<p>Företag och organisationer har sedan industrialismens första år arbetat med att försöka effektivisera produktionen. Effektiv produktion leder till billigare produkter, som i sin tur leder till ökad försäljning. Ett bra hjälpmedel för att uppnå denna effektivisering är införande av ett MPS-system. Systemet hjälper till att planera, organisera, samordna, styra och kontrollera materialflödet i företaget.</p><p>Införandet av detta system är dock inte alldeles trivialt. Många experter säger att implementering av MPS-system är svårare än att introducera en ny produkt eller att etablera sig på en helt ny marknad. Det finns många kritiska faktorer för att införandet skall bli lyckat. Några av de viktigaste är att det måste finnas klart uttalade mål med implementationen, engagemanget hos företagsledningen och de anställda, noggrann analys av företagets behov, tillvägagångssättet vid val av system, samarbetet med leverantören samt utbildning av personalen.</p><p>Denna uppsats har gjorts i syfte att undersöka hur företag har behandlat dessa olika faktorer vid införandet av deras MPS-system. Hur man går tillväga vid införandet påverkar i mycket hög grad hur nöjd man skall bli med systemet. Med nöjd menas här att systemet skall leva upp till de förväntningar som fanns på det före införandet. För att undersöka hur nöjda företag är med sina system har jag gjort en enkätundersökning. Utifrån den kan konstateras att många har slarvat med de faktorer som nämndes ovan och då framför allt analysen av företagets behov. Som en följd av detta har de blivit mer eller mindre missnöjda med sina system.</p>

<p>Denna rapport behandlar områdena materialadministration/logistik och ABC- kalkylering. Syftet med rapporten är att sammanfatta information om dessa två områden för att sedan använda denna information på en konkret verksamhet.</p><p>Logistik har blivit ett allt viktigare begrepp ute bland företagen. De kostnader som ryms inom detta område är stora, vilket också är anledningen till företagens intresse. En god materialadministration, dvs ett snidigt flöde av material, skapar fördelar för hela företaget. Producerande företag styrs till mångt och mycket av flödet genom verksamheten, det är längs detta flöde som aktiviteter uppstår.</p><p>En metod som tillkommit i slutet av 80-talet och vuxit sig starkare under 90-talet är ABC-kalkylering. ABC är ett sätt att fördela kostnader ned på produkter/artiklar. Den stora fördelen ligger i fördelningen av de indirekta kostnaderna. Denna fördelning</p><p>sker ej schablonmässigt, till skillnad från den traditionella kostnadsfördelningen. Det var just de indirekta kostnaderna, eller snarare ökningen av dessa, som var anledningen till att ABC utvecklades.</p><p>Rapportens första fyra kapitel behandlar logistik och ABC-kalkylering generellt. Där tar jag upp historia och utveckling inom områdena. Kapitel 5 är problembeskrivning och kapitel 6 och 7 metodbeskrivning. Fallstudiearbetet startar i kapitel 8 för att sedan övergå till analys och värdering av insamlat material (kapitel 9 och 10) samt slutsatser (kapitel 11) och diskussion (kapitel 12).</p>

<p>Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som innebär att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt från ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begränsad mänsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot små och medelstora företag.</p><p>De nyckelfrågställningar som jag valt att undersöka är följande: Vad talar för EDI och vilka skäl finns det till ett införande? Vilka förväntningar har företag på EDI vid ett införande? Vilka krav ställs det på organisationer som står inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för små och medelstora företag att införa EDI? Säkerhet i samband med EDI? Dessa frågeställningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats så har jag dragit slutsatser utifrån mina frågeställningar. Det resultat som har slagit igenom är framför allt att fördelarna med att använda EDI i stället för traditionell pappershantering är så avgörande att nackdelarna blir blygsamma att diskutera. Några av fördelarna är att felfrekvensen vid inmatningarna minskar eftersom detta endast behöver göras en gång. Tidsbesparing kan göras eftersom hastigheten på dokumentöverföringen är mycket snabbare än postgången. Den främsta nackdelen är dock att det kan vara dyrt för små företag i början av ett projekt att införskaffa all utrustning. En annan nackdel är den brist på kunskap som kan finnas hos företag i den här kategorin.</p><p>Eftersom EDI inte har använts så länge bland små och medelstora företag finns det stora möjligheter för fortsatt arbete. Exempel på sådant arbete kan vara en uppföljning av de olika frågeställningar som jag har för att se om det blivit som företagen förväntat sig.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet är idag aktuellt när tillverkande företag hela tiden måste ha produktansvarslagen i åtanke. Tillverkande företag har ökade krav på att tillverka produkter med hög säkerhet och att även kunna bevisa det. Kraven på spårbarhet ökar och i och med det ökar kraven på god dokumenthantering. Många företag står inför liknande problem; verksamheten stora mängder information, frågan är bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas då det blir aktuellt vid en återsökning.</p><p>För att vara säker på att företaget har fullgod dokumentation på tillverkningen väljer många företag att certifiera sig enligt ISO 9001. En ceritifiering enligt ISO 9001 medför oftast en ökad alstring av dokument i en verksamhet. Detta i sin tur ställer ökade krav på spårbarhet och dokumenthantering. En elektronisk lösning på dokumenthantering har på senare tid blivit allt mer aktuellt som en följd av möjligheter med ny teknik.</p><p>En fallstudie har genomförts på Volvo Aero Corporation i Trollhättan där kontrollrapporter i kritiska operationer har studerats närmare.</p><p>De problemställningar som har undersökts i detta arbete är i korthet:</p><p>· Hur återsöks kontrollrapporterna idag för en specifik artikel?</p><p>· Vilka olika angreppsätt, vilka olika fokus är aktuella vid en återsökning?</p><p>· Går det att standardisera ett dokumenthuvud för alla kontrollrapporter för att på så vis underlätta en elektronisk hantering och implementering av dokumenten?</p><p>Uppgiften består av att hitta gemensamma strukturer på en viss typ av redovisande dokument som har ett gemensamt syfte. Anledningarna till att återsöka dokumenten kartläggs och gemensamma parametrar kan konstateras. Utifrån dessa parametrar arbetas ett standardiserat dokumenthuvud fram. Dokumenthuvudet ska innehålla ett visst antal informationsfält där varje fält ska tjäna ett syfte med avseende på spårbarhet av de tillverkade detaljerna och återsökning av dokumenten. Dokumenthuvudet ska ligga till grund för en elektronisk hantering och återsökning av dokumenten.</p><p>Eftersom uppgiften omfattar förhållandevis "obruten mark" är den mesta informationsinsamlingen baserad på intervjuer inom verksamheten.</p><p>Resultatet i denna rapport redogör för ett antal anledningar att återsöka dessa typer av dokument. Vidare konstateras ett antal önskvärda parametrar som kan användas för gemensam kontrollrapport och ett prototypförslag för layout arbetas även fram.</p>

<p>Under slutet av 1970-talet förändrades marknaden, från att har varit säljarens marknad, där kunderna fick vara nöjda med de produkter de erbjöds, till att bli köparens marknad. Kunderna började ställa högre krav på produkterna, till exempel när det gällde prestanda och kvalitet. Konkurrensen mellan företag ökade. Företag från Japan lyckades slå sig in på de västerländska marknaderna. Detta berodde i stor utsträckning</p><p>på den tillverkningsfilosofi som japanerna använde sig av, som radikalt skilde sig ifrån den västerländska synen på tillverkning. Bland annat har japanska företag drastiskt minskat sina lager och man använder sig av några få leverantörer som har långtidskontrakt. Den filosofi som många tillverkande företag i Japan använder sig av kallas för Just-In-Time (JIT). Genom att använda sig av JIT kan företag öka sin produktivitet och effektivitet.</p><p>De problemställningar som jag i första hand kommer att belysa är: “Vilka krav ställs på ett företags produktionsstyrning vid en övergång till JIT-tänkande?”, “Vilka förändringar/åtgärder behöver vidtas när företaget övergår till JIT?” och slutligen “Hur kommer ett företags datasystem/IS att påverkas, vid en övergång till JIT?”. Dessa problemställningar kommer i första hand att besvaras med hjälp av litteraturstudie, men även en intervju på ett företag har genomförts.</p><p>Att införa JIT i produktionen kan medföra stora fördelar och förbättringar som kan vara avgörande för ett företags fortsatta överlevnad. För att erhålla ett JIT-system som fungerar på ett tillfredställande sätt ställs det stora krav på företags produktionsstyrning. Genom att vidta lämpliga åtgärder så kan dessa krav genomföras och leda till ett förbättrad och effektivare produktion. För att erhålla bästa möjliga resultat bör JIT även integreras med de befintliga datasystem som ett företag kan tänkas ha, såsom MPS-system.</p>

<p>Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.</p><p>Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.</p><p>Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.</p><p>Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.</p><p>I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.</p><p>Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.</p><p>Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.</p><p>I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping.</p>

<p>Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.</p><p>I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI. Jag har också undersökt om EDI behövs på ett mindre företag, samt vilka krav man ska ställa på ett EDI-system. Arbetet har i huvudsak genomförts i form av litteraturstudier.</p><p>Det som jag har fått fram med mitt arbete är att det förekommer olika anledningar som bidrar till att mindre företag tvekar med att införa EDI. Anledningarna är ofta hinder i form av ekonomiska och tekniska skäl, men det förekommer även brister i kunskap om EDI. Dessa hinder är vanliga bland många mindre företag i Sverige.</p>

<p>Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet. Ansvaret för den löpande verksamheten ligger hos arbetsgrupperna i produktionsflödet.</p><p>För att lyckas med omorganisationen drar jag slutsatser som att ledningen måste skapa motivation, kunskap och praktiska möjligheter hos sina anställda. Att formulera gemensamma mål och diskutera gemensamma värderingar ses som en viktig del i arbetsprocessen. Det gäller att förankra idéer och att specificera krav och planer för utvecklingsarbetet. Tid och resurser måste satsas på kompetensutveckling längs hela produktionsflödet, för att de anställda ska få vidgat arbetsinnehåll och ökat ansvar.</p>

<p>Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.</p><p>En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time. Det är om dessa mjukare faktorer mitt arbete handlar.</p><p>Jag ska i mitt examensarbete undersöka om ett antal faktorer som tillämpas på japanska företag även tillämpas på företag i Sverige. De olika faktorer mitt arbete kretsar kring är i korthet följande:</p><p>- Jobbrotation</p><p>- Gemensamt beslutsfattande</p><p>- Självstyrande grupper</p><p>- Teamwork och grupptillhörighet</p><p>- Möjlighet till långsiktig personalpolitik</p><p>- Omfattande utbildning</p><p>- Gemensamt språk inom företaget</p><p>- Aktiv förslagsverksamhet</p><p>- Synbarhet för alla</p><p>- Lönesystem</p><p>Undersökningen går ut på att få reda på om dessa faktorer är något som tillämpas på företag i Sverige. Jag vill även undersöka i vilken utsträckning de olika faktorerna tillämpas.</p><p>Jag har valt att använda mig av en enkätundersökning för att få reda på om de olika faktorerna tillämpas i Sverige. De företag som var aktuella för att passa in på min problemställning var tillverkande företag i Skaraborg med mellan 100 och 500 anställda. Jag ringde och talade med den produktionsansvarige på företagen och berättade om mitt examensarbete innan jag skickade ut enkäterna.</p><p>Utifrån enkätsvaren kunde jag dra slutsatserna att samtliga faktorer tillämpas på företag i Sverige. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är ovanligt att faktorerna tillämpas. Det fanns ingen faktor som verkade helt främmande för företagen. Jag ansåg mig även kunna säga vilken faktor som tillämpas mest och vilken som tillämpas minst. Den faktor som verkar vara vanligast är ‘Möjlighet till långsiktig personalpolitik’ och den faktor som verkar vara ovanligast är ‘Gemensamt beslutsfattande’.</p><p>Förslag till fortsatt forskning anser jag kunna vara att undersöka ytterligare mjuka faktorer, eventuellt med inriktning på attityder, trender och vilken kunskap som finns på svenska företag om dessa eller andra faktorer.</p>

<p>Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer.</p>