Skåre och Skattkärr är två av Karlstads stadsnära tätorter. Trots deras liknande geografiska förutsättningar i anslutning till staden skiljer sig orterna åt. För att förstå Skåre och Skattkärrs särdrag är det betydande att studera hur orterna präglats olika av förändringsprocesser över tid samt förstå drivkrafterna bakom utvecklingen i varje ort. Qviström (2009) menar att planeringstrender är en av drivkrafterna som präglat förändringsprocessen. Sieverts (2003) lyfter istället vikten av ett bredare perspektiv för att uppnå en mer nyanserad bild av orternas komplexa utveckling. Utöver trendernas påverkan på utvecklingen har således tre ytterligare förklaringsmodeller tillämpats, centralortsteorin, Urban Sprawl och peri-urbanitet.   Uppsatsen syftar därav till att undersöka planeringstrenders historiskt rumsliga utfall i Skåre och Skattkärr samt förklara utfallet med hjälp av valda förklaringsmodeller. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar; Hur har planeringstrender påverkat orternas rumsliga utfall? och Hur kan orternas utveckling förklaras med hjälp av övriga valda förklaringsmodeller? För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts med de kvalitativa metoderna dokumentstudie och fältobservation. Dokumentstudien syftade till att kartlägga orternas utveckling över tid och fältobservationerna till att granska utvecklingens rumsliga utfall.    Studien visade att både Skåre och Skattkärrs rumsliga utfall påverkats av planeringstrender. Planeringstrenderna industrialismen och modernismen gick att utläsa i bebyggelsestrukturen. Postmodernismen och postindustrialismen var svårare att utläsa, vilket kan bero på trendernas liknande karaktär i kombination med en minskad exploatering. Dagens planeringstrend förtätning var svårast att utläsa genom en minskad exploatering i orterna. Utvecklingen kan dock tänkas vara ett utfall av en förtätning som främst riktar sig till centralorten. Resultatet synliggjorde även andra faktorer som påverkat utfallet, bland annat naturgeografiska förutsättningar och lagstiftning. Kartläggningen av orternas utveckling visade vidare på hur Skåre och Skattkärr över tid erhållit såväl urbana som rurala egenskaper. Skåre har utvecklats till en mer självständig ort med mer urbana funktioner, bland annat ett utvecklat serviceutbud. Skattkärr har istället tagit en mer självklar form av en stadsnära tätort. Framförallt genom bostadsbebyggelse i attraktiva lägen samt ett större beroende av utbudet i Karlstad tätort.

Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.

Global warming risks overthrowing the Earth's climate system, which would mean thatmany communities need to be reshaped and adapted to a new climate. The PublicHealth Agency of Sweden has run a project during the years 2017-2019 that aims toincrease society's ability to identify, prevent and manage harmful heat in existingbuildings. The project focuses on covering the occurrence and developing measures toprevent heat stress in both urban outdoor- and indoor environments. The agency has commissioned a GIS method which, based on the buildings' groundcover, aims to identify areas that are at risk of developing harmful temperatures. Themethod is based on first calculating the total land area of the cities in order to be able tocalculate the proportion of the area covered by high vegetation, hardened surfaces,building bodies and low vegetation. Based on this calculation, areas with a highproportion of paved surfaces and building bodies as well as a low proportion of highvegetation have been identified as areas with a higher risk of developing harmfultemperatures. In this essay, the method has been used to identify risk areas in KalmarCounty's largest cities; Kalmar, Västervik and Oskarshamn. High temperatures can be dangerous for all people, but elderly people are highlighted asa particularly vulnerable group as they have a reduced ability to regulate bodytemperature. Therefore the survey of the thesis has been supplemented with data onwhere people over the age of 65 live in relation to the risk areas in order to make furtherpriorities in where the measures are needed the most. The conclusion is that the need for cooling measures in the mapped cities is greatest inthe urban centers, as the high density of urban areas there provides good conditions fordeveloping high temperatures while a large part of the old population live in thesecentral areas. Several industrial areas have been identified as risk areas in all mappedcities, but there the need for cooling measures is less as they are usually located on theoutskirts of the cities and lack residents over 65 years. The exception is the OldIndustrial Area in Kalmar, whose central location and the circular design of Kalmarindicate that high temperatures develop here at night, which can drive the urban heatisland in the city.

Grön infrastruktur påstås ha möjligheten att minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer och därigenom höja städernas motståndskraft mot ökade nedbördsmängder. Denna undersökning har undersökt hur grön infrastruktur kan höja fem stadsmiljöers resiliens mot översvämningar och hur stadsmiljöerna kan få större inslag av ekologi. Undersökningen har visat att det förvisso är en möjlighet att den gröna infrastrukturen kan längs med gator, parker och hustak minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer. Satsningen på grön infrastruktur kan bli otroligt dyr i en större stad om hela stadens dagvatten ska tas om hand om och det gick inte att ta fram en mall för grön infrastruktur som enkelt kan kopieras från en stad till en annan. Det krävs även uträkningar av flödesemängder för att säkerställa hur stor del av staden som skyddas mot ökade nederbördsmängder. / It is claimed that green infrastructure has the ability to reduce the amount of storm water in urban areas and by extension increasing the resilience of urban areas. This study has investigated how the resilience against flooding can be strengthened and at the same time how an increase in ecological wildlife within five urban areas can be increased with greeni nfrastructure given the limitations of an urban area with preexisting buildings. The study concluded that it is possible to implement green infrastructure alongside roads, parks and rooftops with the desired effects of increased resilience and ecological wildlife in urban areas. The issues found were several. One of the issues was the lack of generalized city patterns which lead to that no generalized model for implementing green infrastructure could be concluded. Another issue was the issue of cost, it is not easy nor a cheap undertaking to remodel the road network of a preexisting city. Furthermore, it is required that every contribution of green infrastructure has its potential of storm water consumption calculated to match the local demand.