The token economy program, which is a method for behaviour modification, has been used worldwide for different groups within different settings in order to vhange behaviour.Research has found the token economy program to be effective. However, research is limited to quantitative and experimental studies, and Swedish research in this field is brief. Nevertheless, the program is used in several institutions n Sweden. A qualitative study in Swedish settings could therefore be useful. The purpose of this paper is to examine the experiences of a token economy program using qualitative interviews. The interviews were conducted with both children and staff in a Swedish institution for children with behavioural problems. Our main results show that the token economy program can be used as an effective tool to motivate individuals to behave in a specific way. The child participants seem to appreciate the access to activities that are proposed as an award for certain beheaviour. Some parts of the program that are perceived as quite problematic are the administration of the program, levels of difficulty and how to identify target behaviour.

Makt inom socialt arbete, speciellt inom myndighetsutövning, har varit ett återkommande tema under vår tid på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Däremot har det talats mindre kring makt inom verksamheter som arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Att socialarbetare på exempelvis SiSinstitutioner har ett maktövertag gentemot de placerade ungdomarna, i form av exempelvis indragna permissioner och inlåsning, är något som forskarna inom ämnet är överens om. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) upptäckte vi att socialarbetare som arbetar på uppdrag av socialtjänsten har stort handlingsutrymme i sitt arbete då vi båda genomförde vår VFU inom sådana verksamheter. Det bekräftas även av litteraturen som menar att det medför dilemman för personalen. Studien syftar till att undersöka och analysera hur personal på en SiS-institution för ungdomar beskriver och resonerar kring sin maktbefogenhet och sitt handlingsutrymme. För att undersöka detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på en SiS-institution belägen i Sverige. Genom intervjuerna fann vi tre empiriskt grundade teman: Vi och Dom, “Det jag säger är ju deras lag” samt Maktens och handlingsutrymmets tvetydighet. Studiens analys vilar på Erving Goffmans Totala institutioner och Michel Foucaults teori om makt, med teoriernas tillhörande begrepp. Utifrån intervjuerna framkommer det att personalen resonerar olika kring sitt handlingsutrymme. Vissa anser att de har stort handlingsutrymme, medan andra anser att det är litet. Främst fann vi att personalens arbete styrs av begreppen lugn och säkerhet. Det framkom att personalens makt uttryckte sig genom att dagarna präglades av struktur och fasta tider, samt genom särskilda befogenheter och arbetsmetoden teckenekonomi. Sammanfattningsvis kan det, utifrån det empiriska materialet, konstateras att socialarbetares makt och handlingsutrymme kan ses som tvetydigt då det både stärker och hämmar dem i det dagliga arbetet.

This study addresses the experience of using token economy among parents who have children with the diagnoses autism spectrum disorder and Asperger’s syndrome. The study also examines the factors that may have contributed to the outcome of the results, as age, knowledge and gender. The children counts from the ages 0-18 years old at the time for the use of token economy. The study gathered information through questionnaires who was distributed in Facebook groups for the targeted group. 54 respondents answered the questionnaire in a useful way. The result showed that the most part of the respondents experienced token economy as a poor behavior modification method on these children. One factor that could be of significance for the children with autism, if token economy works, is if they are older than 12 years. More and deeper surveys is needed to generalize the result and the conclusion. Token economy is a controversial and a debated subject within the circle of people who knows the method. Therefore, it is important with continued scientific research and development of the method’s applications. / Studien behandlar upplevelsen av användandet av teckenekonomi bland föräldrar som har barn med diagnoserna autismspektrumtillstånd eller Aspergers syndrom. Studien undersöker även faktorer som kan ha spelat in för resultatet, såsom ålder, kunskap och kön. Barn räknas från ålder 0-18 år vid användandet av teckenekonomi. Studien hämtade information genom enkäter som distribuerades ut i Facebookgrupper för målgruppen i fråga. 54 respondenter besvarade enkäten på ett användbart sätt. Resultatet visade på att flertalet respondenter upplevde teckenekonomi som en dålig beteendemodifikation på dessa barn. En faktor som skulle kunna ha betydelse för om teckenekonomi fungerar på barn med autism, är om de är över 12år. Fler och djupare undersökningar krävs för att kunna generalisera resultatet och slutsatsen. Teckenekonomi är ett kontroversiellt och debatterat ämne inom den krets som känner till metoden. Därför är det viktigt med fortsatt forskning och utveckling av metodens tillämpningar.