No description available.

No description available.

No description available.

<p>Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.</p><p>Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det.</p><p>För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra.</p><p>Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.</p>

Background: Strategic changes are often carried out with good intentions, but managers and subordinates may assess the change differently. Consequently, subordinates start to resist the change. Purpose: The purpose of this thesis is to explore the internal resistance, which often is a consequence of strategic changes. We aim to draw conclusions based on the employees’ perception of how resistance to strategic changes should be prevented and handled. Limitations: This thesis investigates one subsidiary within the Sydkraft Group in Norrköping. Furthermore, it deals with the manager’s possibilities to prevent and handle resistance. Procedure: Five interviews were carried out at Sydkraft Service Partners. Results: The most common form of resistance is subtle resistance, which oftentimes is invisible to managers and therefore, not managed successfully. Managers should manage resistance by adapting the speed of the change process to the employees, communicating with them, and educating them. / Bakgrund: Strategiska förändringar genomförs ofta med goda intentioner men det händer att ledningen och de anställda uppfattar förändringen på olika sätt. Följaktligen kan de anställda börja motsätta sig förändringen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska det interna motstånd som ofta uppstår i samband med en strategisk förändring. Vi avser att dra slutsatser som är baserade på de anställdas åsikter om hur motstånd mot strategiska förändringar ska förebyggas och hanteras. Begränsningar: Ett dotterbolag inom Sydkraftkoncernen i Norrköping studeras och chefens möjligheter att förebygga och hantera motstånd behandlas. Genomförande: Fem personer på Sydkraft Service Partners har intervjuats. Resultat: Den typ av motstånd som oftast förekommer är svårfångat och relativt osynligt. Detta leder till att motståndet inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Chefer bör hantera motstånd genom att anpassa förändringsprocessens hastighet till de anställda, kommunicera med dem och utbilda dem.

No description available.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris. Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det. För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra. Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan. Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.

<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p>

<p>Background: Strategic changes are often carried out with good intentions, but managers and subordinates may assess the change differently. Consequently, subordinates start to resist the change. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to explore the internal resistance, which often is a consequence of strategic changes. We aim to draw conclusions based on the employees’ perception of how resistance to strategic changes should be prevented and handled. </p><p>Limitations: This thesis investigates one subsidiary within the Sydkraft Group in Norrköping. Furthermore, it deals with the manager’s possibilities to prevent and handle resistance. </p><p>Procedure: Five interviews were carried out at Sydkraft Service Partners. </p><p>Results: The most common form of resistance is subtle resistance, which oftentimes is invisible to managers and therefore, not managed successfully. Managers should manage resistance by adapting the speed of the change process to the employees, communicating with them, and educating them.</p> / <p>Bakgrund: Strategiska förändringar genomförs ofta med goda intentioner men det händer att ledningen och de anställda uppfattar förändringen på olika sätt. Följaktligen kan de anställda börja motsätta sig förändringen. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska det interna motstånd som ofta uppstår i samband med en strategisk förändring. Vi avser att dra slutsatser som är baserade på de anställdas åsikter om hur motstånd mot strategiska förändringar ska förebyggas och hanteras. </p><p>Begränsningar: Ett dotterbolag inom Sydkraftkoncernen i Norrköping studeras och chefens möjligheter att förebygga och hantera motstånd behandlas. Genomförande: Fem personer på Sydkraft Service Partners har intervjuats. </p><p>Resultat: Den typ av motstånd som oftast förekommer är svårfångat och relativt osynligt. Detta leder till att motståndet inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Chefer bör hantera motstånd genom att anpassa förändringsprocessens hastighet till de anställda, kommunicera med dem och utbilda dem.</p>

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering. Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier. Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering: • Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram. • Vilket syfte investeringen har. • Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet. • Kostnader för investeringen. • Vilka intäkter investeringen förväntas generera. • Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.