Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården. Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige. Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att det finns mycket begränsade möjligheter för personer med sexuella avvikelser att få behandling inom vuxenpsykiatrin och att det finns stora regionala skillnader i tillgängliga resurser med en koncentration i sydöstra Sverige. Inom vissa län saknas helt resurser för behandling och i de flesta landsting saknas det möjligheter till behandling av personer med både erfarenhet och kompetens på området. Undersökningen visar att det framför allt finns en vilja och ett intresse av att behandla patienterna men att det saknas resurser, framför allt i form av kompetens.

In recent years, artificial intelligence (AI) has been used frequently in the Human Resources industry in order to streamline recruitment processes and exclude human biases about candidates. The shift from human recruitment to recruitment using digital tools is affecting how workplaces are shaped and which candidates are hired. The purpose of this study is to investigate how artificial intelligence affects the recruitment process in Human Resources and what advantages and disadvantages can be generated by the increased use of AI technology in HR. By studying this, it is also possible to visualize how individuals and societal structures may be affected by AI recruitment. The study’s theoretical frame of reference is based on Anthony Giddens' (1991) theory of modern society followed by Pierre Bourdieu's (1986) theories of capital and social space. This study is a literature review which is a study that summarizes several scientific studies. The results of the study show, among other things, that the use of artificial intelligence in recruitment processes can have a negative impact on individuals and social structures in workplaces, it can contribute to homogeneous workplaces and the reproduction of society’s power structures. Furthermore, the study shows that there is a gap in knowledge regarding research on individuals' subjective experiences of AI recruitment. / Den artificiella intelligensen (AI) har under de senaste åren använts inom Human Resources branschen i syfte att effektivisera rekryteringsprocesser och exkludera mänskliga fördomar om kandidater. Skiftet från mänsklig rekrytering till rekrytering med hjälp av digitala verktyg påverkar hur arbetsplatser formas och vilka kandidater som anställs. Syftet med studien är att undersöka hur den artificiella intelligensen påverkar rekryteringsprocessen inom Human Resources och vilka för- och nackdelar som kan genereras av AI-teknologins ökade användning inom HR. Genom att studera detta synliggörs även hur individer och samhälleliga strukturer kan tänkas påverkas av AI-rekrytering. Studiens teoretiska ramverk utgår från Anthony Giddens (1991) teori om det moderna samhället följt av Pierre Bourdieus (1986) teorier om kapital och det sociala rummet. Denna studie är en litteraturstudie vilket är en studie som sammanfattar flera vetenskapliga studier. Studiens resultat visar bland annat att användandet av artificiell intelligens i rekryteringsprocesser kan ha en negativ inverkan på individer och strukturer på arbetsplatser, det kan bidra till homogena arbetsplatser och reproducering av samhälleliga maktstrukturer. Vidare visar studien att det finns ett kunskapsglapp vad gäller forskning kring individers subjektiva upplevelser av AI-rekrytering.