Tacit Knowledge Sharing and Self-Efficacy are well developed concepts within the academicfields of Knowledge Management and Social Cognitive Theory. The purpose of the study wasto investigate the antecedents and the relationship between the two concepts in for-profit andnon-profit organisations. The study employed Ipe’s model of knowledge sharing to TacitKnowledge Sharing and Albert Bandura’s contribution to Self-Efficacy. A qualitative studywas conducted and the authors collected data through semi-structured interviews which werelater analysed through a process of content analysis. The findings show that sources ofinformation for self-efficacy judgements can be influenced by the occurrence of TacitKnowledge Sharing. Organisations can benefit from these findings by incorporatingopportunities to share tacit knowledge into their working routines, helping their employeescirculate knowledge and increase their sense of self-efficacy

Driven by the insight that knowledge is power and, therefore, it is the core element for a company to be successful I examined which strategies enhance knowledge-sharing practices and processes among the HEI’s co-workers in order to create new competitive niches. This is especially important in times of ongoing change at an international level as HEIs seem to be increasingly in competition among one another for funds and students' intake. I based my study on the theoretical framework of Nonaka & Takeuchi’s SECI model of knowledge creation (1995) where, according to the authors, the knowledge-sharing takes place in four modes: socialization, externalization, combination and internalization. The main focus of my thesis is the socialization dimension, hence, the face-to-face communication between co-workers and their shared experiences and skills: the ‘tacit to tacit’ knowledge-sharing; the interaction between the different co-workers in the socialization process. Since all knowledge derives from tacit knowledge originally, tacit knowledge is, according to Nonaka/Takeuchi (1995), a person's own personal knowledge and his/her experience and skills; whereas explicit knowledge, on the other hand, is the formal and codified knowledge open to everybody via documents in a systematic language. The study of both literature and empirical data has shown that a special attention must be given to the resource-based view on strategy as it emphasizes the importance of the socialization mode by connecting the respective co-workers with one another in order to create something new. It is such a strategy that focuses on the best deployment of the knowledge resources in order for the institution to take advantage of their co-workers’ embedded, natural, context-specific, difficult to express and attached to the knower’s tacit knowledge. As a result, the key properties of a knowledge-enabling environment (in this thesis called ‘ba’) have been analyzed where tacit knowledge receives its attention by creating space and time for the tacit, hidden, embedded knowledge to emerge. Further field studies in different realities would now be helpful to further extract common patterns for the creation of a sense-making framework of strategy where the tacit dimension of each co-worker is seen to be a unique and remarkable asset for HEIs in order to gain a position of competitive advantage in the market place.

Vi rör oss mer och mer mot ett kunskapssamhälle. Kunskap är en av de viktigaste resurserna för företag och för samhället. Kunskap bidrar starkt till organisationers konkurrenskraft och samhällets utveckling genom innovation. Om kunskapen hanteras korrekt och ändamålsenligt för den med sig konkurrensfördelar. En fördelaktig kunskapshantering innebär att rätt kunskap fångas in, att den förmedlas till rätt person som använder den i syfte att förbättra organisatorisk och/eller individuell prestation. Primärt handlar kunskapsöverföring om att skapa värde genom att föra över kunskap från en individ till en annan.    Den här studien utgår från att kunskap har två dimensioner, en tyst och en explicit. Båda delarna kan innebära konkurrensfördelar men det är bara den tysta delen som innebär hållbara konkurrensfördelar. Detta medför att det finns väldigt mycket att vinna på en korrekt hantering av tyst kunskap. Till sin natur är dock den tysta kunskapen svårfångad och personlig, vilket för med sig betydande utmaningar. En av dessa utmaningar är att verkligen gå på djupet och förstå hela överföringsprocessen. När denna förståelse finns behöver man förstå vilka faktorer som påverkar olika delar av processen och vilken effekt de har. I en granskning av tidigare litteratur framkom att det finns relativt god förståelse för vilka faktorer som påverkar delande och överförande av tyst kunskap, medan det var mer bristfälligt vad gäller förvärvande av tyst kunskap.   Detta arbete har genomförts som en kvalitativ enfallsstudie på en kunskapsintensiv organisation. Studien undersökte anställdas upplevelser kring förvärvande av tyst kunskap. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska underlaget. Respondenterna var ingenjörer inom olika högteknologiska områden. Slutsatserna från studien har nåtts genom en tematisk analys.   Slutsatserna visar att flera av de faktorer som är tillämpbara vid delande av tyst kunskap även gäller vid förvärvande. Från resultatet av denna studie kunde vi konstatera att upplevelsen av de mer strukturella faktorerna: kultur, ledarskap, organisationens strategi, den fysiska och digitala omgivningen samt tidsaspekten påverkar förvärvandet av tyst kunskap. Samtidigt som upplevelsen av de mer individuella faktorerna: somatisk och kulturell kunskap, tillit, sociala nätverk, personlighetsdrag och upplevelsen av den som delar tyst kunskap påverkar förvärvandet av den. Flera av dessa faktorer bekräftades från tidigare forskning gällande delande, förvärvande och överförande av tyst kunskap. Unikt för denna studie var att fokus enbart låg på den part som förvärvar (söker och tar emot) tyst kunskap. Studien nådde också induktiva slutsatser kring faktorerna: personlighetsdrag, fysisk och digital omgivningen samt tidsbristens tvåsidiga effekt.