No description available.

Feedback kan definieras som en process där effekten av en handling returneras till sin källa för att förändra framtida handlingar. I undervisningssystem är feedback oftast förknippat med lärarens respons på studentens prestationer. Tidigare forskning visar att feedback-processen mellan lärare och student är komplex och involverar en rad problemområden. Denna studie syftade dels till att undersöka, ur studentens perspektiv, om dessa problemområden förekommer vid Linnéuniversitetet och dels till att beskriva och analysera de problemområden som bekräftas existera, med stöd av informations- och kommunikationsteorier. De teorier som har använts i denna studie är Shannon-Weavers och Schramms kommunikationsmodeller, kriterier för informationskvalitet och Media Richness Theory. I studien användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning riktad till studenter vid Linnéuniversitetet. Resultat/analys identifierade problemområden och beskrev dessa genom valda teorier. Slutsatsen besvarade frågeställningarna om vilka problemområden som identifierades vid Linnéuniversitet, samt hur dessa problem kan beskrivas med hjälp av studiens valda information- och kommunikationsteorier. / Feedback can be defined as a process where the effect of an action is returned to its source in order to alter future actions. Within educational systems feedback is commonly associated with the teacher’s response to student performance. Previous research shows that the feedback process between tutor and student is a complex one that involves several problem areas. This study aimed to explore, from a student perspective, whether these problem areas exist at Linnaeus University and to describe and analyze existent problem areas with information- and communication theories. The theories used in this study are Shannon-Weavers models of communication, criteria for information quality and Media Richness Theory. The study has been conducted with a quantitative method and a deductive approach, carried out by a survey targeted to students at Linnaeus University. The result/analysis of the study identified problem areas and described them with the selected theories. The conclusion of the study was an answer to the question regarding which problem areas can be identified at Linnaeus University as well as how these problems can be described with the use of the study’s selected information- and communication theories.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka utmaningar i erfarenhetsmöten under IT-projekt där processramverket scrum används, med en inriktning på effektivisering av arbetsprocessen. Under empiristudien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre IT-företag i Karlstad. Syftet med intervjuerna var att fånga individernas upplevelser av utmaningar i erfarenhetsmöten som identifierats i litteraturstudien. Uppsatsens slutsatser lyfter sju utmaningar med erfarenhetsmöten i scrum. Fem av utmaningarna är grundade i litteraturstudien och två av utmaningarna har sin grund i empiristudien. Utmaningarna som hittats i empiristudien är att det finns en engagemangsbrist hos projektmedlemmar och att erfarenhetsmöten prioriteras sist i förhållande till andra gransknings- och anpassningstillfällen i scrum och skippas. Slutligen kopplas utmaningarna till potentiella lösningar för att beskriva hur de kan leda till en effektivisering av arbetsprocessen. Scrum master har ansvar i samtliga utmaningar som identifierats och projektmedlemmarna har ansvar i en av de sju utmaningarna.

No description available.

Uppsatsen beskriver hela arbetsprocessen över hur en prototyp för en presentationsvideo kan skapas med stöd av Klaus Fogs fyra element. Information till designen hämtas från en kvalitativ intervju. Intervjusvaren sammanställs därefter och grundstenarna till berättelsen plockades ut med hjälp av Klaus Fogs element. Därefter åskådliggörs elementen i ett storyboard, som därefter omarbetas till en prototyp för en presentationsvideo. Presentationsvideon är ett case åt ett företag med namnet Aktivt Uteliv. Prototypen som skapas i uppsatsen ligger som diskussionsgrund för det fortsatta arbetet med presentationsvideon.

Certifications is common for IT in relation to individual program languages or program applications. Certifications for educations that endures several years is not as common to see. In this paper the situation for the Systems Science programme is researched, by investigating how the programme looks around in Sweden. Also by using interviews, show how companies and people responsible for the programme in Umeå, think the contact is between them and how the knowledge of the Systems Science students are from the view of the companies that employ them. In the end the conclusions show that there are differences in the Systems Science programme, and that the companies have quite a similar view of what the Systems Science students are good and not so good at. The contact between the industry and the programme does exist, but have to improve. When taken all the aspects in hand, and by seeing the positive thoughts that involved people have on the idea of including a certification in the programme, the final conclusion is that a certification is something that would benefit the Systems Science programme.

Web services are now a day often mentioned when speaking of systems communicating with each other online. This master thesis describes how we, with a grounded theory, developed a web service from scratch and then used it to describe how to develop a method for this case scenario. The purpose of the web service is to simplify the information exchange between Infra Gaming, which is the company who assigned this project to us, and their customers. This master thesis is not a guide to how you develop a web service. It is a master thesis that describes how we, in three steps, solved the assignment from Infra Gaming and our problem, with a web service. / Webservices nämns för tiden ofta i samband med informationsutbyte mellan system som kommunicerar med varandra online. Denna uppsats ämnar beskriva, med hjälp av grounded theory, hur vi gick tillväga för att skapa en webservice från grunden för att sedan beskriva hur metodutveckling ser ut för design av webservices. Webservicens syfte är att förenkla informationsutbytet mellan företaget Infra Gaming, som vi gör uppdraget åt, och deras kunder. Rapporten är ingen manual till webserviceutveckling utan den beskriver hur vi, med hjälp av tre steg, gick tillväga för att lösa uppdraget och vår problemformulering vid hand.