt, höjd-och diameterfördelning, samt åldersfördelning i Östergötlands skogar från år 1927 till perioden 1983–2017, med hjälp av data från riksskogstaxeringen. Sex trädslag användes; gran (Picea spp), tall (Pinus spp), ek (Quercus robur), björk (Betula spp), al (Alnus spp) och asp (Populus tremula). En kraftig ökning av andelen gran hade skett sedan 1927, medan andelen tall hade minskat. För lövträden hade det endast skett en liten ökning i andel. Intressant var också att andelen björk hade minskat sedan 1927 och att andelen björkar yngre än 50 år var större den senare perioden, vilket indikerar att björkens andel kan vara på väg att öka igen. Ek, asp, gran och tall hade också en större andel yngre träd under den senare perioden. För alla trädslag fanns det en betydligt mindre andel höga träd år 1927. För årlig tillväxt i bredd varierade resultaten trädslagen emellan. För björk hade årsringsbredden minskat sedan 1927, medan den hade ökat för ek. För barrträden var det knappt någon skillnad mellan perioderna. Resultaten visar att Östergötlands skogar har påverkats mycket av skogsbruket, samt klövviltsbete, sedan 1927 och att det har skett flera strukturella förändringar i skogarnas sammansättning.

Old and coarse trees implement vital functions for humans, animals, and nature. Swedish forests have for a long time been affected by man, which affects the trees’ age and size distribution. The proportion of old-trees is currently low and it is desirable to increase it. Using data on sample trees’ from the Swedish National Forest Inventory, I analysed old-tree distribution in different land-use types and age-distribution, as well as coarse trees in Östergötland under the years 1983-2017. Furthermore, I analysed the sample trees form the year 1927 to compare with the sample trees in period 1983-2017. The defined age of an old-tree 5% older trees in the data was used while the coarse trees were defined by “miljömålets” definition. The tree sample data involved Pinus sylvestris, Picea abies, Quercus robur, Populus tremula, and Alnus glutinosa. Their occurrence in four different land-use types were considered: (i) productive woodland, (ii) arable land and natural pasture, (iii) mountains and other wastelands, and (iv) peatland. The results shows that a higher percentage of old and coarse trees occur in (i) productive woodland during the years 1983-2017. The coarse trees had similar distribution in the different land-use types during the years 1983-2017 and over time. Comparison with 1927 showed that the number of old-trees has decreased while the coarse trees had increased. Thus, the land-use types, except (i), do not constitute a reservoir for old and coarse trees and that the coarse trees individuals overlap with the old trees. / Gamla träd och grova träd utför livsviktiga funktioner för både människa, djur och natur. Sveriges skogar har länge påverkats av människan och det har påverkat trädens ålders- och storleksfördelning. Idag är andelen gamla träd låg i Sverige och det manifesteras åtgärder för att öka andelen äldre och grövre träd i skogarna. Genom att använda riksskogstaxeringens provträdsdata kan vi veta hur gamla och grova träd är fördelade bland marktyper. Denna studie undersökte hur gamla provträd var fördelade bland marktyper och deras åldersfördelning, samt motsvarande för grova träd i Östergötlands län. Dessutom jämfördes perioderna 1983–2017 och 1927. Gamla träd utgjorde per definition 5% av de äldre träden, medan grova träd definierades utifrån miljömålet levande skogar. Provträdsdata var på trädslagen; Pinus sylvestris, Picea abies, Quercus robur, Populus tremula och Alnus glutinosa som fanns inom marktyperna; (i) produktiv skogsmark, (ii) åkermark och naturbete, (iii) berg och vissa andra impediment, och (iv) myr. Resultaten visar att en hög andel gamla liksom grova provträd fanns inom produktiv skogsmark i Östergötlands län under 1983–2017. Bland marktyperna hade de grova provträd liknande odds och en liknande grovleksfördelning för båda perioderna. Dock sedan 1927 har andelen gamla träd minskat, medan andelen grova provträd har ökat. Därmed utgör marktyperna utöver (i) inte en reservoar för gamla som grova träd samt att de grova träden kan spegla de gamla trädens förekomst.

I april 2022 presenterade Riksskogstaxeringen (RT) preliminära digitaliserade data om provträd, inklusive åldersbestämningar, från den första Riksskogstaxeringen 1923–1929. Motsvarande data har tidigare funnits tillgängliga digitalt för provträd från inventeringarna efter 1983. Tillsammans med de nya preliminära uppgifterna finns därför nu möjlighet att studera trädpopulationens utveckling i Sverige under de senaste 90 åren. Syftet med denna studie var att analysera hur den svenska trädpopulationen har utvecklats baserat på de tre mätperioderna 1926, 1985 och 2018. Det gjordes genom en kvantitativ analys av RT:s data med fokus på variablerna trädslag, brösthöjdsålder och diameter. Resultaten visar att störst förändringar skedde mellan 1985 och 2018. 2018 var tall för första gången det vanligaste trädslaget. Mellan 1926 och 2018 ökar antalet barrträd i varje diameterklass. De gamla och grova träden blir fler både i avseende på barr och löv. För lövträden ses en markant ökning av bok och ek mellan 1985 och 2018.