Företagsförvärv har sedan länge varit ett sätt för företag att få tillgång till tillväxt utan att behöva växa organiskt. Företagsförvärv har längre varit ett ämne som forskare har studerat och då framförallt belyst huruvida företagsförvärv är något som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom området tidigare riktat speciellt mycket fokus på människorna som är involverade i företagsförvärv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens påverkan på synergieffekter vid ett företagsförvärv. Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns något samband mellan synergieffekterna vid företagsförvärv och den sociala tilliten på kort respektive lång sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivå har för utfallet. Studien har genomförts på 21 länder och på en mängd olika företagsförvärv inom varje land som har genomförts mellan åren 2004-2008 och där ägarandelen efter förvärvet har varit hundraprocentiga. För att besvara denna studies problem så har en kvantitativ metod används. Genom regressionsanalyser har de teorier som studiens grundar sig på testats i empirin. Detta utifrån ett deduktivt angreppsätt. Resultatet från denna studie visar att det finns tendenser till att den sociala tilliten påverkar synergieffekterna vid företagsförvärv. Dock efter att regressionsmodellen har modulerats. Det visar sig även att störst påverkan har den sociala tilliten på kort sikt i länder med den högsta graden av utvecklingsnivå.

<p>Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen.</p><p>Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått.</p><p>Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.</p>

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen. Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått. Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv. Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.

No description available.

<p>Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset.</p><p>Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.</p>

Road traffic is a major source of carbon dioxide emissions and air pollution. Travelling will always be needed in cities, but it needs to be sustainable. A shift from private cars to more efficient forms of transportation is one of the most important strategies to create a sustainable transportation system. Some of the worst air quality in Sweden is found in Stockholm and the levels of particulate matter and nitrogen oxide fails to reach the national environmental objective Clean air. This case study examines the work done by the city of Stockholm to achieve sustainable traffic. The aim is to identify deficiencies and obstacles to achieving the goal of Clean air. Air quality data, the planning documents used by the city of Stockholm, and interviews have been analyzed using a broad theory on public management and sustainable traffic. The results show a great variety in how the traffic-related goals are set and that overarching visions are not translated into direct action. More coordinated measures are needed to achieve synergies. Finally, five primary obstacles to achieving the goal Clean air have been identified.

<p>Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. </p><p>Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort. </p><p>Avgränsningar: Studien avgränsas till att främst beröra bankmarknader i Nordamerika och Europa. Metod Rapporten är baserad på en ren litteratursstudie. </p><p>Resultat: Genom den litteraturstudie som genomförts har författarna till denna rapport fått fram att det sannolikt finns åtminstone tre motiv till fusioner förutom de som normalt anges. Dessa är; Privata motiv för företagsledarna, så som ökad makt, prestige och inkomst. Nationella motiv i form av rädsla för att bli beroende av utländska banker. Monopolsynsättet, nämligen strävan efter att genom sin storlek kunna utnyttja marknadsimperfektioner. Följden av detta kan bli en bankmarknad som domineras av ett fåtal storbanker som dock bevakas av s.k. nischbanker. Det begränsade antalet aktörer leder till ökat risktagande för konsumenter och för samhället i stort. Det leder också till ett sämre förhandlingsförhållande för den enskilde kunden gentemot banken.</p>

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort. Avgränsningar: Studien avgränsas till att främst beröra bankmarknader i Nordamerika och Europa. Metod Rapporten är baserad på en ren litteratursstudie. Resultat: Genom den litteraturstudie som genomförts har författarna till denna rapport fått fram att det sannolikt finns åtminstone tre motiv till fusioner förutom de som normalt anges. Dessa är; Privata motiv för företagsledarna, så som ökad makt, prestige och inkomst. Nationella motiv i form av rädsla för att bli beroende av utländska banker. Monopolsynsättet, nämligen strävan efter att genom sin storlek kunna utnyttja marknadsimperfektioner. Följden av detta kan bli en bankmarknad som domineras av ett fåtal storbanker som dock bevakas av s.k. nischbanker. Det begränsade antalet aktörer leder till ökat risktagande för konsumenter och för samhället i stort. Det leder också till ett sämre förhandlingsförhållande för den enskilde kunden gentemot banken.

It is becoming increasingly more important to be competitive. Lean is an already established concept that makes companies more efficient and resourceefficient. Environmental issues are becoming increasingly more important and more stakeholders require organizations to work actively with environmental issues. The purpose of this paper is to investigate what synergistic effects are experienced by the combination of lean and environmental work in the manufacturing industry by interpreting experiences and driving forces within companies. Qualitative method has been used to answer the purpose and the research questions. An institutional perspective has been taken into account when examining the driving forces for implementation. Semi-structured interviews were used to collect data from six different companies of varying size within the manufacturing industry in Wermland. Synergistic effects have been clearly perceived in two areas, ‘waste and wastereducing technologies’ and ‘staff and organization.’ It was found that the variation of internal and external driving forces affects the extent to which businesses experience synergies. The variation of internal and external drivers also shows different levels of integration of lean and environmental work, which ultimately affect how strong synergistic effects are experienced.