No description available.

Följande didaktiska studie har syftet att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om svensklärares återkoppling i skrivprocessen. Förhoppningen med syftet är att urskilja eventuella utvecklingsmöjligheter inom formativ bedömning och skrivundervisning för svensklärare. Undersökningen har genomförts genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever, samt genom en enkät som har besvarats av gymnasieelever. En lärstrategi inom formativ bedömning om att ge effektiv återkoppling för att gynna lärandet appliceras på resultatet. Utöver det didaktiska perspektivet tillämpas även ett sociokulturellt perspektiv på skrivprocessen och återkopplingen, samt en teori om tre olika roller som lärare anses kunna inta när de ger återkoppling (Anson 1989). Resultatet visar att elevernas uppfattningar varierar, men majoriteten anser att återkoppling är viktigt för den egna utvecklingen och för att bli motiverad till fortsatt lärande. Återkopplingen förväntas innehålla information om vad som var bra i texten, vad som kan utvecklas i texten, hur de kan gå tillväga för att utveckla det samt nivå eller betyg. Förarbetet är den del i skrivprocessen som de flesta elever uppfattar som svårast. I likhet med tidigare forskning visar även resultatet att eleverna mestadels får återkoppling vid bedömning av den färdiga texten, samt att de skulle vilja ha återkoppling tidigare och arbeta med den i undervisningen. De önskar dessutom att få mer konkreta förslag på hur de ska kunna utvecklas. Det sociokulturella perspektivet visar att skrivundervisningen och det sociala mötet med läraren påverkar skribentens skrivutveckling i form av undervisningsinnehåll och möjlighet till muntlig återkoppling. Det finns även exempel i materialet som talar för alla tre olika roller kring lärares återkoppling. Baserat på elevuppfattningarna, och för att utveckla svensklärares formativa återkoppling, är slutsatserna för uppsatsen att svensklärare bör integrera återkopplingen mer i undervisningen och under skrivprocessen. I återkopplingen behöver de även fortsätta ge, eller börja att ge konkreta förslag på hur eleven ska gå tillväga för att utvecklas. / The following didactic study aims to investigate senior high school students' perception of Swedish teachers' feedback in the writing process. My purpose is to distinguish possible opportunities for improvement in formative assessment and writing teaching for Swedish teachers. A survey has been conducted through individual and focus group interviews with high school students, as well as a questionnaire that has been answered by high school students. A learning strategy in formative assessment of providing effective feedback to promote learning is applied to the result. In addition to the didactic perspective, a socio-cultural perspective is also applied to the writing process and feedback, as well as a theory of three different roles that teachers are considered to take when giving feedback (Anson 1989).  My result shows that the students' perceptions vary, but the majority believes that feedback is important for their own development and for staying motivated to continue learning. The feedback is expected to contain information on what was good in the student’s text, what can be improved in it and how to go about achieving this improvement, as well as information about the student’s level or grade. The preliminary work is the part of the writing process that most students perceive as the most difficult. As with previous research, the result also shows that the students receive the most feedback when assessing the finished text, and that they would like to receive feedback earlier on as well and work with it throughout the teaching. They also want more concrete suggestions on how they can improve. The socio-cultural perspective shows that both the writing instruction and social interactions with the teacher affect the writer's writing development in the form of teaching content and the possibility of oral feedback. There are also examples in the material that speak for all three different roles regarding teacher feedback. My conclusion is that in order to develop Swedish teachers’ formative feedback, they should integrate the feedback more into their teaching and during the writing process based on the student’s perceptions. In the feedback they also need to begin or continue to give concrete suggestions on how the student should proceed in order to improve.