I vilken utsträckning kan AI ersätta människor och mänskliga uppgifter? Artificiell intelligens breder ut sig allt mer i samhället och används flitigt för att underlätta beslutsfattande inom åtskilliga områden. Trots detta visar tidigare forskning att människor tenderar att vara aversiva mot beslut som tas av av AI. Denna uppsats ämnar utreda huruvida algoritmaversion förekommer när det gäller robotrådgivare inom privata investeringar. Därtill undersöker vi om inställningen till AI skiljer sig åt beroende på om en investering avser en liten summa pengar eller en stor summa pengar. Vi genomför ett enkätexperiment där respondenterna randomiserat ombeds värdera antingen en mänsklig finansiell rådgivare eller en robotrådgivare. Respondenterna förväntas uppge sin tillit till rådgivaren samt den upplevda användbarheten av rådgivningen i två olika scenarier präglade av en liten respektive stor summa pengar. Genom detta undersöker vi vilken effekt AI har på människors attityd till investeringsrådgivning. Med hjälp av tidigare forskning diskuterar vi i vilken utsträckning algoritmaversion är en begränsning för AI inom investeringsrådgivning. Våra resultat antyder att människor i genomsnitt har högre tillit till en mänsklig finansiell rådgivare än en robotrådgivare när en stor summa pengar ska investeras. Vid en lägre summa pengar däremot värderade respondenterna i genomsnitt tilliten till den mänskliga rådgivaren något lägre än till AI-rådgivaren men effekten är inte statistiskt säkerställd. Våra resultat indikerar vidare att människor i genomsnitt upplever att en robotrådgivare är mer användbar än en mänsklig finansiell rådgivare när en liten summa pengar ska investeras. Vid en högre summa pengar värderade respondenterna istället upplevd användbarhet för en robotrådgivare något lägre i genomsnitt än för en mänsklig finansiell rådgivare, men effekten är inte statistiskt säkerställd. Vi kan inte fastställa att algoritmaversion är en begränsning förAI-investeringsrådgivning per se. Däremot indikerar resultaten att vid investeringar med hög insats behövs tillitsfrämjande insatser gällande AI-rådgivning. / To what extent can AI replace humans and human tasks? Artificial intelligence isincreasingly spreading in society and is frequently used to facilitate decision-making invarious areas. However, previous research shows that humans tend to show aversion towardsdecisions from AI. This essay aims to investigate whether algorithm aversion is presentregarding robo-advisors within private investments. In addition, we examine if the attitudetowards AI differs depending on if an investment is characterized by low monetary stake orhigh monetary stake. We conduct an experiment in the form of a survey where respondentsare randomly presented to either a human financial advisor or a robo-advisor. Therespondents are expected to assess their trust in the advisor and the perceived usefulness intwo different scenarios characterized by low and high monetary stake respectively. Throughthis, we analyze the effect AI has on people's attitude towards investment advisory. Usingprevious research, we discuss the extent to which algorithm aversion is a limitation for AIwithin investment advisory. Our results suggest that, on average, people have higher trust in a human financial advisorthan a robo-advisor when investing a large amount of money. In the case of a low monetarystake, the respondents on average rated the trust in the human advisor slightly lower, but theeffect is not statistically significant. Our results further indicate that, on average, people finda robo-advisor more useful than a human financial advisor when investing a small amount ofmoney. At a high monetary stake, the respondents on average rated the perceived usefulnessof a robo-advisor slightly lower than that of a human financial advisor, but the effect is notstatistically significant. We cannot establish that algorithm aversion is a limitation of AIinvestment advisory per se. However, the results indicate that in the case of investments withhigh monetary stake, more trust-promoting efforts are needed regarding AI advisory.

Abstrakt Författare:Karolina Linse & Andréa Elovsson Handledare:Jasmina Beharic Examinator:Hans Wessblad   Titel:  Artificiell intelligens & Musikskapande organisationer   Bakgrund och problemredogörelse:  Digitaliserings utveckling och förändring då artificiell intelligens kan bli en del av den musikskapande processen, och påverka musikskapande organisationer.   Syfte:  Syftet för studien är att kartlägga organisationsförändring inom ämnet musikskapande i relation till ny teknik.Målet blir därmed att visa på vilka sätt en sådan förändring kan påverka och just nu påverkar berörda organisationer   Metod:  Studien har haft ett induktivt ställningstagande och kvalitativa intervjuer har genomförts för att sedan analysa det insamlade empiriska materialet, för att kartlägga mönster av förändring i de musikskapande organisationerna.    Slutsats:  Studien kartlade att artificiell intelligens förändrar musikskapande organisationer som ett nytt musikverktyg för effektivisering.   Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, Musikskapande organisationer, Digitala revolutionen, Organisationer, Förändring, Effektivitet / Abstract     Authors:Karolina Linse & Andréa Elovsson Supervisor:Jasmina Beharic  Examiner:Hans Wessblad    Title:  Artificial intelligence & music creating organizations    Background and problem statement:  The development of digitalization and transformation if artificial intelligence will become part of the music creation process and affect music-creating organizations.    Purpose:  The purpose of the study is to map the general change that happened when new technology, in correlation with music creation is integrated in a music creating organization. The goal is to see how the change can affect the music creating organizations.    Method:  The study has had an inductive stance and qualitative interviews have been carried out to then analyze the collected empirical material, to map patterns of change in the music-creating organizations.   Conclusion:  The study mapped out that artificial intelligence changes music-creating organizations as a new music tool for efficiency.   Key words:  Artificiell intelligens, AI, Music-creating organizations, The digital revolution, Organizations, Transformation, Efficiency

Over the last few years, there has been a growing interest for social robots withhuman-like behavior and their application in healthcare and education. However,there are still plenty of issues that needs to be resolved. One of these challenges isto enable the social robots to fill its role effectively, by creating engagement. In this report the study, that was conducted at IBM Sweden, aims to understandhow IBM Watson can be utilized in the Pepper robot; to engage and supportchildren from the Ronald McDonald House in Uppsala. This is a place for childrenwith health problems and their families to live temporarily. Furthermore, supportivebehaviors are investigated since such behaviors are suggested to be important toincrease the engagement. An initial prototype that used Watson's natural languageprocessing and Pepper, was developed based on user requirements gatheredthrough interviews using a User Centered Design methodology. The prototype wasiteratively developed, and a final evaluation was conducted that examined both theperception of the robot as well as the engagement it created. The evaluation showed that the children wanted to interact with the robot again andhighlighted that they were highly engaged. They perceived the robot as a friend andthe supportive behaviors such as giving praise, responding quickly and maintainingeye contact were most important. The main support the children wanted were tohelp them feel less lonely and the conclusion of this study is that this is a suitablegoal for a robot system.

In recent years, artificial intelligence (AI) has been used frequently in the Human Resources industry in order to streamline recruitment processes and exclude human biases about candidates. The shift from human recruitment to recruitment using digital tools is affecting how workplaces are shaped and which candidates are hired. The purpose of this study is to investigate how artificial intelligence affects the recruitment process in Human Resources and what advantages and disadvantages can be generated by the increased use of AI technology in HR. By studying this, it is also possible to visualize how individuals and societal structures may be affected by AI recruitment. The study’s theoretical frame of reference is based on Anthony Giddens' (1991) theory of modern society followed by Pierre Bourdieu's (1986) theories of capital and social space. This study is a literature review which is a study that summarizes several scientific studies. The results of the study show, among other things, that the use of artificial intelligence in recruitment processes can have a negative impact on individuals and social structures in workplaces, it can contribute to homogeneous workplaces and the reproduction of society’s power structures. Furthermore, the study shows that there is a gap in knowledge regarding research on individuals' subjective experiences of AI recruitment. / Den artificiella intelligensen (AI) har under de senaste åren använts inom Human Resources branschen i syfte att effektivisera rekryteringsprocesser och exkludera mänskliga fördomar om kandidater. Skiftet från mänsklig rekrytering till rekrytering med hjälp av digitala verktyg påverkar hur arbetsplatser formas och vilka kandidater som anställs. Syftet med studien är att undersöka hur den artificiella intelligensen påverkar rekryteringsprocessen inom Human Resources och vilka för- och nackdelar som kan genereras av AI-teknologins ökade användning inom HR. Genom att studera detta synliggörs även hur individer och samhälleliga strukturer kan tänkas påverkas av AI-rekrytering. Studiens teoretiska ramverk utgår från Anthony Giddens (1991) teori om det moderna samhället följt av Pierre Bourdieus (1986) teorier om kapital och det sociala rummet. Denna studie är en litteraturstudie vilket är en studie som sammanfattar flera vetenskapliga studier. Studiens resultat visar bland annat att användandet av artificiell intelligens i rekryteringsprocesser kan ha en negativ inverkan på individer och strukturer på arbetsplatser, det kan bidra till homogena arbetsplatser och reproducering av samhälleliga maktstrukturer. Vidare visar studien att det finns ett kunskapsglapp vad gäller forskning kring individers subjektiva upplevelser av AI-rekrytering.