Florida-State-Univ., Diss.--Tallahassee, 2006.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006

Uppsatsen behandlar hur sex svenska tidningar rapporterade om Syrienkonflikten dagarna efter gasattacken i Ghouta den 21 augusti 2013. Den är en fallstudie av en händelse som krävde snabb nyhetsrapportering men där många massmedier saknade reportrar på plats. Undersökningen består av en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar publicerade under tio dagar efter attackens inträffande. Detta undersöker vi med frågeställningarna om vad som är nyheternas huvudfokus, vilka aktörer som får utrymme i rapporteringen samt hur reportrarna behandlar frågan om vem eller vilka som ges skulden för gasattacken. Undersökningen visar att nästan hälften av artiklarna behandlar Syrienkonflikten ur ett internationellt makroperspektiv. Artiklar som behandlar vardagslivet eller flyktingfrågan i Syrien är underrepresenterade. Civila och drabbade är de som visas mest på bild, medan politiker får mest utrymme i texten. Den mest förekommande motivkategorin för bilder är den som visar krigets konsekvenser i form av skadade eller dödade människor. Vilka aktörer som får komma till tals och vilka källor som journalisterna använder är i de undersökta artiklarna mycket lika mellan de undersökta tidningarna. Bristen på information och reportrar på plats gör att mycket material återanvänds och journalisterna tvingas bygga en historia kring den begränsade information som finns tillgänglig.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig  Författare: Elina Wikström och Rebecca Hagman Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsats Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.   Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens.   Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget. På grund av detta blir den bild som allmänheten får av kriget mycket ensidig. Nyheter om terror och terroristgrupper är det som främst når ut till allmänheten, vilket gör att andra viktiga aspekter av kriget hamnar i skuggan och glöms bort.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2005

Univ., Habil.-Schr.--Freiburg, 2004. / Literaturverz. S. [342] - 402.

Zugl.: Hohenheim, Univ., Diss., 2008

Thesis (doctoral)--Universität, Köln, 2007. / Only 40 pages dealing with Syrian legal aspects. Includes bibliographical references.

Zugl. teilw.: Lyon, Univ., Diss., 2005. / Includes bibliographical references and index.

Thesis (doctoral)--Universität, Köln, 2003.