<p>This dissertation is concerned with exploring the behaviour and the internal properties of agent controllers which employ recurrent artificial neural networks, whose internal dynamics have been evolved by an evolutionary algorithm for coping with a visually-guided orientation task. Guided by a very simple fitness function, defined at behaviour level, the evolution allowed for emergence of different strategies, two of which are analysed in detail using traditional connectionist analysis methods. The examined strategies succeed in the orientation task by inherently handling a simple form of the object persistence problem in the limited environment, and by employing behaviours which include passive and active search, object tracking, obstacle avoidance, and a simple form of discrimination, each of which were observed to correspond to hidden unit activation subspaces.</p>

<p>In recent years organizations developing information systems have started to demand that there should be an explicit connection between the rationale of the system developed and the system itself. In the "From Fuzzy to Formal" project an attempt to develop a methodology supporting this was made. Within the project a method called Enterprise Modeling was developed, aiming at creating this connection. This method contains five different sub-models. The sub-models are connected to each other by inter-model links. The models developed using EM are of high complexity. Therefore tool and repository support should be provided. To be flexible and extendible, such a tool set should be based upon a standardized meta-model. CDIF is an example of such a standard.</p><p>In this dissertation we develop a meta-model capable of capturing the information that is created using the Enterprise Modeling technique. We use the extensibility mechanism that is provided with the CDIF standard to extend the existing CDIF Integrated meta-model to support the models used in this work. We also develop a procedure supporting the mapping between the representations. Finally we discuss the functionality of a tool capable of supporting the work with the models.</p>

No description available.

This paper explores advantages and challenges of specifying how IoT data is presented to an end user in AR using HTML5. Our conclusion is that HTML5 is a way of defi- ning data where competence is easy to come by and cross platform usability is good. The primary advantage is the capability of deciding how something is rendered and have it look the same way on any number of different platforms. The challenges are that cross platform compatibility is not perfect. Even platforms such as a native Android application, that has support for rendering HTML, suffered from very poor performance compared to a PC. Platforms not supporting HTML5 natively, in this case Unity and Vuforia, caused further challenges and required a separate headless browser application to render the web page. Our conclusion is that you can use HTML5 to define the appearance of data visualization across multiple platforms, even though they may have no native support for rendering the DOM. It worked without issues within a browser running on a PC, came with performance issues inside an Android webview and required additional middleware and limited interaction in Unity.

Organisationer vill hela tiden bli effektivare i allt de gör även när det kommer till business intelligence. För att effektivisera beslutstödsprocessen har organisationer börjat gå över till selfe service business intelligence där personer på en operativ nivå skapar sina egna rapporter och gör sina egna analyser. När detta sker uppkommer nya moment för personalen i organisationen och de behöver skaffa sig nya kompetenser. Vilka kunskaper behöver egentligen personalen skaffa sig? Det är det som undersöks i det här arbetet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av en fallstudie. Litteratur kommer att granskas och intervjuer kommer att genomföras med personer som arbetar med beslutstöd. Arbetet undersöker vilka kompetenser som krävs av en slutanvändare men exkluderar hur de skaffar sig dessa kompetenser. Resultatet visar att det finns tre stycken huvudkategorier av kompetenser dessa är tekniska kunskaper, verksamhetskunskaper och analytiska förmågor. Under dessa kategorier finns sedan sex stycken kompetenser; Verksamhetsdata, BI-verktyget, Datavana, Verksamheten, Branschkunskap och Analytisktänk.

This research aims to create and evaluate a set of design principles regarding the development of ticket selling and data gathering kiosk interfaces within the field of User interaction and experience. This set of design principles will provide the developers with a certain mindset for the specific task at hand. The design principles will be defined through the development of a prototype in cooperation with an organization about to host a fair. The prototype will be tested by replacing one of the manned stations at the entrance to the fair. The goal of the test is to compare the efficiency of the system to that of two manned ticket stations located at the entrance. The vending machines running this prototype sold 36% of total tickets sold at the entrance. Which is roughly equal to that of the manned stations, proving that a system can be designed to both sell tickets and gather customer data without losing efficiency at the entrance.

Marknadsorienterade informationssystem är en typ av informationssystem som är på stark frammarsch. Hos Volvo har man sedan ett par år tillbaka arbetat med ett system som ska fungera för och ha en yta mot både bilförsäljare och kund. På IKEA:s varuhus håller man på att införa "kundkiosker", informationssystem som kunder ska nyttja antingen själva eller tillsammans med varuhusets personal. Många andra företag står också i startgroparna för liknande försök. En del av dessa försök ser ut som en blandning av traditionell postorder och digitala kataloger, andra går ut på att göra produkter och tjänster tillgängliga via globala nät. Det dominerande sättet att betrakta informationsteknologi och IT-kvalitet av idag utgår från ett användningsperspektiv. Detta ger dock dåligt stöd för arbete som rör marknadsorienterade informationssystem. Marknadsorienterade informationssystem handlar i hög utsträckning om kunder och kundgränsytor. Ett användningsperspektiv behandlar användare och användargränsytor. I marknadsorienterade informationssystem är den intressanta interaktionen den som sker mellan en människa och människa-dator (M-(M-D)). Ett användningsperspektiv fokuserar interaktionen mellan människa och dator (M-D). Denna avhandling utgår från att ett informationssystem ska betraktas som en del i ändamålsenliga sammanhang och att dess kvalitet bestäms utifrån en situationsbunden och ordningsskapande rationalitet. Från denna utgångspunkt härleds en modell och ett kvalitetsmått tillämpbara på M-(M-D) sammanhang. Det centrala begreppet är actability vilket handlar om systemens prestationer. Med stöd i den modell och det kvalitetsmått som formuleras i denna avhandling blir det möjligt att se men också förklara en mängd iakttagelser som varken syns eller låter sig förklaras genom ett användningsperspektiv, exempelvis varför några av de mest framgångsrika IT-projekten någonsin blev så framgångsrika, varför ett projekt kan vara misslyckat trots att dess produkt har blivit accepterad av såväl kunder som personal, varför långa och tunga förhandlingar mellan personal och systemutvecklare kan vara nödvändiga för ett systems kvalitet, varför ett informationssystem kan förändra handlingsmöjligheter utan att förändra handlingsmönster, varför en förståelse av personalens och kunders föreställningar är så viktig, och sist, men inte minst, varför det är nödvändigt att lära sig att ta hänsyn till ett handlingssammanhangs inre. Ett användningsperspektiv kan grovt sett ge stöd för att se och förklara iakttagelser och samband inom ramen för ett användningssammanhang, men de iakttagelser och samband som presenteras ovan går utöver ett vanligt användningssammanhang. Det är samband som "går in i" ett handlingssammanhang. Hela denna avhandling kan betraktas som en enda lång argumentation för en tyngdpunktsförskjutning från användning till handling, från MDI till M-MD-I, från användargränssnitt till klientgränssnitt, från användare till klient, från användningskvalitet till tjänstekvalitet, och slutligen, från usability till actability. / digitalisering@umu

Flertalet studier visar på att psykiska besvär hos befolkningen ökar, även hos studenter. Digitaliseringen förändrar och kommer fortsätta förändra hur individen arbetar men också hur den lever och i det rådande kommunikationssamhället är det viktigt att vara uppmärksam på de nya problemen som kan uppstå. Studien har undersökt de digitala verktygens roll kring de ökande psykiska besvären hos studenter samt hur studenterna anser att de påverkar dem. Undersökningen vill öka medvetenheten kring problematiken som framtiden har framför sig som de digitala verktygen bidrar med. Undersökningen berör endast studenter som studerar program på heltid vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens resultat avser att vara till värde både för personer inom informatik- och IT-området samt de som arbetar eller studerar inom hälsoområdet. Studien har genomförts med en abduktiv ansats och har samlat in primärdata genom semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval. Den insamlade intervjudata analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och kopplades sedan samman med två modeller för att beskriva stress. Empirin visade att studenter anser sig stressade men att påverkan från de digitala verktygen beror på vilken grad av krav, kontroll och stöd de upplever. Studenter med höga krav, låg kontroll och bristande stöd upplever en högre känsla av stress av de digitala verktygen än studenter med rimliga krav, upplevd kontroll och tillgång till stöd.

No description available.

Information and Communication Technology (ICT) has been considered a tool that can be used to achieve development goals in developing countries. In the same time, the majority of people living in developing countries, and especially those in rural areas lack access to ICT. Even if there have been many attempts to introduce ICT, they have in general not been long-lasting. A framework for studying factors that influence use of ICT is desirable. We see it necessary to bring a sustainability aspect into the picture of ICT. In this work the requirement of ‘sustainable ICT use’ stresses that ICT is long-lasting and that ICT meets the needs of the user. Thus, the aim of this work is to develop a tool for conceptualisation that can support the understanding of the conditions for sustainable, and therefore successful, ICT projects in developing countries. Our theoretical starting point is taken in the Information System (IS) theories. The theoretical base is then broadened to include theories on international development, theories on sustainable development, and theories on diffusion of innovations and transfer of technology. The theoretical foundation, together with four empirical studies, is used to answer the two research questions in this thesis. The first question is: Which are the critical factors influencing sustainable ICT use in developing countries? By using ‘critical factors’ we emphasise a focus on factors which are crucial (even if possibly not sufficient) for bringing about sustainable ICT use. This question is followed by a second question: How would a framework be structured to properly include these factors in order to support analyses of sustainable ICT use? The framework has evolved through the identification of factors from four empirical studies. Forty-one factors were identified and sorted into fifteen subcategories of five major capital assets. The main contribution of our study is that of a generic framework, which can be used as a guideline for planning, implementation, and evaluation of ICT projects in a rural developing country context achieving sustainable ICT. As argued in this thesis technology is not the key resource; it is the combination and system of different resources distributed along a time and space dimension that is the key. With our framework we have demonstrated that the ICT artefact is not the sustainability tool, it is the combination of different resources that makes it sustainable and competitive.